Hot & våld mot politiker

3969 visningar
uppladdat: 2007-04-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
- Hur vanligt förekommande är hot och våld kopplat till det yrke vi har valt?
Det är ungefär var tredje politiker i kommuner och landsting som drabbas av hot och våld av olika slag. En undersökning visar att 74 % av hoten kommer från missnöjda medborgare och att 13 % från högerextremister.
En annan undersökning som har gjorts visar att 59 % av hoten framfördes när politikerna var hemma i deras bostäder. Det i sin tur leder till att hoten även drabbar de andra som tillhör familjen.
Olika partier har haft svårt att få kandidater att ställa upp i allmänna val på grund av rädslan att bli utsatt för hot eller våld. Under de senaste 10 åren har valdeltagandet minskat och i riksdagsvalet 2002 var det ungefär bara 80 % som deltog.


- Vilka är de vanligaste förekommande hoten eller våldssituationerna?
De flesta som har blivit utsatta för våld eller hot har fått muntliga hot och aggressioner öga mot öga eller via telefonen. Något som nästan är lika vanligt är brevhot, där människor skriver ner det dom vill ha sagt.
Det finns även mindre grupper som har blivit trakasserade eller utsatta för skadegörelse (tex: klotter & förstörning av bil).
De politiker som är verksamma i storstäder är de som har drabbats mest av trakasserier och skadegörelser.
Något som inte är så vanligt men som har inträffat är att politiker har utsatts för allvarligt fysiskt våld som mordbrand, misshandel och brevbomber.

- Hur ställer sig det fackförbund som yrket tillhör till den här problematiken?
Se fråga 1 i intervjun med Catarina Wahlgren.

- Hur ser arbetsgivarna/arbetsgivarorganisationen på den här frågan?
De tycker att det är viktigt att man synliggör och diskuterar åtgärder mot hot och våld mot politiker. Om man inte gör det riskerar man att utelämna en viktig aspekt av detta problem.
Vi (emelie och per) tycker att det är bra att de tar upp frågan och att det görs något åt detta problem. Vi tycker inte att man ska känna sig osäker i sitt arbete. Arbetet ska vara en plats där man trivs att vara på och känner sig trygg på. Om man inte gör det kan det påverka hur man mår och hur man presterar.

- Tar arbetsmiljöverket upp den här frågan på något sätt?
Ja, arbetsmiljöverket tar upp frågan. Chefen ska fördela ansvaret tydligt för de olika arbetsmiljöuppgifterna. Arbetsgivaren och högsta ledningen har ansvaret att se till att ansvarsfördelningen görs.
Det ska göras en inventering om alla risker på alla arbetsplatser.
Man ska veta säkerhetsrutinerna som finns på sin arbetsplats.
Arbetsmiljöverket har regler om Våld och hot i arbetsmiljön och dom lyder:
• Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta åtgärder som kan behövas
• Arbetet ska ordnas så att riskerna för hot och våld förebyggs så gott det går
• Arbetstagarna ska snabbt kunna kalla på hjälp
• Allt som händer ska utredas och dokumenteras
En anställd person ska snabbt kunna kalla på hjälp och det skulle behövas. Därför måste den anställde kunna rutinerna. Tex vid elektroniskt larm ska larmet testas och personalen övas för att vara förberedda.

- Vad görs för att minska problemen med hot och våld?
Det handlar mycket om att man ska ha rutin och vetskap om vad man ska göra om man utsätts för obehagligheter på sin arbetsplats. Arbetsgivaren ska regelbundet kunna gå igenom och ta upp frågor som handlar om hur miljön är på arbetsplatsen, om något inte står rätt till ska åtgärder göras.
De anställda som upplever eller utsätts för våld eller hot om våld på sitt jobb ska snabbt kunna få tillgång till hjälp. Annars är risken stor att de fysiska och/eller de psykiska besvären blir långvariga. Den anställda ska ha vetskap om de rutiner som finns för sådana problem på sin arbetsplats. Om man genom sin arbetsgivare har ett tecknat avtal med sitt försäkringsbolag så kan man få krisstöd, annars kan man gå till företagshälsovården som ger ut hjälp.

- Vad säger en vanlig yrkesutövare (inom vårt valda yrke) om det här eventuella problemet?
Catarina Wahlgren (vänsterpartiet)
- Det är naturligt att människor uttrycker frustration och känslor av maktlöshet, men att hota eller använda våld ska aldrig vara accepterat. Ofta är det också så att man ger sig på personer som inte alls har någon möjlighet att påverka det beslut som man är arg på.

- Hur många hot är det som anmäls? (egen fråga)
Statistik från 2004 visar att det under den dåvarande undersökningsperioden var totalt en tredjedel av de händelser som anmäldes till polisen.
Det tycker vi är alldeles för lite. Egentligen borde alla hot anmälas till polisen så att detta problem leder någon vart. Om det inte är några som anmäler så är det ju inte heller några som märker av att det förekommer.

- Hur ofta leder anmälningarna till åtal? (egen fråga)
Av de som anmäldes till polisen var det ungefär 8 procent som gick till åtal (2004). Det är också alldeles för lite. Fast det andra 92 procenten kanske inte var lika allvarliga som de här 8 procenten. Men det är ju bra att några kommer till åtal. Ett exempel på ett hot som kan komma till åtal är om en politiker blir mordhotad. Det skulle nog inte vara så roligt om man blev mordhotad och ingen gjorde någonting åt det. Så skulle i alla fall vi känna om vi blev mordhotade.



Intervju med Catarina Wahlgren (vänsterpartiet)

1. Ni politiker har ju inget fackförbund, vad har ni då istället?
Svar:
- Eftersom de allra flesta som jobbar med politik i Sverige är s k fritidspolitiker så har vi ju ett annat yrke i botten. Även den som under några år arbetar heltid med politik (förhållandena ändras ju vid valen vart fjärde år) har ett annat yrke och då också ett fackförbund att tillhöra i sin ordinarie yrkesroll.


2. Har du blivit hotat i samband med ditt arbete som politiker? (vad hände?)
Svar:
- Ja, jag har blivit hotad, visserligen kanske mindre seriöst av medborgare som blivit upprörda över beslut som de ansett varit felaktiga, men man vet aldrig vad en person menar med sina ord.
En gång har jag blivit muntligen hotad och då t ex förslaget om stängning av akutmottagningen vid Norrtälje sjukhus var uppe, så fick jag många hotfulla mail. Inget var dock så så att jag ansåg att jag behövde anmäla det, men egentligen ska man ju alltid göra det. Vet inte vad som hade hänt om akuten verkligen stängt.

3. Har ni gjort något för att minska hot & våld i samband med sitt arbete?
Svar:
- Det finns regler och strategier för hur vi ska bemöta hot och våld, men jag vet inte om något gjorts för att minska det hela. Det är ju lite upp till oss själva att vi ser till att finnas ute bland folk och göra besluten begripliga för alla. Korta avstånd och enkla beslutsvägar.

4. Är det staten som är eran arbetsgivare? (om svaret är nej, vem är det?)
Svar:
- Staten är arbetsgivare till de politiker som sitter i riksdagen. Själv arbetar jag för kommunen och för landstinget.

- Hur kan man förbättra arbetsmiljön för politiker?

1. Be någon person kontrollera brev/paket för eventuella brevbomber eller skriftliga hot innan politikern får det. Vi skulle i alla fall inte tycka att det var speciellt kul att få ett hotbrev hemskickat till en. Därför skulle vi tycka att det vore bäst om någon kollade posten innan den skickas vidare till politikern.

2. Politiker kan anlita vakter för att känna sig trygga i sin tillvaro. Alla människor bör känna sig trygga i sin tillvaro, men tyvärr så är det så att det inte är många som gör det. Därför kan man anlita vakter/livvakter som följer med en när man tex ska gå ut på stan och hålla ett tal eller liknande.

3. Politiker kan installera inbrottslarm för att känna sig trygga i sitt eget hem. Alla människor SKA känna sig trygga i sitt eget hem, det är inget snack om saken. Om man inte känner sig säker i sitt hem kan man installera kameror och inbrottslarm. Då kan man anlita en person som kan titta med hjälp av kamerorna om det skulle komma någon okänd person.

4. Man kan ha hemligt telefonnummer om man inte vill ha olämpliga samtal från missnöjda och arga medborgare.

Hur genomförbara är våra förbättringsförslag?
1. Detta förslag om att be någon annan kolla igenom sin egen post innan man får den kan få en att känna sig säker. Men å andra sidan är det kanske inte så kul att någon annan öppnar och läser ens egen post om det nu inte skulle vara ett hot, utan kanske bara ett brev eller ett paket från en trevlig vän. Eller så kanske den personen som man har anlitat för att öppna och kolla posten läser något som han/hon inte bör ha läst. Men om man är smart så anlitar man en person som man kan lita på och har förtroende för. Då kan man säkert slippa både hotfulla brev och att olämpligt folk läser olämpliga brev.

2. Att anlita vakter kan vara ett effektivt sätt att känna sig trygg. Om en eller två vakter följer med en politiker när han/hon ska hålla ett tal på stan så kan vakterna skydda politikern mot missnöjda åskådare. Om man känner sig väldigt osäker kan man be om att ett skyddsstängsel ska sättas upp som skydd mot att någon/några ska ge sig på politikern. Vid stängslet kan vakterna stå och hålla kolla på publiken. Detta sätt tror vi skulle vara ett bra sätt för en politiker att känna sig trygg utanför hemmet. Men det kan kanske bli lite jobbigt om det ska följa med vakter vart man än går, men jag tror att man tar säkerhet före osäkerhet. Så politiker har nog inga problem med att ha vakter med sig. De känner sig ju trygga och det ska man ju göra, även om man är politiker eller inte.

3. Att installera inbrottslarm och kameror är ett bra sätt att känna sig trygg i sitt eget hem. Ett inbrottslarm är lätt att fixa. Om det skulle komma in någon inbrottstjuv som tänker förstöra eller ta något från ens hem utlöses larmet. Då är det kanske kopplat till polisen som rycker ut och kommer och tar fast inbrottstjuven. Om man installerar några kameror runt om i huset och utanför och anlitar en person som kan kolla på alltsammans. Om den anlitade personen skulle få syn på någon person som inte är bekant kan han/hon meddela det till politikern. Då kan de tillsammans komma överens om vad som ska göras; ska de skicka efter polisen? Ska de träffa personen och fråga vad han/hon vill? Eller ska de inte göra någonting och se vad personen gör? När de sedan har bestämt sig för vad de ska göra utför de det. Men om de bes...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hot & våld mot politiker

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-04-23]   Hot & våld mot politiker
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8001 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×