Öland- Ett geografiskt arbete om den underssköna ön.

4 röster
7659 visningar
uppladdat: 2007-07-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Öland


Kort fakta.


Sveriges till ytan minsta landskap och näst största ö, skild från fastlandet genom Kalmarsund. Ön är 140 km lång och mycket långsmal, dess största bredd överskrider ej 16 km. Landarealen är 1241 kvadratkilometer och befolkningen uppgår till 24 200 invånare.

Öland har endast två kommuner, Borgholm och Mör-bylånga vilka ingår i Kalmar län


Natur.


Ön är mycket låg och jämn, och stupar svagt åt öster p g a uppbyggnaden av de sedimentära bergarterna som berggrunden består av. Detta har medfört att den västra kusten är hög och rak medan den östra är mer långsslutande. Beroende på lagerstupningen så hittar man de äldsta bergarterna i väster och de yngre i öster. I de understa lagren finner man sandsten och i de bägge på påföljande lagren finner man går skiffrar och alunskiffrar. I översta lagret finner man den för Öland så utmärkande Ortoceratitkalkstenen. Färgen på denna sten är oftast rödbrun och har ett rikt fossilinnehåll, främst skal från trilobiter och utdöda bläckfiskar, Ortoceratiter.

Vattendelare för både ytvatten och grundvatten är västra landborgen som ligger utmed kusten mot Kalmarsund. Denna bergskam bildar på norra delen av ön en klint som stupar lodrätt ner i havet. På östra kusten finns en motsvarighet som dock är mycket lägre och yngre.

Ölands jordtäcke domineras av kalkhaltig morän med moränleror från västkusten. Norr om Byxselkrok finns längs stranden stora fält av klappersten med markerade strandvallar, och vid Byenrums sandvik har det utformats öns enda sammanhängande rauk fält. Södra Öland har ett mycket tunt jordtäcke, ett 300-400 kvadratkilometer stort, öppet landskap.

Öland har enbart en sjö, Hornsjön, men ett par vikar. De största vikarna är Grankullaviken i norr och Hornsviken vid Löttorp.

Klimatet på Öland är milt och torrt. Medeltemperaturen för februari är –1 grad Celsius och för juli 17 grader Celsius. Årsnederbörden är endast 500 mm. Vid vintertid är det mycket kallt och blåsigt beroende på den karga naturen.

Mellersta Öland domineras av Mittlandsskogen, ett av Europas största sammanhängande lövskogsområden. Skogen är fylld av ädla lövträd som ek, ask, lind, alm och täta hasselsnår. Bokar finns också i mindre betydande mängder. Barrskog med främst tall förekommer på de sandiga markerna i Böda kronopark i norr.

Det milda klimatet och de kalkrika jordarna ger Öland en flora som starkt avviker från fastlandets. Särskilt märkligt är alvarvegetationen i vilken ingår en hel del sydöstliga stäppväxter, t e x stenmalört och ullsmörblomma, men också några fjällväxter, b l a fjällnejlika och fjällgröe. Den viktigaste på ön är hed med lågt vuxna buskar och ris, framförallt Ölandssolvändan som här har sin enda växtplats på jorden. På alvarängarna finns ett trettiotal orkidéarter.

Ölands fauna är rik på fåglar och insekter. Talrika vadare och simfåglar häckar i träsken och längs kusten. Bland de sällsynta arterna kan nämnas rödspov, svarthalsad dopping, svarttärna och kentsk tärna. Alvaret karaktärsfåglar är ljungpiparen. I lundar och lövängar finns skaror av småfåglar, däribland näktergalen.

Märkliga insekter är den fridlysta ekbocken, som I Halltorps hage söder om Borgholm har sin enda förekomst i Sverige, samt Alvarets rosenvingade gräshoppa.

Bland däggdjuren dominerar rådjur samt fält- och skogshare. I Ottenbylund i söder finns dovhjorten inplanterad.


Befolkningen


Jordbruket på Öland spelar fortfarande en mycket viktig roll. Trettio procent av befolkningen är sysselsatt inom jordbruket, med koncentration till de odlingsbara jordarna nedanför västra landsborgen.

Fisket har på senare år minskat avsevärt i betydelse eftersom Ölands små fiskebåtar har svårt att mäta sig med de enorma fiskeflottiljer som dagens fiskeindustri sänder ut.

Invånarantalet på Öland är strax under 25 000 som tidigare nämnts, men vid sommartid mångdubblas denna siffra. Öland besöks varje år av 2,5 miljoner besökare, varav majoritet av besökarna anländer vid sommarmånaderna. De flesta turisterna är där bara en dag men ett stort antal campar där också. Antalet sommarhus ökar också och uppgår nu till 8 000.

Befolkningstätheten är 18 personer per kvadratkilometer och bara hälften av befolkningen bor i tätort.

Öland är ett av Sveriges fattigaste landskap p g a dess ringa industri och det omfattande jordbruket. Utbildningsnivån är också betydligt lägre än i riket i genomsnitt. Öland erbjuder inte heller mycket för de välutbildade och utflyttningen av unga mellan åldrarna 16-25 är omfattande. Detta har medfört att en stor andel av befolkningen är över 65 år.

Den naturliga folkökningen på Öland ligger i Borgholms kommun på negativt resultat och är enbart svagt positiv i Mör-bylånga kommun. Befolkningen ökar dock relativt starkt beroende på en omfattande utländsk invandring.

Ölands ekonomiska problem speglas också av det faktum att dess boendestandard är en av Sveriges lägsta.

Den traditionella öländska dialekten intar en viss mellanställning mellan götiska och sydsvenska mål, uppsvenska drag saknas dock ej helt. Frånvaron av diftonger är markant. Det äkta målet har tungspets-r. Det traditionella målet talas dock av allt färre och ölänningarnas dialekt börjar alltmer likna den småländska.

Religionen spelar på Öland fortfarande en stark roll ute på landsbygden, och Öland är ett av Sveriges kyrktätaste landskap.


Historia


Öland har 11 000 fornborgar registrerade men det verkliga antalet bör vara mångdubbelt större. Man tror de första bosättarna kom till Öland för ungefär 6 000 år sedan. De första bosättarna försörjde sig på fiske och odling. Klimatet var betydligt varmare än i våra dagar och området var mycket rikt på försörjningsmöjligheter.

Bland stenålderslämningarna märks fångboplatsen vid Alby i Hulterstads socken ( omkring
4 000 år f. Kr. ). Fyra gångdrifter ( omkring 3000 år f. Kr. ) har bevarats i Resmo, de enda i Sverige. Från Bronsåldern finns rika fynd och stora gravrösen, t e x Gösslunda rör i Blå socken.

Den äldre stenåldern mellan ungefär 150 år f. KR. till 500 e. Kr. är en verkligt gynnsam period i Ölands historia. Man börjar nu vid denna tidsålder anlägga verkligt intressanta begravningsplatser, varav enbar Folkeslunda i Långslöt blivit totalt undersökt. Vad man funnit vittnar om en högstående kultur.

Välståendet grundades på det faktum att man försedde den romerska hären med läder och det förekommer även ett livligt handelsutbyte med andra folkslag. Boskapsskötseln som försedde Ölänningarna med hudar till lädret blev nu mycket utbred, och troligtvis skedde en överexploatering av betesmarkerna så stora kala områden som Alvarsängarna skapades.

Vid 300-400 talet e. Kr. blev det stor oro på ön eftersom folkvandringen tid började och ön utsattes för härjningar och man blev tvungen att bygga stora fornborgar för att försvara sig själva och sin värdefulla boskap.

Ölänningarna slog sig sedan på att exportera fisk och andra mat artiklar över hela Nordsjö området.

Öland fick senare under medeltiden ökad militär betydelse och under 1300-talet fram tills Vasatiden blev det en lekboll mellan svenska och danska kungar, och mellan stormän och tronaspiranter.

Gustav Vasa var den som verkligen gjorde slut på Ölands välstånd genom att ölänningarna att själva exportera sina varor utan man var tvungen att sälja dem i Kalmar. Gustav Vasa ålade vidare ölänningarna betungande dagsverks skyldigheter.

Efter Gustav Vasa fortsatte de svenska kungarna att orsaka problem genom att importera diverse vilt till ön som fridlystes. Dessa djur förökade sig snabbt och förstörde mycket av åkrarna och eftersom djuren behövde skog blev det förbjudet att hugga skog ens för eget bruk och man var tvungen att importera ved och virke från Småland. Öland blev också mycket svårt drabbat under de svensk-danska krigen på 1500-1600 talen.

Ölands tunga tid bröts inte förrän under 1800-talet då kungamakten lät bönderna nyodla jorden på allvar och snart växte befolkningen explosionsartat till kring 40 000. Under 1860-talet drabbades Ölands av missväxt och stora skaror av unga lämnade landskapet för USA och utvecklingen drabbade landskapet hårt, och samma sak skedde under 1930-talet då den stora jordbruksrationaliseringen tog fart.


Allmänna kartfakta


Öland är helt omgivet av vatten och dess mest betydelsefulla granne är Småland och då främst Kalmar-regionen. Ölands huvudstad är Borgholm och de enda större samhällena är just denna stad tillsammans med Färjestaden och Mör-bylånga.

Den största och mest betydelsefulla vägen är landsväg 137 som går över Ölandsbron och därigenom förbinder Öland med fastlandet. Vägen förbinder också hela landskapet med vartannat genom sina avfarter till mindre vägar.

Landskapet har goda kommunikationer genom ett väl utbyggt bussnät inom hela Kalmar län.

Öland är oerhört rikt på sevärdheter och jag tar enbart upp ett par av de mest kända. Långe Jan, en 1600-tals fyr på Ölands södra udde, Eketorps borg som är en rekonstruerad borg från folkvandringstiden ( 200-400 e. Kr. ). Karl den tiondes mur vid Ottenby som han lät uppföra för att förhindra rådjuren från att lämna området vid södra udden. Borgholms slottsruiner som är en av Europas vackraste ruiner. Källa Ödekyrka som är Ölands mest besökta kyrka.

Ölands största attraktion är dock dess oerhört fängslande natur.


Infrastuktur


Öland är enormt beroende av Kalmar-regionen och alla elever som vill gå i gymnasiet eller högskolan måste pendla till Kalmar där dessa institutioner finns.

I Borgholm har man ett lasarett och man har också en kommunförvaltning. Mör-bylånga har också en kommunförvaltning. Eftersom bägge Ölands kommuner är medlemmar i Kalmar län ligger det stora sjukhuset där.

Ölandsbron är mycket viktig för hela Öland eftersom denna utgör dess enda förbindelse med fastlandet.


Näringsliv


Öland har förbättrat sitt försörjningsläge oerhört sedan Ölandsbron. Alla transporter antingen till eller från Öland går över denna bro. Öland exporterar främst trädgårdsprodukter som kök, bönor, morötter, gurkor och jordgubbar, dessutom odlas b l a sockerbetor och fröer. Man är tvungen att importera nästan allting förutom dessa jordbruksprodukter till ön.

Industrin är av ringa omfattn...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Öland- Ett geografiskt arbete om den underssköna ön.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-09-09

    Det heter Mörbylånga, inte Mör

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-07-24]   Öland- Ett geografiskt arbete om den underssköna ön.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8497 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×