''GNISTAN SOM TÄNDE EN VÄRLDSBRAND''

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag är en fransk journalist och är 20 år gammal. Jag föddes 14 februari 1894 i Paris.
Jag var i fronten och ska berätta eller skriva till er vad har hänt och vilka anledningar var för att det började.

Bakgrunden till första världskriget:
Vilhelm aggressiva politik gjorde sig ovän med Storbritannien genom att försöka mäta sig med britternas marina styrka och med Ryssland genom att försöka utvidga Österrike – Ungern på Balkan. Hans ’’kanonbåtsdiplomi’’ i Afrika utgjorde ett hot mot Storbritannien och ’’mitt land’’. År 1907 enande Storbritannien, Ryssland och ’’mitt land’’ Frankrike. Vårt ’’fiende’’ som är Tyskland enande med Österrike – Ungern och Italien.
Europas militärmakter var jätte nöjda med den industriella utvecklingen och de tekniska framstegen skaffat sig sträckinjagande vapen (maskingevär, spränggranater och ubåtar).
Tyskarna hade en strategisk plan som gick ut på att invadera Ryssland och vårt land via järnvägar. År 1914 kunde både Frankrike och Tyskland mobilisera en miljon män på bara några dagar.
Tyskland fick stora industrier och blev mäktigare, därför att fransmännen och engelsmännen blev oroliga.
Österrikes kronprins Franz Ferdinand och hans fru Sophie var Chotek mördades under ett besök i Sarajevo huvudstaden i Bosnien. De hände i 28 juni år 1914. Detta händelse har blivit känt som ’’Gnistan som tände en världsbrand’’.

Första världskriget:
Den 28 juli 1914, fyra veckor efter att Österrike – Ungerns kronprins hade mördats av en serbisk nationalist, deklarerade centralmakterna Österrike och Ungern krig mot Serbien. Det europeiska allianssystemet innebar en upptrappning av konflikten. Ryssland kom till Serbiens försvar varpå Tyskland omedelbart gick till angrepp mot Ryssland och Frankrike. För att kringgå det franska försvaret invaderade tyskarna först det neutrala Belgien. Detta fick Storbritannien att ge sig in i konflikten. Japan, Storbritanniens allierade, gick in i kriget mot Tyskland och Ottomanska riket anslöt sig till centralmakterna i apri 1915.

Den tyska invasionsstyrken gick snabbt genom Belgien och in i norra Frankrike i riktning mot Paris. Den franska armén mobiliserades snabbt. Parisiska taxibilar tog soldaterna till fronten och stoppade den tyska framryckningen endast 80 km innan den nådde Paris.

Svarta veckan:
28 juli förklarar Österrike – Ungern krig mot Serbien, Ryssland börjar mobilisera sin arme.
29 juli försöker tyskarna att övertala ryssarna att avbryta mobiliseringen. Men det var alltså omöjligt.
1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Det innebär att Frankrike måste hjälpa Ryssland och börja mobilisera sina arméer.
2 augusti kommer tyska trupper till Belgien. Storbritannien kräver att tyskarna drar sig tillbaka från det neutrala Belgien. Men det vägrar tyskarna.
3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike.
4 augusti går tyskarna in i Belgien och natten mellan den 4 och 5 augusti förklarar Storbritannien krig mot Tyskland. Det internationella storkriget var ett faktum.

Västfronten:
De flesta trodde att kriget skulle vara över inom några veckor, alla sa att dom skulle vara hemma perfekt vid jul igen.
På västfronten, som sträckte sig från Belgiens kust och ända till det neutrala Schweiz gräns, grävde båda sidorna skytte gravar som omgärdades av taggtråd. Alla försök att tvinga motståndarsidan till reträtt slutade på samma sätt. Före ett anfall bombarderades motståndarnas linje. Försvararna tog skydd i underjordiska bunkrar, och när granaterna slutat falla vände de sina kulsprutor mot den angripande sidans infanteri som ryckte fram över ''''''''ingen mans land'''''''', ödemarken mellan de två frontlinjerna. Om någon av sidorna lyckades inta den andra partens skyttegravar, kunde de inte behålla dem eftersom tung granateld förvandlade slagfältet till en sjö av lera som förhindrade alla ytterligare framryckningar.
Mer än 300 000 franska soldater och nästan lika många tyska dödades i slaget vid Verdun.
Vid floden Somme dog över 20 000 brittiska soldater.

Östfronten:
På östfronten led ryssarna till en början stora förluster mot tyskarna men vann istället stora segrar mot österrike. Antalet döda och sårade var lika stort som på västfronten. Trupperna måste förflyttas över långa sträckor längs fronten.

Kvinnorna:
Kvinnorna spelade för första gången en aktiv roll i krig, både vid fronten och bakom stridslinjerna. Tusentals kvinnor tjänstgjorde som frivilliga sjuksköterskor och ambulansförare. Andra arbete på ammunitions fabriker och inom industrier som var viktiga för att upprätthålla ekonomierna i de stridande länderna.

USA OCH UBÅTSKRIGET:
När kriget i land körde fast vid skyttegravarna, så försökte både Tyskland och Storbritannien att söka ett avgörande till havs. Britterna stoppade alla fartyg på väg mot Tyskland, inte bara sådana som förde med sig krigsmaterial utan också neutrala fartyg på väg till andra neutrala länder. Därmed försökte tyskarna att sänka alla skepp med sina ubåtar som antogs vara på väg mot Storbritannien.
I och med den ryska revolutionen 1917 drog sig Ryssland ur striderna och den tyska armen kunde lösgöra stora mängder trupper för insatser på västfronten. I detta läge anslöt sig även USA till de allierade 1917 och sände över mer än två miljoner man till Europa. Ubåtskriget var en av orsakerna att USA gick med britterna och fransmännen mot tyskarna. Många amerikanska fartyg sänktes nämligen av tyska ubåtar. Viktigare var antagligen alla de lån amerikanerna gav till britterna och fransmännen. Nackdelen var bara om tyskarna skulle segra så hade riskerna blivit att USA aldrig hade fått tillbaka sitt lån. USA gick motvilligt med i kriget, men de fanns en stark känsla av amerikanska politiker att detta var ett problem för Europa som USA skulle hålla sig utanför. President Wilson var noga med att säga att USA inte var medlem ententen utan bara hjälpte dom. Den sista tyska offensiven 1918, lyckades pressa fram fronterna mot Paris, men de tyska trupperna hejdades snart.

Efter kriget:
Efter krigets slut vädjade Tyskland om fred på grundval av '''''''' de fjorton punkterna'''''''', vilka framlagts av den amerikanske presidenten Woodrow Wilson. De villkor som de allierade slutligen fick igenom i Versaillesfreden 1919 var emellertid mycket hårdare än de fjorton punkterna. Segrarna d...