Borderline

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:

Jag heter Josefin Helmin och jag läser Social omsorg och jag har valt att fördjupa mig i den Psykiska Sjukdomen Borderline.
Jag valde Borderline för att jag tycker att sjukdomen är intressant och dessutom så har en i familjen Borderline men jag har aldrig förstått mig på sjukdomen, så nu har jag bestämt mig för att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen.
Det är intressant hur en person kan skifta så snabbt från att älska till att hata den man älskar.

Bakgrund:

Jag ska berätta lite om borderline och dess bakgrund Borderline är en personlighetsstörning som fick sitt namn 1938, på den tiden så delades de psykiskt sjuka in i 2 grupper antingen ångestneurotiska eller psykotiska, men borderline passade inte in någonstans. Borderline betyder ”gränslinje” och det var därför sjukdomen fick heta det.
Judith Herman och Van Der Kolk var dem som först presenterade samhörigheten mellan Barndomstrauma och borderline. Barndomstrauman handlade oftast om sexuella och/eller fysiska övergrepp.

”Forskarna anser att tidiga brister i interaktionen mellan mor och barn är en mycket starkt bidragande orsak till borderlinestörning. Under den s.k. närmandefasen (18-22 mån) är separationsångesten svår för barnet att hantera. Barnet behöver en trygg föräldrarfigur som finns till hands och kan bekräfta att separationen inte är farlig. Om en sådan saknas kan individuationsprocessen påverkas och jaget försvagas.”

(http://utbildning.lhm.lu.se/student/exarbete/psy/psyket/storningarfordjupninglit.html#borderlinestorningar)



Tidigare Forskning:

Det har inte gjorts så mycket forskning om Borderline, de 10 senaste åren har det forskats om DBT (dialektisk Beteende terapi) som syftar till att se hur behandlingen påverkar personer med Borderline.



Syfte:

Mitt syfte med projektet var att beskriva människan utifrån begreppen helhetssyn och god livskvalité som man kan få genom en variationsrik vardag

Förklaring av begrepp:

Helhetssyn är när man ser människan från fler perspektiv som tex det sociala och psykiska behoven

Livskvalité är att få sina behov uppfyllda och även att leva ett variationsrikt liv och känna att det finns en mening med allt jag gör att känna sig uppskattad och trygg. Alla människor har sin egen syn på livskalité.
Maslows behovstrappa är en trappa om vägen till livskvalité. Behovstrappan är gjord så att man måste gå ett steg för att klara av nästa som tex att man måste uppnå de fysiska behovet för att kunna uppnå trygghet, säkerhet. Behovstrappan ser ut såhär:

Självförverkligande
Uppskattning
Social gemenskap
Trygghet
Fysiska Behov

Eftersom personer med borderline brister i motivation och lust så är det svårt för dem att klara av svåra saker själva men det kan bli farligt för dem att göra något svårt eftersom självmordsbenägenheten är så stor att dom tappar initiativet orken att leva och få ett bra liv. Dessutom kan den djupa tanken över att dom är värdelösa och inget förtjärnar spela roll i det dagliga livet.


Metod:

Jag har fått tag i min information genom att söka på nätet genom http://www.google.se
Jag har fått information genom tv-program och jag har även ringt till ångestmottagningen på Central lasarettet i Västerås


Resultat:

Borderline är en personlighetsstörning , orsaken inte är helt känd men det tror bero på en ärftlig sårbarhet tillsammans med en trauma. Borderline är 3ggr så vanligare hos kvinnor.
Borderline patienter är för det mesta impulsiva, intensiva och emotionellt instabila. Ofta har de en instabil egen bild men personens syn på den nära omgivningen skiftar mellan svart och vitt. Humöret växlar snabbt och de har ofta väldigt kort stubin. Det kan vara svårt att förstå varför de reagerar som de gör.
Det är inte ovanligt med Självmordsförsök, självskade beteende. Ätstörningar, missbruk, ångestsjukdommar uppkommer hos borderline sjuka personer.
Personen med borderline har en djupt sittade åsikt om sig själva som för det mesta är negativ som ”jag är värdelös” men den kan även vara överdrivet positiv men det kan ändras snabbt.
Personen har svårt att skingra människors goda och onda sidor. Personen anser att den andra är bra eller dåligt det finns inget mellanting, därför kan det bli kaotiskt i en relation Humörsvängningarna är ett stort problem för personen. När en person med borderline är nedstämd har han eller hon svårare att minnas det som har hänt .
Borderline personer blir lätt missförstådda på grund av den extrema känslomässiga sårbarheten som gör att deras humör snabbt kan växla. Impulsivitet och sårbarhet kan leda till självskade beteende.
En person med borderline stannar oftast kvar i en relation eftersom en separation leder till negativa känslor så personen känner att det inte kan bli värre de har nått avgrunden, och den känslan kan man inte leva vidare med.
De ser mörkt på framtiden eftersom tanken över att hon är värdelös alltid finns där. depressionen minskar förmågan att uppleva glädje, lust och positiv förväntan. De tror även att persoerna runt omtycker likadant om dem.
Personen har ett konfliktsökande beteende speciellt när deras impulsivitet hindras. Det är vanligt att personen inte kan kontrollera sig vid ett utbrott. De kan höra röster som kommenterar deras beteende.
Det finns två typer av Personlighetsstörningar som kan urskiljas:

Den impulsiva typen som karakteriseras av emotionell instabilitet och brist på impulskontroll.

Borderline typen Karakterieras av osäkerhet om identitet, självupfattning, livsmål och inre val, en kronisk känsla av tomhet, intensiva och instabila interpersonella relationer samt en tendens till ett självdestruktivt beteende, självmordsförsök och handlingar.

Statistik:

Man räknar med att 70 000 – 140 000 har borderline.

90% av de borderline patienter som vårdats vid psykiatrisk klinik har någongång försökt ta sitt liv. 10% tar självmord.
"1-2% av befolkningen och minst var fjärde patient som behandlas vid psykiatrisk klinik har borderline. 8-10% av de borderline patienter som vårdats vid psykiatrisk klinik dör till följd av självmord.”
(http://psykiatrikarolinska.org/programs/borderline/index.html)

Stöd:
De personer med borderline har stöd från LSS med till exempel stöd från kurator och psykolog. Han eller hon kan även ha rätt till en kontaktperson som underlättar för den enskilde att minska isolering och ge råd.
De har även hjälp från Socaltjänstlagen (SoL) där du får en handläggare där Personen och handläggaren kommer överens om vad för hjälp personen behöver. Där inriktar dem sig på daglig verksamhet och sysselsättning.
Men lagen säger att alla Psykiskt eller fysiskt funktionshindrade har rätt till att leva som alla andra och därmed rätt till boende stöd.
Stöden för en person med borderline är boende, eftersom personer med borderline inte är tillräckligt motiverade när det är som värst så har det svårt att jobba.
HSL gäller vid rehabilitering där Patienten kan få hjälp med Psykolog och vid behov av medicin får man hjälp av hälso- sjukvårdslagen.

Relationer:
I en relation med en person med borderline kan det bli stormigt, intensiva och kaotiska. Deras syn på andra människan kan lätt ändras till något negativt vilket ger problem.
Personen kan sätta på sig en mask som utåt visar en glad normal person men verkligheten kan vara en annan, hon kan ha starka självmordstankar. Det gör det svårt för andra att veta vad just hon känner och hon känner att ingen förstår hur hon känner vilket gör det mer jobbigt för henne och hon blir mer självmordsbenägen.
Hon är extremt psykiskt sårbar och tar det mesta personligt så minsta småsak kan göra henne arg, ledsen, irriterad. Humöret växlar snabbt.

Forskning:

Med Magnetkamera och Positron emissionstomografi ska man kunna mäta storlek och receptor tätheten i hippocampus. Det testas i tron att man kan reglera emotioner. Hippocampus har betydelse för minnet, så minnes och planeringstester utförs.

Man håller på att utveckla instrument som kan mäta svårighetsgraden av sjukdomen.

De håller på med en undersökning om hur borderline patienter upplever den psykiatriska vården.
De undersöker även bordeline patienters upplever i samband med självmordsförsök där de intresserar sig för betydelsen av skamkänslor.

Diagnos:

För att kunna ställa diagnosen borderline måste det visa sig i flera olika situationer och sammanhang från tidig vuxen ålder
Dessa Kriterier använder Psykologer och psykiatriker sig av när de ställer diagnos, personen måste uppvisa minst 5 av följande kriterier för att kunna fastställa borderline:

1. gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. (Observera att det suicidala/ självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) inte räknas in här.)

2. uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.

3. uppvisar identitetsstörning, dvs. varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla.

4. visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera att det suicidala/ självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) inte räknas in här.

5. uppvisar upprepat suicidalt (själmordsbenäget) beteende, suicidala gester, hot om självmord eller självstympande handlingar.

6. är känslomässigt instabil, vilket beror en ökad benägenhet att reagera med förändrad sinnestämning (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar.

7. känner en kronisk tomhetskänsla.

8. uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (t ex ofta återkommande
temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).

9. har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom (splittrad verklighetsuppfattning).
Diagnoskriterierna finns beskrivna i DSMV-IV (fjärde upplagan), DSM betyder Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders och är en handbok inom psykiatrin som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd.

Behandling:

Det finns ingen giltig behandling än men det är vanligt att borderline patienter får antidepressiva läkemedel och psykoterapi som tex KBT (kognitiv beteende terapi) där man fokuserar på tankar, känslor och beteenden i nuet.
eller Psykodynamisk terapi

DBT (dialektisk beteendeterapi) utvecklades under 1980- talet som en följd av en vanlig kognitiv beteende terapi som inte gett så bra behandling för kronisk suidala patienter med borderline. DBT behandlingen sker individuellt men dels i form av färdighetsstäning i grupp där undervisningen är indelade i 4 avsnitt, där borderline patienter ofta har svårigheter som tex. att vara medvetet närvarande, att hantera relationer, att reglera känslor samt att stå ut när det är svårt. Den individuella terapin används till att hjälpa patienten att hantera sina dagliga kriser av de som har lärts ut i färdighetsträningen. Terapeut och patient använder sig även av telefonkontakt mellan besöken.
behandlingen pågår under1-2 år där dom har 1 timme individuell terapi och 1½- 2timmar färdighetsträning per vecka
Man arbetar med andra beteenden som tex. paniksyndrom, agora fobi, social fobi, ätstörningar och tvångssyndrom som gör så att personen hindras från att ha en god livskvalité man gör noggranna analyser av problem beteende hos patienten och har målet att hitta alternativa sätt att handla. Med DBT har man uppnått en tydlig minskning av suicidala beteenden och missbruk patienter fått en ökad social funktionsnivå samt en minskad ilska.

Psykiatrin:

Jag tog kontakt med någon på ångestmottagningen här i Västerås och hon gav mig lite information om behandligen de ger:
Hon talade om att de flesta Borderline patienter har kognitiv beteende terapi på sjukhuset och det flesta har öppen vård. Allt beror på hur man mår så vissa får antidepressiva läkemedel som tar bort det suidala beteendet men i längden kan det dämpa ångesten också men vissa får även läkemedel mot ångesten. Borderline patienter får hjälp med att hantera sin ånger och de får även gå på sjukgymnastik så de kan ”lära känna” sin kropp. De försöker att ge personen ett annat synsätt på dens kropp, de flesta borderline patienter skadar sig själva för det ger dom en viss lättnads känsla med det ska psykiatrin motverka.
De ser till att de alltid har någon de kan lita på som Tex. Mamma eller någon annan som de kan knyta an till.
DBT kommer är på gång under hösten så ska det vara igång.
Hon talade även om att det finns behandlingshem där personer med borderline håller till men de flesta kommer till psykiatri kliniken.



Diskussion

Borderline är en svår sjukdom att förstå sig på eftersom man aldrig vet vad personen tänker, Han kan se glad ut men det behöver inte vara så. Det skulle vara jobbigt att inte känna glädje lust eller framtidstro, det är nog jätte jobbigt att ha denna sjukdom.

Jag har läst några ”dagböcker” som personer med diagnosen borderline har skrivit och de alla var ense om att media ger fel syn på sjukdomen. Sist så var det Ondska på TV3 som sände ett repotage om borderline, där en styvfar dödade sin styvdotter framför sin egen son och våldtog styvdotterns kompis, där berättade de om att han som mördat hade borderline och hans kompisar berättade om att han inte kunde se på våldsfilmer och vara onykter för då slog det till i hans huvud och det var just det som de hade gjort. De två tonåringarna (styvdottern med kompis) hade haft en filmkväll med styvpappan och tittat på skräckfilm. Han hade bråkat med sin flickvän samma dag så han hade känt sig lite nere. När det hade gått ett tag in på filmen berättar han att det svartnat för ögonen och han minns inte händelsen. Men styvdotterns kompis som lyckligtvis överlevt berättar hur det gått till och att hon lyckats lugna ner styvpappan så han somnat så hon lyckats fly och ringa polisen. Hon blev själv skadad. Det här repotaget med flera har gjort många med diagnosen ilskna eftersom personer med borderline inte behöver vara kriminella eller benägna att göra så mot andra, de skadar oftast sig själva. Det framstår som att man ska akta sig för personer med borderline men det ska man inte göra!
Jag har även läst om vårdpersonal på psykiatrin som har behandlat borderline patienter annorlunda på grund av den förvrängda synen media har gett oss.
Att media tar upp allt negativt med syndromet gör det inte enklare för personerna med problemet, de gör det bara värre att leva med det eftersom de inte får någon chans att visa personen borderline är bara en diagnos det är inte människan.

Jag tycker jag har lyckats rätt bra med det här arbetet, det fanns inte så mycket fakta att gå efter men jag tycker att resultatet blev bättre än vad jag hade trott.
Det var svårt att hi...