Etnologi: Hur har etnologer studerat utanförskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll

s.

1. Inledning 3

2. Frågeställning 3

3. Mål 3

4. Tillvägagångssätt 4

5. Kultur och utanförskap 4

6. Kvinnor och utanförskap i den akademiska världen 7

7. Slutsats 8

8. Reflektioner och egna tankar 8

Källor



1. Inledning
I den här första Workshopuppgiften så är det tänkt att vi utifrån en bild, föreställande tre punkare och två äldre damer, ska göra en vetenskaplig arbetsrapport. Vi samtalade länge och väl om bilden och allsköns olika frågeställningar dök upp. Efter ett tag och med lite stöd av vår handledare kom vi in på att vi inte skulle fokusera på bilden i sig utan mer på exempelvis kultur och identitet och hur det kan manifesteras med bilden som hjälpreda. Arbetsrapporten ska ha sin grund i den frågeställning Workshopgrupp C slutligen kom fram till. Alla gruppmedlemmar ska komma med en egen infallsvinkel för att besvara frågeställningen.


2. Frågeställning
Efter vårt inledande Workshopmöte så hade vi som grupp kommit fram till följande frågeställning. Hur har etnologer studerat utanförskap? Jag kände att det var en ganska diffus och bred frågeställning så jag valde att smalna av den lite. Min initiala tanke var att se hur etnologer har studerat kvinnors utanförskap eftersom det är ett ämne som debatterats hårt i vårt samhälle en längre tid. Dock kände jag fortfarande att det var för brett så jag gjorde ännu en avgränsning nämligen att belysa hur kvinnliga etnologer har studerat utanförskap i form av kvinnor i ett hierarkiskt/patriarkalt samhälle.


3. Mål
De mål som vi strävar efter att uppnå med den här Workshopuppgiften är:
• att få insikter i etnologins arbetssätt och vetenskapssyn
• att få kunskap om etnologiska och andra kulturvetenskapliga begrepp och perspektiv
• att få specifik kännedom om och viss erfarenhet av etnologins metoder och tekniker vid insamlande av samtidsmaterial
• att få färdighet att upptäcka, beskriva och problematisera den egna kulturen och i hur man skapar distans till det vardagliga och självklara



4. Tillvägagångssätt
Det första jag behövde göra var att finna lämplig litteratur för att kunna komma fram till ett svar åt frågeställningen. Självklara val var de tre obligatoriska kursböckerna, Kulturanalyser , Vardagslivets etnologi samt Den kultiverade människan vilka jag fick inspiration och hjälp av. Därefter gav jag mig ut på jakt efter lämplig självvald litteratur för mitt arbete. Jag fick lite råd av Inger Lövkrona om litteratur som kunde vara till min hjälp och slutligen fastnade jag för ett avsnitt av Britta Lundgren som heter Etnologi och kvinnoforskning ur Etnologisk samhällsforskning , Åtskilja och förena , I kvinnoled , samt ett avsnitt av Inger Lövkrona som heter Kön, familj och arbete ur Familj och kön . Med all litteratur framför mig påbörjade jag arbetet och har försökt att presentera hur olika etnologer har sett på kvinnor och kvinnlighet under olika tidsperioder både vad det gäller det de forskar om när forskningen har skett. Självklart har det mesta av forskningen som jag tar upp skett relativt nyligen eftersom det är först på senare tid som genus har utvecklats som forskningsområde.


5. Kultur och utanförskap
Gällande kvinnors roll och deltagande som forskningsobjekt inom den etnologiska vetenskapen så säger Orvar Löfgren att även om ”många etnologer intresserat sig för kvinnors vardag i det äldre bondesamhället fanns det en systematisk snedbelastning … Den avslöjades i små detaljer, som när man talade om bondelivet i termer av mansarbeten och kvinnosysslor. Det senare blev en restkategori för allehanda småting, medan männen tågade ut i världen och gjorde saker” . Detta, tycker jag, visar klart att när den etnologiska forskningen till stor del var baserad på allmogen på 1700- och 1800-talen så hade kvinnan endast en biroll och att synen på denna kulturgrupp och tidsperiod inte blev helt korrekt. Den tidiga forskningen inom etnologi intresserade sig föga för detta eftersom den tidsperiod man forskade om och den tidsperiod forskaren befann sig i var hierarkisk och
det var mannen som var viktig. Det visas ju klart med att kvinnor i alla tider har varit bundna till en man, antingen fader eller make, och även var det under denna forskningsperiod i historien. Kvinnans roll i samhället hade varit utstakad i århundraden genom Luther hustavla, där det klargjordes att kvinnan skulle vara maka, mor och husmor samt att hon var underordnad mannen. Detta synsätt vann legitimitet genom skapelseberättelsen och syndafallsberättelsen i bibeln.
Dock började förändringens vindar blåsa i mitten av 1800-talet. ”Den första feministiska vågen, 1850-1921, var en kamp för lika rättigheter och medborgarskap” vilket bl.a. ledde fram till kvinnlig rösträtt. Denna tidsperiod var det borgerliga hemmets period. En kvinna som bl.a. har forskat om det är Lissie Åström och hon beskriver i sin bok att realiteten för många borgerliga kvinnor var dyster vilket följande exempel visar. ”Kvinnor ingifta i den etablerade borgerligheten hörde till ett skikt för vilket de klassmässiga fördelarna i lyckliga fall … kunde motverka de traditionella kvinnonormernas inskränkning av livsmöjligheterna … Att bli fru i ett eget hem betydde knappast en minskning av den beroendeställning hon haft i föräldrahemmet. Jennys mor förmådde inte tillskansa sig ett eget ansvarsområde utan kom att stå maktlös inför sin viljestarke man och hans dugliga hushållerska … Detta gällde även skötsel och uppfostran av det enda barnet … Det enda som till slut återstod för husets fru var att, som Jenny uttryckte det, ’smycka till det lite där hemma’ och påta i trädgårdens rabatter. På så sätt kunde hon ändå i någon mån sätta sin prägel på hemmiljön.” Vidare har Lissie Åström i sin bok bl.a. forskat om kvinnan under 1900-talet och visar hur kvinnorollen i samhället har förändrats. Hon har använt sig av Shirley Ardeners termer femineity och femininity, där det första representerar kvinnors själv- och verklighetsbild och den andra ger en bild av hur kvinnan ses ur ett manligt perspektiv.
Etnologin som vetenskap, gentemot andra syskonvetenskaper, har haft ett försprång när det gäller forskning om kvinnor genom att kvinnor dykt upp i olika sammanhang, alltifrån forskning om hantverk, slöjd, seder och folktro m.m. ”även om studierna inte hade något könsperspektiv eller ens kvinnoperspektiv.” Kvinnan eller genus har tidigare inte varit i fokus, vilket kan vara problematiskt när det gäller att få en korrekt bild av verkligheten. ”Genomgående för huvuddelen av den etnologiska litteraturen är att könsbegreppet inte problematiserats eller använts som analytisk kategori.” , skriver Britta Lundgren. Vidare berättar hon att Harriet Holter indelar forskningen i ”den socialfilosofiska fasen ca 1870-1930, den empirisk-positivistiska fasen 1950-60 och den nya kvinnorörelsen from 1970 med den kritiskt marxistisk-feministiska fasen.”
När det gäller forskning om kvinnors roll i familjen så har den på senare tid ofta fokuserats på de olika familjebildningarna i det moderna samhället. Exempel på att det håller på att förändras och att forskningen kring detta breddas är t.ex. Lissie Åströms bok som jag tidigare nämnt. Inger Lövkrona säger att tidigare forskning om kvinnan i familjen ofta baserades på och underströk ”de förmoderna kvinnornas, bondhustrurnas, stora självständighet och starka ställning i såväl hushållet som samhället i stort, men bortsett från samhälleliga strukturer. Den saknar i allmänhet också könsproblematisering.” Andra exempel på forskning kring kvinnans roll i det förmoderna Sverige är Inger Lövkronas Annika Larsdotter, barnamörderska Kön, makt och sexualitet i 1700-talets Sverige, Nyckelknippans semiotik och Gender and Sexuality in Pre-Industrial Society.
Sexualitet har det forskats en del om och här har man funnit att synen på kvinnorna ofta var att kvinnan var en i grund och botten mer syndfull varelse än mannen vilket även det har sin härstamning från bibeln. Inger Lövkrona har gjort en studie kring erotisk folkdikt och den ger en ganska klar bild av hur man såg på kvinnan som sexuell varelse. Hon säger själv att hennes perspektiv är feministiskt och att hon ser kvinnlighet och manlighet i förhållande till varandra och att det är en maktrelation. Här tar hon upp en hel del skämtsamma erotiska berättelser, vilka ofta är mycket explicita, och där kvinnan ofta presenteras som lättsinniga och ofta drivande kraft till sexuella handlingar. Likaledes presenteras ofta mannen som listig, potent och viril och därmed lyckas utnyttja den kvinnliga sexualiteten till sin egen vinning.

”Ola Rakare tjänstgjorde som smed, tandläkare och barberare. Av det sistnämnda
yrket hade han fått sitt tillnamn. Dessutom var han hingstvuxen, vilket kvinnorna i
Sillhövda i Blekinge, där han bodde, kände till och flitigt utnyttjade. En bondhustru
låtsades ha tandvärk och kallade på Ola Rakare. När bonden kom hem berättade
hans lilla son med stor förtjusning: Ola Rakare har vatt här å dratt ut en tand ur
aschlet på mor som var så lång som så. Ock så visade pojken med ena handen om
armens armbåge. (Palmenfelt 1986:49).

Berättelsen antyder att den otrogna hustrun avslöjas, men det är inte hennes otrohet som ligger till grund för den negativa stereotypen utan hennes liderlighet och förslagenhet. Den negativa kvinnlighet som kommuniceras r att gifta kvinnor har en mycket stark sexualitet, som de inte drar sig för att ge utlopp för.” Detta beteende kan ses som ett hot mot manligheten och den kontroll som man ska ha över kvinnan.
Lena Martinsson försöker i sin studie se på skillnader mellan olika kvinnotyper som det har forskats om som t.ex. ”husmodern och den intellektuella, det vardagliga och det politiska.” Andra forskare som inriktat sig på olika kvinnotyper, istället för kvinnor som homogen grupp, är Anette Rosengren och Karla Werner.


6. Kvinnor och utanförskap i den akademiska världen
Kvinnor erhöll rätten att studera vid universitet 1872 men det dröjde ett par årtionden innan kvinnor på allvar utnyttjade denna möjlighet. Detta berodde, tror jag, på att samhällets syn på kvinnor inte hade förändrats och det sågs som något olämpligt för kvinnor att sysselsätta sig med. Gällande arbete vid universiteten så ”förekom många kvinnor, som insamlare, lärare och forskare … Vad gällde professurer ansågs kvinnliga innehavare vara olämpligt … kvinnors intressen fick i de flesta fall ge vika för vad man såg som statens och det allmännas bästa.”
Etnologi ses ju allmänt som ett ”kvinnoämne”, vilket speglas i att det är fler kvinnor som studerar etnologi än män. ”1994 läste 70 % kvinnor på grundutbildningen” och grundkursen vårterminen 2007, som vi nu är deltagare i, består av 68 % kvinnliga studerande. Dock är det bara ett fåtal kvinnor som nått så långt som att bli docenter eller professorer, ”drygt 13 %” av samtliga etnologiprofessorer sedan ämnet erhöll professurskap. Lundgren menar att även om många kvinnor, och ibland en övervägande del kvinnor, har studerat och även arbetat med etnologi så förhåller det sig som så att ”på det diskursivt betydelsebärande planet är ämnet mansdominerat.”

Vidare i sin studie har Lundgren intervjuat tre stycken kvinnor som studerade etnologi, och nådde höga akademiska nivåer, vid olika tillfällen mellan 1930- och 1950-talen. De tre kvinnorna ger en mycket intressant och personlig bild av hur det var att vara en kvinnlig etnologistuderande då. Hon ger en bild av tre skilda livsöden med många likheter och som absolut gemensam nämnare har kärleken till etnologin. En av kvinnorna blev lärare och de två andra arbetade på museum eller inom olika forskningsprojekt. Lundgren menar att även om kvinnor uppnår höga examina så är det ändå ganska svårt för dem att nå höga positioner i den akademiska världen , även trenden håller på att vända i vårt moderna samhälle där, inom en snar framtid, jämlikhet inte ska vara något att sträva mot utan snarare en självklarhet.


7. Slutsats
Det jag känner att jag har kommit fram till är att kvinnor har befunnit sig i ett utanförskap dels vad gäller etnologers forskning kring dem, även om det förbättrats på senare tid och dels att de befunnit/befinner sig i ett utanförskap när det den akademiska världen.


8. Reflektion och egna tankar
Tittar man på den söklista som finns i Kulturanalyser så finns där frågor man kan ställa när man forskar om kön. ”Hur definieras kön i biologiska och kulturella termer? Vilka egenskaper och förutsättningar knyts till könen? Hur används kön som kulturell organisationsprincip i olika sammanhang? Hur associeras kön med sexualitet? Hur ifrågasätts och överskrids könsgränserna?” De här frågorna är en bra utgångspunkt när vi gör studier framöver på den här grundkursen och möjligtvis gör något arbete som har med genus att göra. Givetvis finns det många andra sätt, frågor och infallsvinklar man kan ha men de utgör i alla fall en bra grund.

Det har varit oerhört intressant och lärorikt att göra den här Workshopuppgiften och jag känner att mitt val av studieobjekt för att komma fram till ett svar, på hur etnologer har studerat utanförskap, var mycket bra. Kvinnans kulturella roll i samhället har bara börjat beröras, även om det finns många utmärkta arbeten om det, och jag hoppas att det framöver ska komma så pass mycket forskning om det kvinnliga att man kan känna att kvinnans roll i kulturen ska ha en självklar plats. Inte bara för oss etnologistuderande utan även att gemene man ska kunna få denna kunskap. Kvinnor har i alla tider uträttat storverk, stora som små s...