Klimatförändringar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Av: Nicolette Nadj
Datum klart: 2007-05-31
Ämne: NO/biologi
Lärare: Johan Nydevall

Inledning
Hur har klimatet förändrats till idag? Denna fråga brukar ställas varje gång det uppstår en förändring i vädret.
Klimatet på jorden förändras hela tiden, människas alla utsläpp av föroreningar påverkar ozonskiktet som skyddar oss från solens starka UV strålning, utan ozonskiktet skulle det inte finas något liv på jorden. Men på grund av människan håller jordens skydd på att förstöras. Särskilt ozonskiktet över Antarktis är påverkat det håller på att det blir varmare där och glaciärerna börjar smälta. Detta kan påverka hav och sjöar drastiskt och stora delar av jordens yta kan komma att översvämmas.
Det har alltid förekommit extrema väderhändelser men samhället har aldrig varit så utvecklat och sårbart som idag.
De senaste åren har en stor mängd översvämningar inträffat, dessutom har många sjöar och vattendrag höjt sin nivå det beror på mildare vintrar och ökad nederbörd.
Några av de resultat som blir av människas utsläpp är översvämningar, värmeböljor, torka, milda vintrar, skyfall, och stora stormar som gör att klimatet blir värre. Detta vackra ställe som vi kallar för jorden håller på att förlora sitt utseende av det stora hotet klimatförändringar.

Syfte
Mitt syfte med det här arbetet är att lära mig mycket mer om klimatförändringar och att fördjupa mina kunskaper om vad man kan göra för att förhindra eller fördröja dessa.

Frågor
1. Vad är klimatförändringar?
2. Vad orsakas de av?
3. Exakt vad händer med jorden?
4. Vilka konsekvenser får klimatförändringarna?
5. Vilka ämnen är farligast?
6. Vad kan enskilda personer göra för att förhindra fortsatt utveckling av bl.a. hål i ozonlagret?
7. Vad kan företag göra för att förhindra fortsatt utveckling av bl.a. hål i ozonlagret?
8. Vilka åtgärder utförs just nu?

Koldioxid och växthuseffekten
Uppstår vid förbränning av fossila bränslen, alltså det som mynnar ut ur bilars avgasrör och oljekraftverks skorstenar. Koldioxid är inte bra för miljön om det släpps ut i för stora mängder. Detta eftersom jorden har en viss balanserad mängd koldioxid (närmare bestämt 0, 035 %) i luften som gör att solens ljusenergi bevaras i vår atmosfär. Men när vi ska utvinna energi från fossila bränslen (t.ex. olja, naturgas) ökar halten av koldioxid mer och mer. På detta sätt ökar också jordens medeltemperatur.
Självklart kan man tycka att en varmare tillvaro skulle vara trevligare än dagens kalla klimat, men det är inte så enkelt, eftersom vi har flera miljarder liter av snö (som består av vatten) så skulle vattennivån öka väsentligt, och till slut skulle vattennivån bli så hög att det kan vara svårt att finna plats att bo. (bilden visar hur en ökning av mängden koldioxid håller värmen kvar nära jordytan.) Detta är självklart väldigt långt fram i tiden. Just nu är det dock många, främst media, som anser att detta är ett akut problem och att det i högsta grad måste göras något åt detta så fort som möjligt eftersom inom miljön måste man se framåt i tiden och förutspå kommande problem. Ett glasklart exempel är hur stor förbränningen av kol var på 1900-talet, det tog långt tid innan man såg detta som ett miljöproblem och ännu längre tid innan man gjorde något åt saken, tyvärr var det då mer eller mindre för sent.
Men vad är det då man skulle kunna göra för att sänka koldioxidutsläppen? Man skulle kunna höja den skatt som finns för utsläpp koldioxid så att företag som bränner fossila bränslen på något vis måste betala mer eller minska utsläppen. Om de betalar så finns det mer pengar till miljösatsningar och om de minskar utsläppen, tja, då minskas utsläppen. Så det
är ett alternativ men det har också nackdelar, om vissa företag minskar sin produktion kommer det kanske inte finnas kvar produkter som räcker åt alla, produkter i detta fall; Värme, elektricitet bensin m.m. och dagens samhälle är beroende av dessa varor. Så istället för att bara klippa av våra tillgångar så är det smidigaste att minska konsumtionen. Detta ligger dock i händer av konsumenterna som inte kan dela ansvaret. Man måste t.ex. minska på bilkörningen och se till att samåka. Det man i och för sig kan göra för att förenkla detta är att göra bättre bilvägar som minimerar antalet bilköer som är förödande för miljön.
Vi som kunder kan också välja miljövänligt. Om alla konsumenter väljer varor som inte har bidragit till miljöförstöring under sin produktion kommer fler företag se att det är populärt med miljövänliga varor vilket bidrar till att även de så börjar producera miljövänligt. Detta kan dock vara svårt, närmast omöjligt, eftersom det är upp till alla människor att betala några slantar extra för en god sak. Det låter tydligt absurt, men det beror på att alla inte är medvetna om det kommande problemet eller åtminstone ser de inte allvaret i det. Därför gäller det att göra människor medvetna.
En metod som tillämpas både före och efter produktion och konsumtion av miljöfarliga varor är tekniken. Ny miljövänlig teknologi kan konkurrera ut de företag vars produktion inte lämpar sig för en god miljö. Tekniken kan också användas då man ska bryta ner eller filtrera bort giftiga ämnen eller gaser.
Tungmetaller
Tungmetaller (bilden visar några) är ett stort miljöproblem och de skadar också människan direkt. Detta eftersom metallerna kan anrikas genom djur, och eftersom vi är högst upp på näringspyramiden är det vi som får i oss alla de gifter som vi tidigare släppt ut i naturen.
En person som kan koppla ihop det ena med det andra och läst en miljörapport eller en doktorsavhandling skulle säkert undra varför det är farligt att släppa ut metaller när vår kropp är i ständigt behov av t.ex. järn och zink. Men det är bara vissa metaller som är en fara för biologiska varelser men även de som vår kropp kräver kan ha effekter på naturen om de släpps ut i för stora mängder.
De metaller som man vet är direkt skadliga är bl.a. det omdiskuterade grundämnet kvicksilver. Kvicksilver var ett av de första ämnena som man förde en öppen debatt om. Kvicksilver sprids först och främst genom sopförbränning då någon har råkat slänga t.ex. en gammal termometer i soporna och vid kremering. Men man försöker idag att ta avstånd från kvicksilver helt och hållet eftersom det krävs så små mängder för att skada djur eller miljö. För när kvicksilvret väl kommer in i kroppen bryts det inte ner utan ligger kvar och ger nervskador på bl.a. lever och njurar.
Det som gör att man idag är så starkt emot kvicksilver är inte bara vad ämnet kan åstadkomma utan vad det också har åstadkommit. Förr i tiden användes kvicksilvret som bekämpningsmedel och man tog inte vara på resterna utan dumpade bara allt i vattnet. Det förgångna verkar ännu inte ha tagit itu med människans misstag eftersom vissa fiskeområden inte längre innehåller ätbar fisk på grund av den höga kvicksilverhalten.
Bly är också en s.k. tungmetall som man vet kan skada kroppen ungefär på samma sätt som kvicksilver. Skillnaden är att det inte krävs lika mycket kvicksilver för att göra märkbar skada. Men det kan vara lämpligt att påpeka att vi slänger ungefär 4000 ton mer bly om året än vad man kasserar kvicksilver.
Dessa tungmetaller är bevisligen alldeles för farliga för att överhuvudtaget användas (åtminstone kvicksilvret). För t.ex. kvicksilver har ingen nytta i naturen även om det är ett naturligt ämne. Ämnet finns bara inkapslat i jordskorpan och verkar inte vara ämnat för något. Det man måste göra är att hitta ersättning för de produkter som innehåller kvicksilver, för förr eller senare kommer det att hamna i soporna. Ett exempel är de gamla termometrarna som idag har ersatts med elektroniska mätare.

Oljeutsläpp
Olja kan bara hittas på några ställen på hela jorden, men alla jordens länder är i ett stort behov av olja. Därför måste oljan transporteras från ett ställe till ett annat, och det enda transportmedlet som kapabelt till att frakta så stora mängder olja är fartyg. Idag så finns det inte flygplan som skulle kunna frakta dessa mängder och andledningen till att det skulle vara bättre med flygplan är att vattnet som oljefartygen åker på ständigt är i fara. Kanske inte själva vattnet men de djur som lever i vattnet. Vid ett oljeutsläpp så stannar bara en bråkdel av oljan kvar vid ytan, men denna del är nog så stor för att dräpa stora mängder fåglar om oljan driver närmare kusten. Oljan gör så fåglarnas fjäderskrud förlorar sin förmåga att hålla värmen mot det kalla vattnet och fryser således ihjäl. Vid kusterna kan råoljan även döda växter och alger som är vissa arters enda föda, och kan i vissa fall leda till att en djurart på denna plats dör ut. Men den andra delen som inte stannar vid ytan sjunker istället ner mot havets mörka djup och gör så att ett stort antal fiskar stryker med på vägen ner då oljan täpper till fiskarnas gälar.
Men oljekatastrofer är trots dess förödande effekter bara mat för medierna då de kan visa några rörande bilder (till höger ser du en) på hur en fågel tar sina sista andetag. Det som gör oljans transportväg så konstant farlig för våra sjöliv är underhållet av själva transportmedlen; Fartygen. Trots en hård lag mot att man absolut inte får rengöra sina oljetankar i havsvattnet är detta en vanlig företeelse. Ett fartyg släpper då inte ut mycket olja på en gång men det är heller inget av det som tas upp, och sedan kan man multiplicerare den siffran med en stor del av alla världens oljefartyg och få en ny siffra som visar att det är den här sortens utsläpp som bidrar med störst förstörelse. På de här sätten kan ett oljeutsläpp göra skada, men det här är bara en liten del av de arter som far illa av utsläppen.
Som sagt så är det själva oljeutsläppen vi får höra om och tror är det största problemet i havet. När jag har letat efter en ungefär siffra på hur mycket olja som släpps ut medvetet i havet blir jag inte överraskad. Det är självklart omöjligt att räkna hur mycket olja som olagligt släpps ut. Det är detta som gör denna miljöförstöring så ohämnad, sjömän såsom många andra vet inte vilken skada som de små oljeutsläppen ställer till med. Det är samma princip som när en enskild person slänger batterier i de vanliga soparna och tänker; ”Vad kan det göra om jag gör det några gånger, det kan ju inte påverka miljön negativt”. Men när de flesta tänker på samma sätt så är det onekligen miljöförstöring i allra högsta grad.
När tusentals liter olja släpps ut i vattnet kan man försöka suga upp så mycket olja som möjligt med torv innan oljan börjar sjunka. Den olja som flyter in till kusterna måste man för hand ta hand om innan allt för många djur tar till skada, detta tar dock förfärligt lång tid. Men det är i princip det enda som man kan göra efter att skadan är skedd.
Det man måste göra är, som i de flesta miljösammanhang, att förebygga. Man ska låta striktare regler träda i kraft, men detta är förstås väldigt svårt beroende på att fartygen befinner sig på internationellt vattnen och det är olika standardkrav på båtarna i olika länder. Och det är svårt, nästa omöjligt för en hamn att bojkotta somliga fartyg med för dåliga säkerhetsåtgärder eftersom de helt enkelt måste ha oljan.
Det är väldigt knepigt det här, för om man vill behålla det samhälle vi idag lever i kan man inte skära ner på oljetillgångar på den nivån att det skulle kunna förbättra miljön.

Försurning
Vid förbränning av fossila bränslen uppstår flera olika ämnen som skadar miljön, men vad som kommer till skada beror också på vilket sätt som de sprids.
Begreppet försurning är välkänt även om inte alla kanske vet vad försurning just går ut på. Allt börjar som sagt med fossila bränslen förbränns t.ex. när man kör bil eller när man gör elektricitet av råolja. Två av alla de ämnen som frigörs då är kväveoxider och svaveldioxider. Uppe i luften sker en kemisk process då svaveldioxiderna binds samman med luft så att det skapas svaveltrioxid. Ämnet är frätande och kan vålla viss skada till naturen, men ämnets utveckling slutar inte här utan blir istället ännu mer frätande när det binds samman med fukten i luften. Slutprodukten är svavelsyra eller salpetersyra, syrorna utgör i detta skede en liten del av regnet. Och syran kan följa med regnmoln flera mil tills det är dags för regnet att falla ner mot jorden, mot skogarna och vattnet.
Detta regn kallas för ”surt regn” och skadar naturen på olika sätt. Att det kallas för surt regn är för att regnets pH-värde har sjunkit när syrorna spätts ut med det. Vanligt vatten har ett neutralt pH-värde som på alla sätt är anpassat för naturen. Regnvattnet är livsviktigt för alla växter och om vattnet är surt kan det ha flertal olika effekter, tex:

• Skogen
Alla träd behöver en viss mängd mineralämnen som de tar upp genom sina rötter eftersom dessa mineraler är en del av jordpartiklarna. Men när det sura regnet faller ner över skogsmarkerna så sköljs mineralämnena bort och trycks ner djupare i jorden av de vätejoner som alla syror innehåller där trädens rötter inte kan få tag på dem. Med tiden, om det sura regnet fortsätter falla, kan många träd ta skada eller dö.
Det sura nedfallet har också effekt på trädens barr (på de träd som har barr alltså). Barrträd ser likadana ut året om eftersom de inte fäller sina barr såsom lövträd fäller sina löv. Anledningen till detta är att barr har ett skyddande vaxskikt som står emot köld och parasiter. Men det försvinner av syrorna i regnvattnet. Så då är det bara för parasiter att hugga in på trädets grönska.
De två överstående effekter på skogen är egentligen inte de vanligaste orsakerna att skogsområden dör ut, utan själva syran skadar bara trädet till den punkt att trädet inte kan skydda sig mot svamp och insekter.

• Sjön och djurlivet
Våra svenska insjöar skadas också av sur nederbörd. Och jämfört med skogen så behövs det inte lika lågt pH-värde för att hela ekosystemet ska rubbas, för i vattnet så påverkas det ena av det andra mycket lättare.
Först och främst påverkas bakterier som har i uppgift att bryta ner döda djur och växter. När de dör ut så brukar bottnen efter en tid bli gyttjig och ful med slam.
När pH-värdet sjunker söker sig också vitmossa till sjön och den kan efter en längre tidsperiod ta över hela sjön och bli vad man kallar för en ”mosse”.
Även alger börjar i ett skede att dö.
Djurlivet påverkas självklart av att vattnet blir surt. De första som tar direkt skada är skaldjuren som kräftor och musslor. Detta därför att deras skal är uppbyggda av kalk och kalk vittrar sönder i för lågt pH-värde.
Fiskar klarar heller inte av det sura, speciellt inte mörten, och överlever inte så värst länge om det sura regnet fortsätter falla, alltså om vi t.ex. fortsätter köra bil. Detta beror att när pH-värdet går under 5 så fungerar inte fiskarna gälar lika bra och de kvävs till döds.
När alla dessa djur dör ut i sjön så påverkas även livet på land och eftersom vissa arter är mindre känsliga för försurning så gör det att det blir för mycket av vissa arter som resulterar till att en annan art dör ut snabbare, för som sagt så är vattnet ett väldigt känsligt ekosystem.
Det finns inget egentligt långvarit ”botemedel” utan det enda man kan göra för stunden är att späda ut det sura vattnet med kalk som är basiskt och har ett högt pH (vilket helikoptern på bilden till högern gör). Det enda botemedlet är att sluta förbränna fossila bränslen och hoppas på att det ska komma till en ny miljövänlig energikälla, men detta är en bisarr tanke. Eftersom även detta problem, precis som växthuseffekten, bl.a. härstammar från fossila bränslen så har båda problem likartade lösningar. Och detta behöver jag inte skriva en gång till.
Avfall och sopor
Människan har sedan långt tillbaka i tiden gått igenom en industriell revolution, och idag så är produktionen outrotlig. Vi tillverkar tusentals produkter med olika material, vissa miljövänliga andra inte och det är inte speciellt länge sedan vi kom på idén att återvinna.
Det som är viktigt med återvinning är att när man förbränner ämnet uppstår farliga gaser som på ett eller annat sätt skadar vår miljö, så istället för att bara elda upp produkten och sedan göra en ny av nytt material kan man då använda samma material till samma produkt.
Det som är kruxet med sorteringen är som sagt att det finns så många olika material som man borde källsortera men det är bara ett fåtal som det finns återvinningsboxar för. Det vanligaste är att man sorterar ur papper, kartong, metaller, glas, trä och plast men det är nästan omöjligt för en person att inte slänga något av dessa material i soporna.En annan anledning som kanske är svårare för oss att förstå är att när vi hela tiden förbränner och producerar nytt nöter vi också på jordens resurser. Även om det inte ligger i någon nära framtid vet man att de material som erbjuds någon gång kommer att ta slut.
Alternativet till att återanvända själva materialet kan istället vara att göra energi av det. Man förbränner det så att vi kan få ström i våra hus. Men då uppstår det sumpgaser som har samma effekt mot ozonlagret som koldioxid. Men det otroliga är att man faktiskt kan använda sumpgasen som drivmedel och uppvärmning, men i slutändan kommer det ändå ut i naturen.
Energi
En värld utan elektricitet och möjligheten att göra energi till värme skulle föra detta samhälle till stenåldern. Var kommer denna energi ifrån? Energi finns överallt, faktum är att allt består av energi.
För länge, länge sedan lärde sig människan att tämja elden och att kunna skapa värme, ljus eller beskydd när man ville, detta var något som gjorde människan till en överlägsen ras. Idag så är vi beroende av detta och ur miljösynpunkt är detta frosseri av tillgångar katastrofalt. För det verkar som hur vi än gör så finner vi inget miljövänligt sätt att bevara vår t samhälle. Man har provat många olika sorters energikällor men antingen är det för dyrt eller för farligt så vad ett land väljer beror helt på prioriteringar. Detta är några exempel på olika energikällor och deras för- och nackdelar:

• Förbränning av fossila bränslen
Jag har redan skrivit väldigt mycket om detta ämne, men som sagt så är fossila bränslen t.ex. olja, naturgas och kol. Alla dessa ämnen smutsar ner miljön och har förödande effekter. Användningen av fossila bränslen varierar från land till land beroende på naturtillgångar och inställning till miljön. Men trots allt så är den här sortens energikälla en av de vanligaste pga. att alla transporter går på någon form av bensin (olja).
Oljan är också en av de viktigaste handelsvarorna och gör då att vissa länders ekonomi vilar helt och hållet på olja vilket gör att man inte bara kan klippa av tillgångarna även om man har en bra ersättare, det skulle inte tillåtas.

• Kärnkraft
Kärnkraften har börjat dominera i många länder som tidigare varit tvungna att importera energi. Kärnkraften är ett av vetenskapens ”under”, men detta beror självklart på vilken ställning man tar i den debatt som ständigt pågår. Problemet, eller om det nu är ett problem, är att restprodukterna av de radioaktiva stavar som används till energiutvinning fortfarande är radioaktiva när de är obrukliga. Radioaktivet är helt klart farligt, och beroende på dess styrka kan det döda celler och orsaka cancer.
Så vad gör man då av med de här hälsoskadliga restprodukterna? Det står nämligen inte klart ännu. Och det är därför så många tvekar till fortsatt kärnkraft. Än så länge bevarar man restprodukterna i tillfälligt förvar men letar efter ett ställe där man kan gräva ner ämnet ordentligt. Men man vet heller inte vilka följder det kan skapa om man bara gräver ner tonvis radioaktivitet under marken.
Det som däremot talar för kärnkraft är att det i det långa loppet är billigt, man vet att det är direkt hälsosammare än fossila bränslen och att det har en framtid inom vetenskap som gör att man ska kunna utveckla säker kärnkraft, det finns till och med färdiga teorier om hur, men dessa fungerar ännu inte i praktiken.
Själv anser jag att man ska avvakta med någon sorts kärnkraftrevolution men man ska uppmuntra forskning som ska se metodens brister och kunna utveckla teorier, för idag så är det åtminstone i Sverige en mycket begränsad forskning angående kärnkraft jämfört med Storbritannien och Frankrike som har mycket hög kvalité och ett system som möjliggör återvinning av radioaktiva ämnen.

• Sol, vind och vatten…
… är det bästa som jag vet. Men tyvärr så är det inte i mångas intresse att investera i vind, vatten eller solkraftverk (solceller). Den första och gemensamma orsaken är att det är för dyrt, vatten och vindkraftverk är speciellt dyra ur den synpunkt att man inte utvinner mycket energi ur dem, vatten och vind är även något som är olika för olika länder hur mycket man har av dessa resurser. Solceller däremot är något som alla har resurser till men tyvärr så är det allt för dyrt.
Det är svårt att välja mellan energikällor, det beror på vad man ser som viktigast; Miljö, ekonomi eller framtid. Detta är ingen självklar fråga även om läsaren nu tänker på miljö då han eller hon har läst all denna miljöpropaganda. Det är ingen enkel fråga med ett självklart svar.
Som privatperson kan man när det gäller energi försöka att förbruka så lite av den som möjligt. Man kan se till att huset hålls varmt genom en bra isolering och inte ha fönster på glänt.
Jag hoppas även el-försäljare kommer bli mer miljöinriktade så att det blir konkurrens mellan företagen om vem som kan värna bäst om miljön.

Konventioner.
Det finns många olika organisationer som arbetar för en bättre miljö både genom ord och genom handling. Men dessa organisationer har ingen egentlig makt som skulle kunna förändra, utan kan bara ge folk idéer och kamplust. Folket kan i och för sig bli så påverkade att staten har eget intresse i att ändra lagar och satsa pengar på miljön eftersom de vill vara omtyckta av folket. Men detta är en lång process och det är svårt att få med sig ett helt folk i åsiktstaganden. För om man ser bakåt i tiden så får ett helt folk insikt eller gemensamt förstånd väldigt sällan och när det handlar om miljö så finns det en större part människor som är helt likgiltiga.
Men vilka är det då som kan göra något åt saken? Djuren? Nej de är stumma och ovetande. Folket? Alla har inom demokratin sina egna åsikter till hands och splittras därmed och förlorar sin gemensamma styrka. Men det är en del av folket som kan göra stora förändringar. Beslutstagare kan så länge de har ett eget intresse bekämpa de flesta miljöproblem. Men haken är att det finns olika länder med egna beslutstagare och därmed egna intressen.
Men om man kan förutspå ett miljöproblem innan det går till attack, kan ekonomin och vårat system förhindra det. Men det krävs pengar, massor av pengar. Men till grund av de här mirakulösa beloppen ligger ett löfte från varje nation som insett att det är i deras intresse att förbättra miljön.
Detta löfte, eller mer formellt kallat ett avtal, ingår tillsammans med pengar i en konvention. Det som gör en konvention så effektiv jämfört med en organisation är att när landet skriver på ett avtal lovar nationen oftast att göra flertal konkreta förändringar inom lagar eller budget. Det pengabelopp som ligger med i spelet kan bl.a. användas till sanering eller att standardisera bättre utrustning. Här är några exempel på några konventioner:

• Wienkonventionen alias Ozonkonventionen. 1985
Mål: Skydda ozonskiktet från fortsatt förtunning.
Åtgärder: Man gjorde ett avvecklingsschema som skulle halvera produktion och konsumtion av freoner som bland annat brukade finnas i kylskåp och sprayburkar innan sådana produkter tack vare konventionen blev förbjudna. Det var även konventionens förtjänst att man kunde utveckla nya kylskåp och sprayburkar.
Wienkonventionen har visat sig vara en lyckad konvention eftersom skadan på ozonskiktet har minskats med ca 60-80 %.

• Baselkonventionen, 1989
Mål: Man ville få större kontroll på avfall som transporterades över gränser. Detta för att det då pågick väldigt mycket olaglig handel med sopor och när soporna hamnade i fel händer så togs de om hand på ett dåligt sätt. Men ville även gå till botten med problem och minska produktionen av farligt avfall.
Åtgärder: Till en början var man tvungen att skriva en anmälan varje gång en transport med avfall transporterades över gränsen. Men det utvecklades senare till att det idag är väldigt svårt och omständligt att få ut avfallen ur landet. Senare har även skadeståndet höjts så att det ska täcka mer än bara saneringen.
Tyvärr så deltar inte alla länder i konventionen, och det gör att avfallshandel fortfarande kan bedrivas mellan de länder som inte är skyldiga till att följa konventionens lagar.

Konventioner brukar oftast uppdateras med så kallade bilagor som fastställer nya krav. En nation som från början skrev på det ursprungliga avtalet måste inte delta i bilagor.
Bilagorna kommer till då man gjort en vetenskaplig upptäckt eller hittat ett nytt problem. Exempel på några av Wienkonventionens bilagor är Montrealbilagan och Köpenhamnbilagan.

Politik och miljöinställningar
Det system vi skapat är bevisenligt orsaken till ett rubbat ekosystem. Man kan se det som att när vi kommit så här långt finns det ingen återvändo, men det var inte bättre förr. Stora delar av våra miljöproblem kommer ifrån ”den gamla goda tiden” och det är sådana depressiva tankar som gör att många står på stället och blundar, vissa tycker det är för sent, vissa förtränger medan andra faktiskt vill göra något.
Detta gäller inte bara på individuell nivå men även bland företag och andra produktiva kretsar.

Diskussion
När jag gjorde det här arbetet blev jag förfärads av att läsa om alla problem som det finns med olja. Det som jag tycker man ska satsa på är att höja säkerhetsstandaren på alla transportmedel av olja, man måste på något sätt, som för mig förvisso står oklart, göra rengöring av oljetankar till hamns till en självklarhet. En anledning till att många inte väljer detta och bortser från lagen är bl.a. att det är allt för omständligt att rengöra oljetankarna vid hamnen. Så det ska behövas effektivare rengöringsanläggningar vid alla hamnar.
Det är i detta område som jag vill anförtro förbättringar i oljetransporten; nämligen teknik. Detta gäller även på alla plan och vid alla tillfällen av transporten. Man ska göra oljetankrarnas slagtålighet bättre och samtidigt se till att ett fartyg fyllt med oljefat som går på grund och som det går hål i skrovet på inte ska släppa ut någon olja eftersom oljan ska vara förvarad på ett säkrare sätt inuti fartyget.
Överhuvudtaget måste man uppmärksamma och förbättra miljön. Det som jag tycker måste göras är att man inte bara upplyser folk om bra och dåligt, även om detta är en del av processen, man ska också göra det populärt med miljö.
På 60-talet var detta i full gång med slagordet ”flower power”, men haken var den att det var ungdomar som var de kämpande. Detta gav ett intryck av vildhet och ogenomtänkta ställningstaganden, det som saknades var äldres deltagande. Jag tror in...