Förhållandet mellan I och U länder,

75 röster
69765 visningar
uppladdat: 2007-05-23
Farad Rassul

Farad Rassul 26 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Utveckling och underutveckling (förhållandet mellan I-länder och U-länder)
Livsvillkoren för olika människor är inte lika. En del lever rikemansliv i
Hollywood medan andra lever på mindre än en dollar per dag i fattiga byar i
tex Afrika. En del har det bra ställt och en del har helt omänskliga
levnadsvillkor. Oftast så beror det på var i världen man bor. En del länder
är fattiga och en del är rika, vad beror det på? Jag ska berätta om hur
det är i världen, vad det kan bero på och vad man
kan göra åt det. Jag börjar med att berätta om I-länder och U-länder.
Enkelt sammanfattat så kan man säga att de välbärgade i världen lever i
i så kallade I-länder, Industrialiseringsländer. Karakteristiska drag
för ett industriland är att det råder välstånd och rikedomarna är jämt
fördelade, som i tex USA där 10% av befolkningen äger 28% av landets
tillgångar. De sociala förhållandena är goda med en väl utbyggd utbildning
och bra sjukvård med få grunder för sjukdomar. De flesta bor i städerna och
teknik och service är huvudnäringar. Dessutom är det ökad jämlikhet mellan
könen.Ett U-land är ett Utvecklingsland, ett land som inte har utvecklats på
samma nivå som ett I-land. Ca 73 % av jordens befolkning beräknas bo i U-
länder. U-länderna ligger på södra delen av jordklotet som Oceanien,
Afrika, Asien och Latinamerika med undantag från Australien, Nya Zeeland,
Sydafrika och Japan.
Alla U-länder är naturligtvis inte lika men de har vissa karakteristiska
drag:

De är underutvecklade länder där primär industri dominerar och de flesta
bor på landet där de arbetar med jordbruk. Jordbruket är främst
självhushållande och drivs med ineffektiva metoder. Eftersom få människor
har fast arbete har de ingen fast inkomst och får inga pengar. Då kan de
inte köpa mat så svält är vanligt, och sjukdomar med eftersom det inte
finns några pengar att satsa på den offentliga sektorn, så det är också låg
utbildning och de flesta är analfabeter. Barnen ses som någon slags
ålderdomsförsäkring, om man får många barn är chansen större att många
överlever och barnen tvingas arbeta för att försörja familjen och kan inte
gå i skolan. Dessutom har familjerna inte råd med alla barn och de får
mindre att äta. Kvinnorna är i en underlägsen position och det händer att
spädbarn som visar sig vara flickor dödas. Pojkar är mer välkomna eftersom
de kan arbeta mer och ta hand om hemmet när de vuxna blir äldre

I-länderna har inte alltid varit I-länder. Innan industrialiseringen på
1800-talet var de jordbruksländer. Länder som levde på jordbruket där man
levde i sin egen lilla by hela sitt liv och levde på sin egen gård med sitt
eget jordbruk och mjölkade sina kossor. Man dog tidigt och man hade många
barn som kunde ta hand om gården när de äldre dog och ingen kunde läsa.
Skillnaden mellan jordbruksländerna som I-länderna var förut och U-länderna
idag kan man fundera över. Att U-länderna idag har varit kolonier är en
stor skillnad. Länder i norr som Storbritannien och Frankrike hade kolonier
i tex Afrika. De fraktade landets råvaror till sina länder där de
producerade produkter i sina industrier som de sedan kunde sälja på
marknaden i landet som råvarorna från början kom ifrån. Idag är länderna
politiskt självständiga men har samma roll i världen. De säljer råvaror och
köper tillbaka de färdiga produkterna på marknaden. Det kallas
nykolonialism.

Jordens resurser är extremt ojämnt fördelade. 20 % av jordens befolkning
äger 80 % av jordens resurser och 80 % av jordens befolkning äger 20 % av
jordens resurser. Hur kommer det sig? Varför är U-länderna så fattiga?
Under olika tidsperioder har man haft olika teorier:50-talet: "De är fattiga för att de är många"
Man hade en teori om att U-länderna var fattiga för att de inte kunde
försörja alla människor. I I-länderna kan man producera mer än vad man
behöver till befolkningen och därför kan man hålla en så hög
levnadsstandard. Det kan man inte i tex Kina och Indien eftersom de är så
många. Man samlade ihop bidrag till att skickade preventivmedel till
länderna och man skickade pengar till Indien för att betala män för att de
skulle sterilisera sig, allt för att minska befolkningsmängden. I dag är
det lag i Kina på att om man har mer än ett barn får man inget barnbidrag.
Men fattiga för att de är många?? I den rika världen förbrukar man oerhört
mycket mer resurser än i den fattiga delen av världen. Man kan säga att en
svensk under sin livstid i genomsnitt förbrukar minst 100 gånger mer än en
indier. Sverige väger nästan lika mycket som Indien med alla sina invånare
mätt i konsumtionsmått.

På jorden sliter man på resurserna varje år vilket leder till
svältkatastrofer och flyktingströmmar i fattiga länder. Och det är I-
länderna som sliter på dem.
En del av resurserna finns det dessutom bara en viss mängd av som
mineraler, kol och olja mm. En dag så kommer de att ta slut. Vad ska vi
göra då?60-talet: "De är fattiga för att de är fattiga"
På 60-talet hade man en teori om att U-länderna var fattiga för att de inte
kom ur "den onda cirkeln" eller "hjulet som inte ville snurra" och därför
saknade viktiga produktionsfaktorer. U-länderna har arbetskraft och
råvaror, men saknar infrastruktur så att de kan ta vara på råvarorna
eftersom de inte har kapital, (pengar) och inte heller "knowhow" (kunskap).
Man kan se allting som att det går runt och runt i en ond cirkel:Produktionen går dåligt ( Man tjänar inga pengar ( Fattigdom ( Inga pengar
till utbildning och vård ( Undernäring ( Sjukdom ( Lägre produktion ( Inget
överskott för förbättring ( Produktionen fortsätter att gå dåligt.70-talet: "De är fattiga för att vi är rika"
På 70-talet hade man en teori om att U-länderna var fattiga för att vi är
rika, och vi har ju blivit rika dels på grund av kolonierna vi haft som nu
är U-länder. När U-länderna var kolonier tog vi råvarorna och producerade
produkter som såldes tillbaka. I-länderna blev rika, men U-länderna allt
fattigare. Idag råder nykolonialism, med det menas att U-ländernas roll i
världen fortfarande är kvar.

Nu använder vi i I-länderna upp jordens resurser när vi lever gott med tv-
apparater, datorer och bilar och använder pengarna vi tjänar till att
utveckla vårt land så vi får det ännu bättre ställt. Vore det inte bättre
om vi gav pengarna vi tjänade till de fattiga istället?80-talet: "De är fattiga för att de bär på skuldbördan"
Allt började 1973 när oljepriset höjdes. Det blev ransoneringar på bensin
och olja och på energi över huvud taget eftersom många hus eldades med olja-
Ransoneringstider.
I dåliga tider vill man spara och sätta in pengar på banken. Bankerna fick
mycket pengar som de ville låna ut. De sökte låntagare och lånade ut pengar
till fattiga U-länder som behövde kapital. Bankerna var listiga och satte
en rörlig ränta på lånen. Den rörliga räntan steg och råvarupriserna steg.
Dessutom gick inte pengarna till att förbättra landet utan ledarna som hade
makten använde pengarna till lyxkonsumtion, korruption och till att köpa
vapen.

Många U-länder har odemokratiska system
med korrupta ledare så man är rädd för att pengarna används i fel syften
och att de som har makten ska stoppa dem i egna fickor och inte använda dem
till att bekämpa fattigdomen. Man vill stärka demokratiska processer i U-
länderna med hjälp av organisationer mm. För demokrati skyddar mot
fattigdom och svält, det ska jag återkomma till senare.

Viktigast och svårast är hur och vad vi kan göra åt det här
världsproblemet. För det är ett världsproblem, som alla är en del av. Och
det är allas skyldighet att hjälpa till att förbättra. Många tänker "Vad
kan lilla jag göra?", men man kan hjälpa till på både makro och mikro nivå.
Och mikronivån är bättre än inget alls. Det första vi måste göra är att
veta om. Och förstå. Det är till stor hjälp. Sen kan vi kanske inte göra så
mycket, men vi kan alltid göra något. Vi kan både bidra med pengar och
kläder som vi skickar ner, och så kan man gå med i föreningar och engagera
sig och hjälpa andra människor att förstå. Vi kan minska på vår förbrukning
av resurserna som snart tar slut. Det räcker med att inte slösa med vatten
och el. Då hjälper man världen och jorden, även fast det är på en liten
nivå.
Länder kan också hjälpa till på kort sikt. Katastrofbistånd är en sån
hjälp. När det sker en världskatastrof får man snabbt bistå med hjälp, tex
med pengar, sjukvård eller annat.

FN har bestämt att varje
land ska ge 0,7 % av landets BNP (bruttonationalprodukt) i ekonomiskt
bistånd till U-länder. Sverige är ett av de länder som faktiskt kommer upp
i 0,7 %. Och ändå är 0,7 % av ett lands BNP väldigt lite med tanke på att I-
länderna subventionerar sina jordbruk med 300 miljarder, vilket är sex
gånger så mycket som det totala biståndet till fattiga länder.

FN har också enats om de sk Millenniemålen, som finns med i
Millenniedeklarationen, en handlingsplan för den globala utvecklingen på
jorden. Det är mål som strävar mot att halvera fattigdomen till år 2015.
Och det går faktiskt framåt enligt FN:s årliga Human Development Report
2002 (Human Development Index = FN:s alternativ till BNP, för att få en
rättvisare bild av ett lands utvecklingsnivå innehåller HDI förutom
ekonomiska uppgifter också statistik om barnadödlighet och medellivslängd
mm.). Enligt den har 81 länder i världen tagit ett betydande steg mot
demokratin sedan 1980. Andelen människor som lever i yttersta fattigdom har
minskat från 29 till 23 % under 1990-talet och andelen barn som gått i
grundskola har ökat från 80 till 84 % sedan 1990. Däremot så har det inte
gått bra i södra Afrika. Där har antalet fattiga som lever på mindre än en
dollar per dag ökat från 242 miljoner till 300 miljoner. Totalt har 20
länder blivit fattigare där idag sen 1990.Millenniemålen: - Fattigdom och hunger ska halveras till år 2015.

- Alla barn ska gå i grundskola år 2015.
- Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas.
- Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till år 2015.
- Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till år 2015.
- Spridningen av HIV/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till år
2015.
- En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015.
- Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och
lättade skuldbördor i utvecklingsländerna.Mycket av fattigdomen i U-länderna beror på det dåliga ledarskapet.
De flesta länderna styrs som sagt av diktatorer som bestämmer allt själva och
handlar mer för sitt eget bästa än för landets bästa. Vad ska man göra när
ledarna inte vill hjälpa till att utveckla landet? Hur får man bort
diktatorn? Man skulle ju kunna bojkotta länderna, men det går ut över hela
befolkningen, och ska det gå ut över dem som aldrig har sett än skymt av
några pengar som lånats? Man har också försökt rikta bojkottningen mot
själva diktatorerna, som att de inte får resa till exempel, och det är väl
då bättre.

Demokrati hjälper mot fattigdom och svält. För om det är återkommande val i
landet och fri press tvingas politikerna göra som folket vill för att kunna
bli ledare.
Sen kan man ju då avskriva U-ländernas lån. Men bara på vissa villkor som
sagt. Bankerna gav faktiskt ut lån utan någon som helst säkerhet så de får
skylla sig själva tycker jag. Det är faktiskt ett av argumenten för
skuldavskrivningen. Skulderna måste avskrivas. Länder kan också hjälpa till
på kort sikt. Katastrofbistånd är en sån hjälp. När det sker en
världskatastrof får man snabbt bistå med hjälp, tex med pengar, sjukvård
eller annat. Det är ett viktigt bistånd.När jag nu läser om nord och syd konflikten och om utvecklingen och
underutvecklingen i världen som pågår hela tiden kommer jag att tänka på de
tillfälliga katastrofer som man fäster mycket större uppmärksamhet vid.
Jag tänker tex på Asien-katastrofen. Hur mycket pengar skickades inte dit som
egentligen kunde ha gått till att hjälpa världen på andra sätt. Saken är
väl den att vi svenskar engagerade oss så mycket i just Asien-katastrofen
eftersom det var så många svenskar inblandade, så katastrofen kom mycket
närmare oss på något sätt. Vi borde tänka mer på alla andra i världen som
lever i hemska förhållanden hela tiden och kanske förlorar någon de känner
nästan varje dag. Människor vars liv kanske inte är annat än arbete och
död. Borde vi inte fästa mer uppmärksamhet på dem?I-länderna har ju också industrier i U-länderna, eftersom arbetskraften är
så mycket billigare där.
Det ger konsekvenser både i I-länderna, eftersom
vi får mindre arbeten, och i U-länderna för det vara hemska
arbetsförhållanden med omänskliga arbetstider och krav på arbetarna och
dålig lön. Det är förfärligt. Svenska företag som tex H&M säger att de
bolag de har kontakt med har bra arbetsmiljöer och bra arbetsförhållanden,
men de bolagen kan ha kontakt med andra producenter vilket gör att man
aldrig kan vara säker på klädernas bakgrund. Dessutom så säger de alltid
till i förväg när de ska komma och kontrollera, så det händer säkert att
man "snyggar till" allting just då. Svenska företag borde kontrollera
bolagen de har kontakt med utan förvarning så de kan vara säkra på att allt
går rätt till. Men skulle verkligen alla göra något åt att allt inte stod
rätt till?Jordens resurser är en annan fråga. Om U-länderna ska få det bättre så
måste vi minska på våran förbrukning av resurserna. Alla på jorden kan inte
leva så som I-länderna lever nu. Alla kineser kan inte köra bil. Det orkar
inte jorden med. Frågan är om vi i I...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Förhållandet mellan I och U länder,

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Besa Hys 2014-12-07

    Mycket bra! Tack!!!

  • Carolina Johnsson 2016-04-18

    Riktigt bra

Källhänvisning

Farad Rassul [2007-05-23]   Förhållandet mellan I och U länder,
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8224 [2018-01-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in