Antiken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Antiken (gammal, avser Grekernas & Romarnas tid)
2000 f.Kr – Kreta
700 f.Kr – Storgrekland (Etrusker, kungadöme)
509 f.Kr – Romersk republik
146 f.Kr – Romersk koloni
44 f.Kr – Caesar mördas
476 e.Kr – Västroms fall

Etrusker
Var det ledande folket i den mellersta delen av den italienska halvön. De hade en högt utvecklad kultur, som fick stor betydelse för grekerna. De lärde bla grekerna den svåra konsten att bygga bra vägar.

Första kulturen i Grekland
Var i Kreta 2000-1400 f.Kr, gick inte under i krig, troligtvis pga naturkatastrof.
Mykene tog över högkulturen 1400-1200 f.Kr, men blev av med den genom krig.

Stadsstat
Befäst stad omgiven av tillhörande landsbygd utgjorde en stadsstat. Den avgränsas och isoleras av naturen, dvs berg och hav. Akropol - berg, klippa

Iliaden
Handlar om grekernas krig mot Troja, fick namnet från Trojas andranamn Ilion.

Odyssén
Handlar om hur Odysseus, seglar omkring på havet i 10 år innan kommer tillbaka till sitt hem Ithaka i Grekland. Det handlar även om hur han trotsar gudarna och bryter mot de sju dödssynderna.
Författaren till de båda verken ansåg grekerna vara en man vid namn Homeros.

Dåtida Hellas
Till en början var bergtopparna helt täckta i skog, sedan började man hugga ner skogen -> trädrötter försvann och likaså det tunna jordlagret som fanns på bergssidorna. Gräset betades bort av getter och annat boskap och regn och vind förde bort myllan från bergssidorna.
Mycket vatten, mycket berg.

Den grekiska kolonisationen
• Varför? Befolkningen växte och hemlandet kunde inte försörja alla invånare.
• Vart? Medelhavet och Svarta havets kuster
• Vilka handelsvaror? Import av spannmål mycket billigare än i Grekland. Export av vapen, vävnader och keramik som blev väldigt populärt. Handeln gick mycket lättare när man började använda mynt. Den som införde mynten i Lydien på 600-talet f.Kr var Kung Krösus.

Vad splittrade och enade det grekiska folket?
Landet är sönderskuret av berg och saknar en central högslätt. Därför splittrades landet i x antal småstater. Varje stadsstat slog vakt om sin självständighet och kunde därför aldrig ena sig.
Trots att de var splittrade så var de ett folk. Det som höll ihop alla var språket. Vart man än kom så pratade folket samma språk – alla förstod varandra. De som talade orent kallades Barbarer.
Fler saker som grekerna hade gemensamt var litteraturerna Iliaden och Odyssén, religion, guda dyrkan och de Olympiska spelen.

Perserkrigen
Runt 500 f.Kr gjorde grekerna uppror mot perserna. Det var ingen match för perserna som förstörde flera upproriska grekiska städer.
Perserkungen ville straffa Aten, men även tränga undan grekerna från deras handelsherravälde i Medelhavet.
490 f.Kr landsatte perserna en här i Grekland, vilken besegrades utav grekerna, i huvudsak atenare vid Marathon.

10 år senare gjorde perserna ett nytt försök, och inför det persiska hotet enade sig Greklands splittrade stadsstater. Perserna lyckades besegra en grekisk här vid Thermopyle och brände Aten.
Avgörandet i det kriget skedde vid sjöslaget i Salamis, där grekerna hade lättmanövrerade skepp i ett trångt sund, och kunde därför lätt besegra den persiska flottan.
Striderna fortsatte och grekerna gjorde ett anfallskrig mot det persiska riket. Aten tog ledningen. En rad grekiska stater bildade vid Atens sida det Attiska sjöförbundet.
Aten utövade hårt ledarskap, vilket ledde till missnöje och vissa stater gjorde uppror. Motsättningarna underblåstes av Sparta, som med oro såg Atens växande mark.
Mannen som sprang mellan Marathon och Aten heter Feidippedes.

Två stadsstater kan inte komma överens.
Sparta och Aten tävlade båda om ledarskapet i Grekland, och det bröt tillslut ut krig mellan dem. Spartanerna hade övertaget till lands medan atenarna dominerade till sjöss. Situationen ändrades när spartanerna lyckades besegra Aten i ett sjöslag. Aten måste kapitulera 404 f.Kr och hade därmed förlorat sin ledande ställning.

Alexander den store
Makedonien tog över ledningen, efter att ha besegrat flertalet grekiska stadsstater och att grekiska stadsstater gått samman i ett helleniskt förbund under Makedoniens ledning.
År 334 f.Kr gick dessa till attack mot huvudfienden Persien. Den som ledde fälttåget var unge kung Alexander. Han besegrade perserna med sin här i mindre Asien och införde det grekisk-makedoniska väldet.
Efter det erövrade han Egypten och lade sedan under sig det egentliga Persien. Väldet sträckte sig ut sig ända till Indien, och det fanns även planer på fälttåg mot Arabien.
Men så drabbades Alexander av en febersjukdom, (malaria) och dog vid 33 års ålder.
Efter hans död kom generalerna i strid med varandra och riket splittrades i tre delar.

Alexanders fälttåg öppnade gränser och banade vägar för ett ökat handelsutbyte mellan österländskt och västerländskt. På så sätt uppstod blandkulturen Hellenism.
Grekiska blev världsspråket som alla bildade i Orienten och i medelhavs världen förstod. Århundradena före Kristi födelse var den hellenistiska kulturens tid.
Utvecklingen från kungavälde till demokrati
I de flesta grekiska stater tog den jordägande adeln makten. Den styrelseformen kallas aristokrati.
Näringslivets förändringar mellan 600-och 500-talet f.Kr försvagade adelns ställning och blev till slut störtade. De som lett kampen gjorde sig till envåldshärskare, tyranner. Många av dem var duktiga regenter som förbättrade folkets levnadsförhållanden, men gick hårt åt sina motståndare genom att döda eller förvisa dem för att behålla makten. Därför har ordet tyrann fått en dålig klang.
Tyrannerna störtades och adeln återtog vissa stadsstater medan tyranner tillträdde andra stater.
Efterhand tog folket, demos, över makten i flera stater. Det var ca 500 f.Kr och det är det vi kallar för demokrati – folkstyre.

Den Atenska demokratin
Aten var bland dom tidigaste av stadsstaterna som införde demokrati. Alla fria män som fyllt 20 år hade rätt att delta i statens styrelse. Demokratin var alltså bara till för en minoritet. Inga kvinnor eller slavar fick delta i statens styrelse.
Besluten fattades ofta genom omröstning (handuppräckning).

Strateg
Strategerna var de främsta bland ämbetsmännen och hade bl.a till uppgift att leda staten i krig.
En strateg kunde lägga upp planer, ex. Perikles.

Demagog
Ordförvrängande, maktlysten person, ex. Hitler.

Platons åsikter
Hans idealbild för den grekiska demokratin var att det skulle råda sträng arbetsfördelning och att de allra kunnigaste och mest utbildade skulle styra. Men varken börd, ekonomi eller kön skulle avgöra om man kunde bli ledare.
Platon var emot demokratin.

Kvinnans roll
Kvinnan var hänvisad till hemmet och skötte ekonomin, tog hand om barnen, lagade mat och städade. Hon levde i samma rum som barnen och de kvinnliga slavarna.
Man gifte sig vid 15 års ålder, oftast med en dubbelt så gammal man.

Kulturen i Grekland
• Skådespel – teater
Handlar ofta om myter, gudar och hjältar.
1) Tragedier – sorgespel
ex. Perserna, skriven av Aischylos.
2) Komedier – lustspel
ex. Lysistrate, skriven av Aristofanes.

• Litteratur
1) Iliaden, Greklands krig mot Troja.
2) Odyssén, Odysseus hemfärd.
Vetenskapen
1) Demokritos (geni, vetenskapsman) – kom på atomläran.
2) Aristofanes – den förste biologen. (skiljde på ryggradslösa och ryggradsdjur)
3) Sokrates (filosof) – trodde inte på gudarna, utan förordade det mänskliga förnuftet. (giftbägaren)
4) Platon – ”Staten”, idealist.

Gudalexikon
Zeus Överguden – gudars och människors härskare Blixt, Olympens topp
Hades Dödsguden Styx, Karon, Kerberos
Poseidon Havsguden Treudd, vatten
Apollon Ljuset & konstens gud Lyra
Pallas Athena Den ordnade stridens gudinna (Atens gudinna) Rustning
Hermes Budbärare, kommunikationsgud Vingar på hälarna
Dionysos Vinguden Vinbägare, druvklase
Afrodite Kärleksgudinnan Eros
Hera Zeus fru, vis
Artemis Jakt & mångudinnan Pilbåge, koger

Romarriket
753 f.Kr – Etrusker, kungadöme.
509 f.Kr – Det blir republik i landet, ingen demokrati.
44 f.Kr – Caesar mördas, kejsartiden inleds.
476 e.Kr – Väst-Roms fall.
1453 e. Kr – Öst-Roms fall.

Orsaker till Roms placering
1) Närheten till havet, vilket hjälpte handeln, fisket, kommunikationen och saltproduktionen.
2) Byggdes på kullar, (palatiner = sju kullar) vilket gjorde staden mer lättförsvarat.
3) Vadställe över Tibern (färskvatten).

Hur styrdes landet efter de etruskiska kungarna?
Rom blev republik – ett rike där det inte finns någon som från födseln är bestämd till att bli statens ledare.
Efter kungadömets avskaffande stod två konsuler i spetsen för statens styrelse. De valdes på ett år av en folksamling. Vid sidan av dem fanns senaten, som fungerade som en slags regering. Här låg den största makten. När någon stor fara hotade, kunde man utse en diktator. Hans makt var obegränsad, men ämbetstiden varade i högst 6 månader.

De puniska krigen
Efter erövringen av Syd-Italien drogs romarna lätt in i internationella konflikter. Snart kom de att utmana en av tidens stormakter , den mäktiga handelsrepubliken Karthago. De skulle till att kriga om herraväldet över havet.
En kraftmätning mellan rikena blev oundviklig. Kampen pågick med vissa avbrott i över 100 år och var mycket hård och kompromisslös.
• Första omgången: Karthago tvingades avstå från hela Sicilien.
• Andra omgången: Kartagerna hade en ledare vid namn Hannibal. Han var en djärv och beslutsam ledare. Hans idé var att slå romarna i deras eget land. Så han gick, med en stor här på 50 000 man, utrustad med bl.a elefanter, från Spanien, över Alperna och ner i Italien.
Slaget vid Cannae år 216 f.Kr blev Hannibals största seger och är ett av krigshistoriens mest berömda förintelseslag. Över 60 000 döda.
Efter 15 år reste sig Rom i Italien och Hannibal fick lov att återvända – en förödmjukande fred. Men Karthago återhämtade sig och blev en betydande handelsnation.
• Tredje omgången: Då Cato trädde fram som talesman och förde en mångårig hatkampanj mot Kartagerna. Han avslutade alltid sina tal med: ”För övrigt så anser jag att Karthago bör förstöras”. Han fick med sig folket och den tredje omgången bröt ut, vilken blev Karthagos undergång. År 146 f.Kr brändes staten på senatens order och jämnades med marken.

Julius Caesar
Var en rikt begåvad och maktlysten man, en general. Han tillhörde en förnäm släkt. I början styrde han landet med 2 till herrar. Dom hette Crassus och Pompejus. Triumviratet står för ”de tre styrande”.
• För att vinna anhängare hade han bjudit på ”bröd och skådespel” som ingen före honom gjort. Han blev konsul, och först året därpå statshållare i de gallinska provinserna, dvs Italien och södra Frankrike.
• Caesar stannade i Gallien i ca 10 år, där han byggde upp en stark här som han erövrade hela Gallien med.
• Gjorde 2 landstigningar i England.
• Hade en trogen armé, vilket var det främsta redskapet för en romersk politiker.
Senaten i Rom blev orolig för Caesars framgångar. År 49 f.Kr gav senaten order om att lägga ner befälet över sina trupper och återvända till Rom. Caesar vägrade. Istället marscherade han sina trupper mot Rom. Senatorerna flydde till Grekland för att därifrån ta upp kampen, Caesar följde efter och segrade med en till antalet underlägsen här.
Åter i Rom lät han utropa sig själv till diktator på livstid.
Han var en hårdför och idérik regent som knöt an tidigare reformslag och delade ut jord till de fattiga.
Han höll koll på ståthållarna ute i provinserna så de inte tog ut för mycket skatt, han gav medborgarrätt åt många provinsbor.
En reform som skulle bestå i 1-500 år var den julianska kalendern. Han införde det egyptiska solåret.
Men Caesar hade skaffat sig bittra fiender i senatsfamiljerna, i och med att han utropat sig själv till diktator.
Den 15 mars 44 f.Kr infann sig Caesar som vanligt i senaten för att leda förhandlingarna. Alla reste sig och då rusade en man fram till honom och gav honom en böneskrift. I samma ögonblick stötte en annan man en dolk i ryggen på Caesar. Först försökte han försvara sig, sen såg han att hans vän Brutus var med, då orkade han inte mer. Hans kropp blev genomborrad med 23 dolkstötar. ”Et tu Bruté!” – hans sista ord.

Varför ersattes den romerska värnpliktsarmén av yrkesarméer?
Bondeklassen minskade, man behövde en större armé. Därför började man värva yrkessoldater bland de arbetslösa skarorna i Rom. De stred för lön och hopp om ett rikt krigsbyte.

Uttryck
• ”Söndra och härska” – Romarna var skickliga politiker, de kom på att de inte kunde regera riket med hjälp av vapen. Deras politik gick därför ut på att splittra de besegrade folken för att på så sätt behärska dem.
• ”Pyrrhusseger” – Vinst med stora förluster. (Kostar mer än det smakar)
• ”För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras” – Det var så Cato avslutade alla sina tal i hans hatkampanj mot Karthago, som han senare lyckades få med sig folket i krig mot.
• ”Bröd och skådespel” – Var det som Caesar använde för att locka till sig anhängare.
• ”Även du mitt barn” – Var Caesars sista ord när han såg att Brutus, hans vän, inte var honom trogen och var med under mordet.
• ”Tärningen är kastad” – Caesar beslutar sig för att gå över gränsfloden Rubicon. Han sätter allt på ett kort.

Ämbetsmän: Patricier (adelsfamiljer)
• Endast ämbetsmännen fick sitta i senaten.
• De var 300st.
• De röstade själva fram senaten.
• Höll ordning på rikets ekonomi
• Ansvarade för krigsmakten och skötte underhandlingarna.
Folkförsamlingen: Plebejer (alla fria medlemmar)
• ”Vanligt folk”
• Kunde inte väljas in i senaten.
• Alla hade varsin röst. (rösträtt)
Folktribun
• 2 personer som framförde det fattiga folkets talan
• Utvalda av folkförsamlingen.
• Vetorätt = jag förbjuder
Diktatorn
• Kunde vid stor fara ges all makt under 6 månaders tid, INTE mer.
• Valdes ut av ämbetsmännen.
• Var en ämbetsman
Konsulerna
• Ordförande i senaten och folkförsamlingen
• Var en ämbetsman
• Var och en av konsulerna kunde besluta utan att fråga den andre, men de kunde genom Veto ändra varandras beslut.
Censorerna
• Övervakade att romarna gjorde krigstjänst och betalade skatt.
• Såg till att akvedukter byggdes.

Romersk ordlista
1) Colosseum – amfiteater för bl.a gladiatorspel.
2) Thermer – romerska bad, eldades underifrån, man diskuterade viktiga frågor.
3) Akvedukt – öppna vattenledningar.
4) Cirkus Maximus – hästkapplöpningsbana.
5) Forum Romanum – det romerska torget.
6) Tunica & Toga – romersk klädedräkt.

Augustus taktik
Han undvek att framstå som en envåldshärskare. Högtidligen avsade han sig den makt han hade haft under de oroliga åren. I propagandan betonades att republiken var återställd – vilket var populärt och senaten hyllade honom med ärenamnet Augustus, den vördnadsvärde.
Men han hade inte för avsikt att avstå från makten. Han utnämnde sig till de viktigaste republikanska ämbetena. Som imperator, överbefälhavare, kunde han dessutom stödja sig på sina pålitliga grupper.

Pax Romana
200 års fred i Rom.
Handeln utvecklades och arbetslösheten minskade.

Vägsystemet
”Alla vägar bär mot Rom”
Man hade utmärkta vägar, även om dessa i första hand torde ha tjänat militära ändamål.
Man hade bl.a hoppstenar så att man kunde gå torrskodd över gatan. Hjulbredden var standardiserad så att inga vagnar fastnade på hoppstenarna.

Jesusfiguren
Man trodde att Jesus ville vara kung och föraktade därför honom. Pontus Pilatus såg till att Jesus blev korsfäst.
Han var en upprorsfigur och hade många fiender.

Monoteism
Engudstro, man trodde bara på en enda gud. Den judiska religionen bö...