Lars Norén

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har valt att fördjupa mig i ett av Lars Noréns första drama ”kaos är granne med gud”. Varför jag valde att fördjupa mig i honom beror på att han är en väldigt okänd person för mig, men samtidigt så verkade han väldigt intressant. Det berodde på att han har skrivit många självbiografier och han verkar inte ha haft en så lätt barndom. Lars är också en dramatiker som tillhör de moderna dramatikerna, medan Shakespeare och Molière är mer den äldre generationen dramatiker. Shakespeare och Molière är däremot två personer som jag tänker i första hand inom kända dramatiker så därför valde jag Lars Norén, en person som kanske många inte har hört talas om och för att bevisa för mig själv att det finns fler dramatiker än dom i den äldre generationen.

Lars Norén, författare, poet och dramatiker föddes i Stockholm men växte delvis upp i Skåne. Hans pappa var hovmästare och hans mamma dog väldigt tidigt i cancer. Hans mammas död kan ha varit en bidragande orsak till att han i många år blev inlagd och fick vård för psykisk ohälsa. Lars som började sin karriär som poet framträdde för första gången med diktsamlingen ”Syrener, snö”. Dikterna ger en stark koppling till utsatthet och inslagen i hans tidiga dikter var ofta dödsbesatthet, skräck, desperation, sexuellt sadistiska fantasier, tvångsföreställningar och äckel. Dramatiker betraktades han inte förrän vid 80- talet, då hans stora genombrott med ”Natten är dagens mor” (1982) och ” kaos är granne med gud” (1983) kom, vilket är två utav hans mest spelade skådespel. Vad som är karakteristiskt med Lars Norén är att mycket utav hans dramer är hämtade från hans uppväxt men det är även rätt mycket galghumor.

Om man skulle dela upp Noréns verk i några delar så kan man säga att runt 1980-talet och fram till 90-talet så var det psykologiska familjedramer. I den stora mångfalden utav pjäserna från 1980-talet så spelar kvinnor, främst mamman, en central roll. Sedan i början mot 2000-talet så arbetar han mer mot en tidlös utformning av sakernas tillstånd. Noréns framgångar har gett en rad olika priser bland annat aftonbladets litteraturpris (1971) och Nordiska priset (2003).

Dramat som jag har bestämt mig för att fördjupa mig är de två första akterna i dramat ”Kaos är granne med gud” Hela dramat som sammanlagt är fyra akter utspelar sig på ett gammalt hotell som ligger i närheten av ett järnvägsspår. Hela händelseförloppet utspelar sig i en annan epok än i dag och det förstår man eftersom de pratar en hel del om pengar. Förr var sextio kronor mycket, medan det nu är något som nästan alla har i sina plånböcker. Själva dramat är även fäst till en speciell dag, den dagen när Ernst ”hotellägaren” sitter och väntar på att hans cancersjuka fru ska komma hem. Allt utspelar sig även under en kväll, och det beskrivs väldigt tydligt med mörkret utanför hotellet och även klockslag anges. Miljön runt omkring personerna beskrivs som ganska nedstämd, med fördragna gardiner och det är endast ett fåtal lampor tända. Jag får en känsla av att inte mycket har gjorts med detta hotell på ett bra tag, själskilt när jag läste detta ”blicken far över den skumma matsalen, dörrarna med avflagnande målarfärg och över den mattlösa trappan som leder upp till nästa våning, drar sedan in den unkna luften i näsborrarna” . Dramat följer en kronologisk ordning, men det förekommer en del återblickar på dåtida hädelser. De delar av handlingen som pekar framåt är när de pratar om döden och sjukdomar som några av personerna i dramat dras med. Handlingens tillbakablickar är när Ernst gör alla påminda vad han har fått stå ut med och offrat i sitt liv. Ernst talar ofta om hur plågsamt han har haft det och om hur bekymrad han är över allt och ingenting.

Själva dramat inleds med att två personer vid namn Ernst och Rex sitter och spelar kort inne i det gamla hotellet. Ernst som är hotellägaren framstår som en väldigt orolig och vilsen människa, men som även är noga med att allt står rätt till. Han tycks inte gilla när folk är sena, eller när någon gjort något olagligt, vilket är förstårligt, men hans sätt att vara på är som sagt var väldigt oroligt. Ernst beskrivs också som en man som har alkoholproblem. Kanske tar han till alkoholen för att dämpa det svåra och eländiga som händer i familjen, eller så känner han sig bara ensam när både hans fru och ena son är borta på behandlingar. Rex som är den enda gästen på hotellet beskrivs som den oberoende personen som tycks ta livet med en klackspark. Han är en äldre man som inte tycks ha så många vänner eller släktingar och han har bott på hotellet i fem år. Ernst fru, Helen, dyker så småningom upp med de två vuxna barnen, Frank och Ricky. Helen är en äldre kvinna som har en enorm vilje styrka och hon verkar också vara en person som man inte sätter sig på i första taget. Kanske beror på att hon är cancer sjuk och vill behålla hoppet och därför är viljan så tydlig hos henne. Hennes vilja och hopps tycks även smitta av sig på de övriga i familjen som hon ger både stöd och omtanke till. Pojkarna frank och Ricky är två lite olika personer. Frank är mer den framfusige och pratsamme medan Ricky mest håller sig i bakgrunden.

Dramat är byggt på Lars Noréns egen uppväxt och det är lätt att förstå vem som är vem i dramat. Mamman i dramat är troligtvis hans egen mamma, som både var cancersjuk i boken och i verkligheten. Lars pappa var hovmästare i dramat och var hotellägare i verkligheten. Lars själv var Ricky i dramat, den vilsne och tystlåtna killen som även var inlagd för psykisk vård. De som är själva huvudpersonerna i dramat är Ernst och Frank eftersom att det är de som beskrivs mest, medan Ricky, Helen och Rex mer beskrivs som personer som påverkar deras liv på ett eller annat sätt. Båda huvudpersonerna är definitivt inte fläckfria, eftersom de har varit med om ett och annat. Jag tycker att den ena huvudpersonen, Frank, verkar känna sig klämd och är ett typiskt offer. Frank blir ständigt blir påhoppad av sin pappa, Ernst, för saker som har hänt för flera år sedan. Som jag förstår så försöker Frank bevisa att han har ändrat sig och bryr sig mer om sin familj, men det verkar inte Ernst vilja förstå. Helen hon framställs som en kvinna med en väldigt betydande roll för att familjen ska fungera. Det är hon som tycks hålla hoppet vid liv trots att det är hon som är nära döden.

Om jag skulle försöka kategorisera dramat så kan jag definitivt säga att det inte är ett versdrama, eftersom att dramat har mindre än fem akter och det förekommer även komiska inslag i detta drama. Själva sättet hur personerna talar i dramat varierar, beroende på vem det är. Ricky, är en person som sticker ut ur familjen, av den orsaken att han aldrig ställer några frågor, utan svarar bara på tilltal. En person som dominerar är helt klart Ernst, eftersom hans repliker ofta är innehållsrika och väldigt långa. Han är även den person som då och då pratar med sig själv i förtvivlan om hans sjuka fru, men de flesta repliker är riktade till personerna i dramat.

Det här dramat följer de tre enheterna väldigt bra, vilket man förstår genom att det endast utspelar sig i ett rum, under en dag, och runt en konflikt. Skådespelet är en ett drama med några komiska inslag. När man läser det här dramat av Lars Norén så känner man igen sig på många saker, även om jag inte riktigt har varit i samma situation. Vad det beror på är dramats realistiska händelser. Då tänker jag mest på konflikterna mellan personerna och deras sätt att uppföra sig på. Dramat bygger på en konflikt mellan dåtida händelser och den nutida situationen som den här familjen går genom. Det som Lars Norén verkar vilja säga med detta drama är att man ska lära sig av sina misstag men även att man ska blicka framåt inte bakåt. Det känns även som att han försöker att beskriva hur det kan vara att leva i en sådan i en sådan situation som han växte upp med. Hur viktigt det är att ha hoppet kvar trots att man har en mamma som är dödsjuk och han själv ”Ricky” är sinnessjuk.

När man började läsa detta drama så var det svårt att sluta, eftersom det hände saker hela tiden och det var intressant trots dramat bara utspelade sig i ett och samma rum. Jag fick även själv chansen att skapa mig en bild om hur det kunde se ut i rummet där det hela utspelade sig, eftersom att allt inte avslöjades på en gång. Svaren på mina frågor, som bland annat var varför Ricky betedde sig så konstigt och vilken slags sjukdom Helen hade, kom tillslut även om man fick läsa ett bra tag. Själva dramat i sig var väldigt bra skrivet, allt passade ihop, tiden, rummet och språket var väl anpassat till varandra. När jag läste texten fick jag en känsla av förtvivlan, hopplöshet och sorg. Allt var bara så tragiskt, mamman var döende, sonen sinnesjuk, pappan var alkoholist och den äldre sonen var mer eller mindre en laglös människa. Det var nog det som gjorde att man greps med i själva dr...