Njurarna

3 röster
44367 visningar
uppladdat: 2007-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehåll

Inledning...1.1

Hur ser njurarna ut och var sitter de???...1.2

Hur ser det ut inuti en njure??? ...1.3

Kapillärnystan och Nefron??? ...1.4

Hur fungerar njurarna???...1.5
Bildning av urin 1.5.1
Bildning av hormon 1.5.2

Sjukdomar...1.6
Urinvägsinfektion 1.6.1
Njurbäckeninflammation 1.6.2
Njursten 1.6.3
Njurcancer 1.6.4
Urinvägscancer 1.6.5
Njursvikt 1.6.6




Inledning 1.1

Njurarna har inte bara en uppgift, utan de sköter om flera av de saker som är viktiga för att kroppen ska fungera. Deras viktigaste uppgift är göra sig av med avfallsämnen genom att bilda urin. Njurarna har också till uppgift att:


Hur ser njurarna ut och vart sitter de??? 1.2

Njurarna är cirka 12x6 cm stora, ungefär som en knuten näve och cirka 4cm tjocka. De sitter på varsin sida om ryggraden, i samma höjd som de nedersta revbenen. De har formen som en böna. En njure väger cirka
150gram hos en vuxen person. Njurarna är inneslutna i ett
lager med fett och är omgivna av en stram bindvävskapsel.
Kapseln skyddar dem och håller dem på plats. På framsidan
täcks njurarna av bukhinnan.


Hur ser det ut inuti njuren??? 1.3

Det yttersta lagret på njuren kallas njurbarken. I
njurbarken finns det små kapillärnystan.
Innanför njurbarken finns njurmärgen,
den är delad i 10-15 njurpyramider, njurpapiller,
som sticker in i njurbäckenet. Från njurbäckenet
går urinledaren som sen går ner till urinblåsan.
Njuren har en njurven där blodet töms igenom och
en njurartär som passerar genom njurporten
(inbuktningen på njuren) och sedan delas upp i
mindre kärl som fortsätter till nefron.


Kapillärnystan och Nefron??? 1.4

Kapillär är kroppens minsta blodkärl. Näringsämnen och gaser byts ut mellan blodet i kapillärerna och vävnaden runt omkring. Kapillärer kan vara lika tunna som ett hårstrå och är precis så stora att de kan släppa igenom en röd blodkropp.

Nefron är en liten del i njuren som bildar urin. Det finns ca 1miljon nefron i en njure. Nefronet består av en njurkropp som är ett litet kärlnystan (Glomerulus) i en dubbelväggig säck. Det består också av en njurkanal som är ett rörsystem omgivet av kapillärer. Njurkropparna ligger i njurbarken och njurkanalerna finns både i njurbarken och märgen. En liten del av nefronet hjälper till att reglera blodflödet i njuren, den bildar också hormonet renin som påverkar blodtrycket. Nefronet bildar erythopoietin som också är ett hormon, det behövs för att bilda röda blodkroppar.


Hur fungerar njurarna??? 1.5

Bildning av urin 1.5.1

I njurarna passerar cirka 2000 liter
blod varje dygn. Blodet kommer till
kapillärnystanen där det är så högt
tryck att avfallsämnena, som ska
renas från blodet, pressas ut ifrån
kärlen och ut till kapseln.
Det avfallet kallas för primärurin.
Därifrån fortsätter vätskan ut i ett
rörsystem. I rörsystemet sugs
näringsämnen och vatten tillbaka till
blodkärlen, som finns runt
rörsystemet. Kapillärerna ger sen
tillbaka restprodukter, som kroppen inte vill ha,
till rörsystemet. Samlingsröret, den sista delen i rörsystemet, mynnar på njurpyramiderna. Njurpyramiderna går ner till njurbäckenet där den slutliga urinen, sekundärurinen, samlas upp. Därifrån går den sen genom urinledaren, ner till urinblåsan. Urinmängden per dygn är mellan en till två liter, det beror på hur mycket man druckit och svettats.

Bildning av hormon 1.5.2

Njurarna bildar också hormoner. När blodtrycket är så lågt att njurarna får för lite blod, bildar njurarna hormonet renin. Renin stimulerar då andra ämnen till att öka blodtrycket och blodflödet.
Njurarna bildar också hormonet erytropoietin, det hjälper till att bilda röda blodkroppar. När det finns för lite syre i blodet känner njurarna av det och bildar erythopoietin. Då bildas fler röda blodkroppar som kan transportera mer syre.

Sjukdomar 1.6

1.6.1
Urinvägsinfektion uppstår när bakterier lyckas tränga sig upp i urinröret och in i urinblåsan. Infektionen är inte smittsam. Det kan svida när man kissar, det kan också kännas som att blåsan inte töms helt. En urinvägsinfektion kan bli allvarlig om bakterier når ända upp till en av njurarna, då blir det en njurbäckeninflammation.
Kvinnor drabbas oftare av urinvägsinfektion än män, eftersom att de har kortare urinrör. Infektionen behandlas oftast med antibiotika, men behöver inte alltid behandlas utan kan gå över av sig själv.

1.6.2
Njurbäckeninflammation ger symtom som hög feber, problem med att kissa, frossbrytningar och smärtor i ryggen och utmed sidorna. Om man misstänker att man har inflammationen ska man snabbt söka upp en läkare. Utan antibiotika kan njurarna skadas.

1.6.3
Njursten kan bildas i urinen, om man har otur. Stenarna kan vara små och
följa med urinen ut, men de kan också vara så stora att de fastnar i
urinblåsan. Det gör väldigt ont och smärtan kommer i attacker.
Njursten behandlas genom att skicka stötvågor som krossar stenarna i
mindre bitar, så att man sen kan kissa ut dem. Stenarna kan också
opereras bort.

1.6.4
Njurcancer behöver inte kännas alls , men kan visa sig genom
trötthet, feber och viktminskning. Man behandlar cancern genom
att operera.

1.6.5
Urinvägscancer drabbar oftare män än kvinnor. Tumören ger ofta
blod i urinen. Behandling ges med cellgifter eller genom operation.

1.6.6
Njursvikt innebär att njurarna inte fungerar som de ska. När njurarna slutar fungerar samlas avfallsprodukterna och vatten i vävnaderna. Det kan skada till exempel hjärtat, muskler, kärl och nerver, därför kan njursvikt vara livshotande.
Den kan ge symtom som högt blodtryck, huvudvärk, dålig aptit, illa mående m.m. Symtomen beror på om man har drabbats av en kronisk eller en akut njursvikt. Om man inte behandlar den kan man få kramper, andnöd och tillslut bli medvetslös. Om man f...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Njurarna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-12]   Njurarna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8143 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×