Johan August Strindberg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Johan August Strindberg

Johan August Strindberg föddes år 1849 den tjugoandra januari i den ännu inte helt utvecklade huvudstaden Stockholm. Han växte upp i en känd borgarfamilj. August hade sju syskon, tre äldre och fyra yngre. Hans far Carl Oscar och hans mor Ulrica Eleonora var båda mycket strikta och August fick mycket stryk av sin far, Vilken man kan känna igen i hans självbiografi ” tjänstekvinnans son” som August skrev vid trettiosju års ålder. Fadern i boken beskrivs som en hård och ärlig man. Så pass sanningsbesatt att han inte tror på ”Johan” (som pojken i boken heter) när han berättar att han hittat muttrarna han leker med på gatan. Johan pryglas med ”Rottingen” tills han går med på att han ljugit om allting och att han stulit muttrarna. Ett likadant scenario kan man hitta i ” en ovälkommen” Som handlar om ännu en son i en familj vars avsky för lögner är så stark att han tvingas ljuga om alla djurskinn han samlat ihop själv. Han ljuger för att rädda familjens ansikte och han ljuger för att rädda sig själv på något vis. Han ljuger för att de ska låta bra, och jag tror det var just detta som Strindberg hatade ” Den falska ytan”
Men, tillbaks till hans uppväxt.

Ulrica Eleonora dog i tuberkulos när August bara var tretton år gammal och År 1867 tog han studentexamen. August dröm om att bli skådespelare drev honom att försöka lyckas och slå igenom på Dramaten, men 1870 gav han upp och bestämde sig för att studera i Uppsala. Det var under denna tiden Strindberg påbörjade sitt författarskap. Men efter endast två år av studier hoppade han av universitetet, både av trisstes och av ekonomiska skäl.
1874 tog August en anställning som journalist på Dagens nyheter, det var också detta året han började jobba vid de Kungliga biblioteket, där han var kvar till 1882.

Den 30 december 1877 gifter sig Strindberg med Finlandssvenskan och skådespelerskan Sigrid Sofia Matilda Elisabeth Von essen. Dotter till Karl Reinhold och Elisabeth Charlotta In de betov. Siri var då tjugosju år och August tjugoåtta. Tillsammans får dom tre barn. Karin 1880, Greta 1881 och Hans 1884.
Två år senare kom utgivningen av ”Röda rummet” och ” Mäster Olof”
Åren som följde skrev han ” svenska folket” 1881 – 1882, och ”Det nya riket” 1882.
Verken var skrivna på ett realistiskt och kritiserande sätt och han pikade nästan alla samhällsinstutioner. August blev så kritiserad för detta att han bestämde sig för att flytta till paris 1883. Lite senare flyttade han med Siri och barnen till tyska Grez.
Under sin tid där skrev han många självbiografier.” Giftas” 1884–1886.
”Tjänstekvinnans son” 1886 och ” En dåres förtal” 1887- 1888. Han skrev också ”Fadren” och ” Fröken Julie”
Hans första del i novellsamlingen ”giftas” ledde till åtal och många av hans andra verk gjorde han känd som kvinnohatare över hela Europa.
August höll sig utomlands ända tills år 1889. Sakta men säkert började hans äktenskap med Siri spricka.

Strindberg spenderade många somrar på Kymmendö i Stockholms skärgård. Det var i denna miljö han fick inspirationen till ”Hemsöborna” 1887, ”Skärgårdsliv” 1888 och ”Havsbandet” 1890.
Ute på Kymmendö fick August ro och tid att tänka. Många av hans målningar föreställer motiv som speglar hans upprörda själstillstånd.

År 1891 skilde sig August och Siri. August drabbas av en ” konstnärlig kris” och åker till Berlin. Där umgås han med b.la Edvard Munch. Han genomgår också ett kort äktenskap med journalisten Frida Uhl, från Österrike. Tillsammans får dom dottern Kerstin 1894.
Deras korta förhållande håller i fyra år, 1893 – 1897.

August mår allt sämre och är psykiskt förvirrad. Detta känns igen i hans skildringar ”Inferno” 1897, ”Legender” 1898 och ”Till Damaskus” 1898.
Denna förvirring gör att han helt ändrar åsikter och nyinriktar sitt författarskap. Från att varit jordnära, verklighetstrogen och samhällskritisk blir han plötsligt en mystisk overklig och fantiserande författare.

August lever nu i en ekonomisk kris, trots att han är en berömd författare kärvar det med pengarna och han fortsätter göra uppror mot allt och alla. Men 1897 flyttar han till Lund och försonas med sitt land. Efter bara ett år i Lund flyttar August till Östermalm-Stockholm och år 1901 gifter han sig med Harriet Bosse och dom får dottern Anne-Maire år 1902. Anne-Marie lever än idag och är nu år 2006, 104 år gammal. Harriet och August äktenskap vara bara i tre år och 1904 skils dom. Under hans tredje skilsmässa skriver Strindberg många teaterstycken och kammarspel. Han skriver mycket om de forna kungarna b.la Gustav Vasa, Erik XIV, Karl XII.


Våren 1908 flyttar August till Drottninggatan, till det s.k. blå tornet som ida är ett museum. Under sina sista år fortsätter han skriva samhällskritiska texter och han blir så småningom en ikon för arbetarna.
I sina verk ”En blå bok” 1907 och ”Stora landsvägen” 1909, ifrågasätter han vetenskapen och tar ställning till religionen.
Lite senare erbjuder sig Albert Bonniers förlag att köpa rätten till August verk för hundrafemtiotusen kronor. Men August avböjer. Han tycker att det är alldeles för lite pengar eftersom Bonniers betalade hundratusenkronor för Gustaf Frödings samlade verk. Priset höjs till tvåhundratusen kronor och då slår Strindberg till.


”Nu är allt personligt utplånat” Med dessa ord och en bibel på bröstet dör Johan August Strindberg, Sveriges och kanske en av världens största författare den fjortonde maj år 1912, sextiotre år gammal. Han begravs på Norra begravningsplatsen, kvarter 13A, grav 101. Inskriptionen på hans grav sten lyder ” Ave crux spes unica” vilket betyder ” var hälsat kors, vårt ända hopp”

Strindberg skrev ca sextio dramer, tio romaner, tio novellsamlingar och åtminstone åttatusen brev. Alla dessa verk gör honom till Sveriges mest produktiva författare.
Han förnyade det svenska språket och skrev utifrån sina iakttagelser direkt från det verkliga livet.

Att August Strindberg älskade sitt Stockholm märks i vissa av hans texter, där han med ord målar upp en idyllisk stad. T.ex. i Röda Rummet Hans bästa roman, enligt många.
Ur Inledningen på Röda Rummet:
” Men solen stod över Liljehomlen och sköt hela kvastar av s...