Kvinnan:En oberoende individ eller en förtryckt varelse

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kvinnan:
En oberoende individ eller en förtryckt varelse


Kurdiska kvinnans livsvillkor i jämför med svenska kvinnan



BRWA BABAN



Inledning

Syftet med denna uppsats är att rikta uppmärksamheten mot kvinnosituationen inom kurdiska samhället jämfört med kvinnans status i Sverige, samtidigt ge en tydlig bild om relationens karaktär mellan män och kvinnor inom båda kulturformerna.
Men först ska jag påpeka ett stort problem som kan inte man strunta i: det gäller kvinnofigurens uppkomst som en helt ny kategori inom kurdiska sociala och politiska debatten.
Att vilja skriva om kvinnors livsvillkor i kurdiska samhället, är en helt komplicerat process: på grund av att vi kurder saknar ännu ett skriftligt arv av sociologisk forskning som kunde ta kvinnovärldens viktiga frågor på allvar, eller vågar framlägga kvinnans problem som en animerad diskussion.
Fast att idag har kvinnofrågor blivit tidningarnas huvudrubriker i Kurdistan (här menar jag den del som kallas norra Irak), men ändå har vi inte än en pålitlig statistik som kan vissa våldsnivåer mot kvinnor.
Att klassificera de som har fallit offer för våldtagning eller dem som under hotet och mobbning valde ett självmord, är ett projekt som får anstå tills vidare- och regeringen bryr inte sig om.
Sådana saker har tvingat mig förlita bara på självmeditationen och försöka fördjupa lite mer inom kurdiska kvinnors besvär och tragedi.


Hur ser kvinnofrågor i Sverige ut?


Att kämpa för att ha mer och mer makt i både samhället och regeringen, är ett
av de mest tydliga mål som kvinnorna vill nå i Sverige.
Kvinnan är inte en nyfödd figur i svenska kulturen i jämförelse med kurdiska kulturen (som jag kommer att förklara senare), utan har en djup rot i historian.
Från och med Renässansen som en ny syn på människor och gud och religion, jämlikhets principer kunde påverka gamla perspektiven på människan i hela Europiska kulturen, särskilt genusskillnaders.
Här i Sverige, gäller kvinnans problem kvantitativhet: Att ha mer makt i att fatta beslutet när det gäller känsliga frågor, att ha mer plats inom statens viktigaste organisationer, eller höja lön... Och så vidare.
Kvinnor i Sverige har en hög nivå av utbildning, frihet att välja hur man vill klä sig och vilken man väljer att bo med. Familjen tvingar inte dem när det gäller livets privata och frivilliga val. Religion eller nationalitetens identitet spelar ingen roll när de vill gifta sig.
Sådana positiva punkter som kan man märka i Sverige, har givit en trygg atmosfär för kvinnan.



Känner sig den kurdiska kvinnan fri?


Kvinnofrågor inom kurdiska samhället har alltid svårt att fundera på. Orsaker är fler än man tro. Det gäller kanske att kurderna som en nationalitet alltid saknade eget hemland och makten över sitt öde. De har blivit utsatta för förtryck från deras grannar. Mittemot denna historiska orättvissa som praktiserad från flera länds omgivning, kämpade dem för frihet.
Detta välkända faktum gjorde att fokus alltid lades på folket och individerna struntade man i. Samma sak är rätt för kvinnorna också. Kurderna kunde inte tänka på kvinnan som en fri individ som har eget privat liv, utan bara som en marginell del av en stor maskin som kallas folket.
På åttiotalet har kvinnorna aldrig varit en central kategori i sociala frågor, eftersom politiska brister har dominerat över hela kurdiska synen på livet och framtiden. I denna tid, kurdiska kulturen led av en fattig politisk uppskattning på människan. Detta populistiska perspektiv kunde fortsätta med att visa deras roll obetydlig i samhället. Med andra ord, kunde de bevara den traditionella bild för kvinnan som ansett att deras huvudansvar är att uppfostra barnen och sköta hushållet.
Denna syn på kvinnans roll och tillvaro, speglar tydligt den patriarkiska strukturen som har djupa rötter inom kurdiska samhället.
I dessa patriarkala familjer har heder och skam en central roll. Mannens heder ligger i hans förmåga att försörja familjen och värna om de kvinnliga familjemedlemmarnas sexuella dygd. Makten är hans och alla medel för att bevara anses tillåten. Det fanns sociala och religiösa normer som motverkade kvinnors möjligheter att arbeta utanför hemmet. De har varit tvingade att stanna hemma och ta hand om barnen och hushållet för att de förväntas göra det enligt normer. Om de inte följde normerna riskerade de att bli utsatta för våld, övergrepp och sexuella trakasserier.
Ett sådan traditionell bild för kvinnan har utsträckt sig till nittiotalet.


Är upproret motiverade till en het jämställdhetsdebatt?


Med upprorens början år 1991, började en het jämställdhetsdebatt i Kurdistan.
Eldande paroller liksom fler kvinnor i politiken, eller genusskillnaders minskning, kunde man höra på gatorna under upprorets första dar. Man kan säga att det var första sekunden för kurdiska kvinnan att kunna beskriva sin önskan för friheten högt och offentligt.
Det var ett bra början. De gjorde propaganda för en ny kvinna som har rätt att jobba och bestämma över sig, att medverka till politiska problemets lösning och få chans som en beslutfattare att ta i med hårdhandskarna mot förtrycket.
De började med enkla hjälpmedel för att ge praktisk upplysning till dem som bor även inom samhällets fattiga klasser.
Trots att konservativa grupper (särskild religiösa och rika) försökte hårt sätta gräns på deras förmågor och aktiviteter, men de vidhöll sig vid kampen för frihet och likvärdighet.


Har mäns syn på kvinnofrågan blivit bättre under tiden?


Oavsett att kvinnorna i Kurdistan har eget jobb och sin lön, har rätt att rösta och studera, men de har aldrig varit hårt förtryckt i jämförelse med nu. Enligt en statistisk undersökning som har publicerats i kvinnotidningen (zhyanewe), har självmord och våld mot kvinnor i förre året % 6 höjts jämförelse med år 2002!
Det gäller att efter Saddams fall, flera religiösa grupper med stöd av traditionella bakgrunder och stabila värderingar började kämpa mot vad som luktar friheten för kvinnan. Dvs. konflikten uppstår nu mellan två olika ideologier:
En ideologi som tror på kvinnans begränsade frihet: det gäller bara kläder och en formell tro på jämlikhet, och en fundamentalistisk tro definierar kvinnan som en slav måste följa mäns ljus och humör ((vi har sett hur en 17 år gammal Dua Khalil Aswad stenades till döds i en religiösa ritual pga. Att hon blev kär i "fel" pojke.)).
Ovanstående faktum bevisar att kämpning mot kvinnoförtryckt i Kurdistan är ännu i början.
Kvinnoförtryck inom kurdiska kulturen är en stor kris som kräver mer undersökning och en drastisk reform i alla kurdiska myndighetsorganisationer: först och främst inom lagstiftande myndighet...