Bokrecension: Auschwitz, Ravensbrück, Mauthausen och Gunskirchen (Auschwitz till Günskirchen) av Therese Müller

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jászfelsöszentgyörgy, i Ungern. En underbar och fridfull plats för ett barn att växa upp på. I det gamla huset ekar säkert skratten ännu, och leendena ser man så fort man står i trädgården. Den glädje Therese Müller, nu en judisk dam på närmare 80 år, upplevde under sin barndom är obeskrivlig. Men denna lycka vände och tog livet av elva av tolv personer i hennes familj. Therese var den ända som stod som överlevde när förintelsen satte punkt.

Släkten var stor och Therese Müller hade en lycklig uppväxt i en liten stad i Ungern under trettiotalet. Therese döptes efter sin mormor som ägde ett stort konditori som lades ner efter Thereses mormors död. Hennes bakverk var väldigt populära i hemstaden och ryktet kring familjen var gott. Thereses mormor dog några år innan hennes födelse och hennes namn gick i arv till Therese själv.
Under den första halvan av fyrtiotalet började judeförföljelserna i Ungern och Therese, som hade haft det lätt och lyckligt i hennes första år fick nu känna att motgångarna blev allt fler. Therese tvingades gång på gång att byta skola och familjen var tillslut tvungna in i ett getto i hemstaden Jászfelsöszentgyörgy. Värdesaker grävdes ner och det fina huset med alla minnen fick stå kvar tomt, tills alla skulle återvända. Redan efter några dagar i gettot började folk transporteras norr ut mot det fruktade koncentrationslägret Auschwitz. På vägen stannade de och vissa människor började redan förlora vettet, tyckte Therese.
För alla människor som anlände i boskapsvagnar till koncentrationslägret väntade samma rutin. De grymma piskslagen och de skällande hundarna fanns till hands när SS-männen och kvinnorna med så fasansfulla blickar behövde dem. Hela Thereses närmaste släkt fanns på plats vid plattformen och män och kvinnor tvingades dela på sig. Kvinnor med barn i händerna direktsändes till gaskamrarna, och de kvinnor som i vagnen försökt se äldre ut för att slippa arbete gjorde ett misstag som kom att kosta dem livet. Väl framme vid den hemska dödsängeln doktor Mengele som bestämde över liv och död pekades Therese åt rätt håll, vänster. Hon bad till SS-vakterna att hon skulle få stå i samma led som hennes mor och de andra kvinnorna från hennes familj, men vakterna förklarade att de skulle träffas igen under kvällskvisten.
Therese väntade och väntade, men inga livstecken från hennes föräldrar kom. Efter några veckor i Auschwitz-birkenau, transporterades en del kvinnor till ett arbetsläger vid den tyska staden Frankfurt am Main. Therese mötte nya vänner och de försökte hålla livslusten uppe med dikter och citat. Vid den här tiden hade Therese klarat sig ifrån sjukdomar och hungern var ännu inte en den värsta plågan. Men livet var tungt och över arbetslägret flög ständigt engelska attackplan. Många blev skjutna om de inte fick skydd på rätt ställe. SS-vakterna höll sig till sina bunkrar där de kunde känna sig säkra.
Vid ett tillfälle blir Therese bedd att lyfta en stor stenbumling. Stenen är stor och säkert en meter i diameter. Den elake SS-mannen viftar med sitt gevär och tänker skjuta om hon inte lyckas. Hon försöker till svetten rinner men räddas av en annan SS-Man. Han förklarar för den andra att han inte kan be en kvinna lyfta en sten som han själv inte klarar av att rubba. Den elake SS-mannen går sin väg med ett argt ansiktsuttryck och den snälle ber Therese att hålla sig undan från den elake SS-mannen ett bra tag fram över.
Inte långt efter sten incidenten kommer nya besked, kvinnorna ska tillbaka till Auschwitz. Tåget ändrar riktning i sista stund när de får reda på att Auschwitz befriats av ryssarna. Den nya destinationen är Ravensbrück i norra Tyskland där förhållandena är hemska. Människor dör som flugor och lyckligtvis blir inte vistelsen så långvarig. Thereses blå ylleklänning som hon fick redan i Auschwitz börjar bli allt sämre. I Ravensbrück sitter många politiska fångar som ska få ”åka hem” med de vita bussarna som sänts av Röda Korset. Vissa judar lyckas komma på bussarna med det ena knepet efter det andra, Therese också. De vänliga chaufförerna och fångarna håller munnen stängd när SS-männen märker att allt inte står rätt till. Ordningen är inte den bästa och ett tiotal människor tvingas lämna bussarna so...