Filmrecension: Flugornas Herre av

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Flugornas herre.

Jag tror att filmen utspelar sig på 1950-talet. Pågrund av klädseln, talspråket och när Piggy och Ralph satt och pratade om spöken och odjur med mer då sa Piggy ”om det skulle finnas spöken och monster , så skulle inte någonting fungera som det ska, tv apparater mm.” därför antar jag att det måste vara runt 1950-talet eftersom tv:n fanns.

Ralph, han är en klyftig kille. Hans största önskan är att komma ifrån ön och komma hem. Ralph vill också att alla ska försöka göra det bästa av situationen och försöka överleva, för att han hoppas och tror så innerligt att det skall komma ett flygplan eller ett fartyg som ska rädda dem. Ralph står sålunda för det logiska och rationella tänkandet. Jacks värderingar tycker jag bäst kan sammanfattas i de två talesätten ”Ensam är stark” och ”Den starke överlever”. Hans tänkande är helt ologiskt och orationellt, och syftar enbart till att stärka hans egen position i gruppen och göra sig själv oumbärlig. Jack är en kille som tycker att alla ska anpassa sig efter honom. För att han tror att dom aldrig kommer komma hem, därför ”manipulerar” han resten av pojkgruppen till att döda för att överleva. Jag tror att han inte tycker om Ralphs metoder att vara ledare för att han bossar över honom och eftersom han var kapten över gosskören är han inte van att någon bestämmer över honom.

Piggy är en öppensinnad och smart pojke, som inte tror på några övernaturliga saker. Piggy blir också retad för att han är tjock och delvis för att han blir kallad Piggy (Nasse) han står genom hela filmen för de värderingar som han bär med sig hemifrån, och då de andra försöker förtränga den otrygghet de känner, mobbar de gärna Piggy som genom sin närvaro påminner dom om sina hem och den trygghet som finns där.

Dom tycker att Ralph styr dom för mycket och det ända han fokuserar på är att hålla elden igång för att dom ska kunna komma hem. Dom tycker pågrund av att jack har fått det som att Ralph är feg och han gör ingenting, inte ens jagar. Pågrund av den otrygghet som dom har på ön så förlitar dom sig på Jack för att han verkar inte vara rädd för någonting och fixar mat och dom känner att han är trygg för att han lovade att skydda dom mot ”monstret”.

Jag tycker att filmen verkar lite överdriver att små pojkar som sjunger i en gosskör ska helt plötsligt börja jaga och döda varandra. Men jag förstår också att det är ju inte egentligen små pojkar som filmen (boken) är baserad på, utan på mänskligheten. Att vi gör allt för att vi själva ska kunna må bra, tillgång till mat och tak över huvudet. Tillexempel vissa länder krigar för att dem vill ha saker från det andra landet, olja som ett exempel. Se hur många länder som krigar pågrund av oljan. Och det bevisar även att små barn påverkas av det. Vart skulle de annars lärt sig att vara så egotrippade, kallblodiga och giriga. Det är ju som Hitler exempelvis han lyckades ju vända ett helt land pågrund av att man tyckte att hans argument lät bra och att dom kände en trygghet hos honom. Jag tror ju dock inte att det går fullt lika snabbt som i filmen men å andra sidan påverkas människor snabbt. Den styrka som Jack utstrålar appellerar självklart till den grupp av pojkar som helt plötsligt står utan vuxet inflytande och den invända trygghet det innebär. Då Ralph mer verkar som ett barn som försöker agera vuxen, tar man då givetvis avstånd från honom, då det känns onaturligt och fel, och vänder sig istället till Jack som tilltalar deras barn jag, med sina enkla ord och grundläggande lösningar.

Syftet med filmen (och boken) är så mångfacetterad, men min första tanke är att man i en svår situation, i krigstider gärna vänder sig till någon som har enkla lösningar. Man kan inte undvika att se ön som ett minityskland under 1930-talet. Där Hitler som jackfiguren står som den starke mannen som ger den trygghet som man saknat i tider av arbetslöshet, depression och förnedring. Man vill nog vida genom att använda en gosskör, att vem som helst kan ändras bara man styrs av en karismatisk och stark person.

Jag tycker att symboltolkning kan vara lite svårtydd men kan absolut se snäckan som symbol för en demokratisk vald regering, som tillåter alla att tala när den finns, och att när Jack, med sina diktatoriska manér, säger att snäckan inte räknas omkull kastar demokratin. Odjuret är givetvis en symbol för det yttre hat som Jack målar upp, och som är en direkt förutsättning för att han skall kunna upprätthålla sin position som ledare. Glasögonen kan uppfattas som symbol för de medel som ger gruppen välstånd, i filmen eld, och i livet kan det vara arbete, ökad lön, egentligen vad som helst som rent populistiskt lockar över människor till sin egen gruppering.

Viktigaste händelsen är ju givetvis den första omröstningen om ledarskapet på ön, som Ralph vinner. Den bitterhet och besvikelse som det skapar hos Jack är vas som sen driver honom framåt under resten av filmen. Kalla det rent hämndbegär om ni vill. Då man vill skapa oreda är uppbrott och kaos två goda följeslagare, och det är med detta vapen som Jack börjar förvilda gruppen. Jakt, slakt, nattliga rituella danser är allt led i en kedja av händelser som framkallar och tilltalar människans grundläggande instinkter hunger, sömn, törst osv. den så kallade reptilhjärnan tar helt enkelt över och alla de värderingar faller snabbt i glömska till förmån för de grundläggande. Den processen accelererar i hela filmen för att nå sin kulmen vid morden mot slutet, då de sista spärrarna försvinner och gruppen tappat alla samhällets normer.

Bilden som filmen ger av människan är att vi egentligen är lättpåverkade och otrygga individer i behov av någonting fast i tillvaron. Att vi är mindre komplexa än vi tror, och att vi behöver normer, lagar och förordningar för att kunna leva i ett fungerande samhälle.

Antagligen skulle handlingen inte utvecklas annorlunda, förutom att grupperingarna antagligen skulle ha sett annorlunda ut. En könsrelaterad gruppindelning skulle nog varit trolig, med en listig illvillig kvinnlig grupp samt en våldsbenägen lättpåverkad pojkgrupp.

Det abrupta slutet ger väl fantasin fritt spelrum, men min första tanke var att när det plötsligt dyker upp vuxna (dvs. normer, regler, värderingar av rättslag) tar leken slut och allt återgår till det normala.

Att man inte gått mot sin totala undergång ser jag som självklart. Antagligen hade någon eller några utmanat Jack om ledarskapet i gruppen, och det hade säkert utmynnat i att mindre grupperingar bildats. Alla i ständig fejd med varandra, tills alla var döda. Krig har ju aldrig någon vinnare.

Flugornas herre kan man säga att Jack är, som styr de små individerna med sitt maktspråk. Scenen när Jack spetsar grishuvudet, och flugorna anhopas på det symboliserar väl detta. Indirekt kan man väl säga att flugornas herre, om flugorna står för kaos och primitiva instinkter, är ordning, reda och förnuft

Barnen är rätt och slätt rädda för den otrygghet som situationen försatt dom i. Jacks spökhistorier har syftet att öka den känslan av otrygghet till ren och skär rädsla. Genom att skapa rädsla för ett yttre, ej existerande hot, kan han samla gr...