Tre historiska brytpunkter- franska revolutionen, antiken och renässansen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Renässansen/ Stormakten

Stormakten är en historisk brytpunkt därför att det var under denna tidsepok då hela världssynen ändrades, många stora verk skrevs, både när det gäller teater och litteratur, ekonomin blomstrade, människor började se sig själva och försökte uppfylla sina drömmar. Stormakten började i Italien på 1400 talet,. Hela denna tidsepoks ideal och teorier spreds till Spanien, Portugal, Frankrike, England, Tyskland och därefter också till Norden.
Själva ordet renässans betyder återfödelse och då man menar att som om den grekiska och romerska antiken föddes på nytt. Men det typiska dragen var helt klart antikens Rom som var idealet vid uppkomsten av renässansen.
Drivkrafterna till renässansen var massor såsom upptäckter, uppfinningar inom vetenskap, boktryckarkonsten, kyrkan och ett ständigt sökande efter kunskap.
Renässansen kallades då den nya idévärlden, för att under denna tid började man sätta själva människan i centrum. Man var inte längre tvungen att hålla sig till de gamla tråkiga traditionerna, eller till viss del var man ju det, men nu hade människan fått en mycket friare vilja i samhället. Till en början var de nya idéerna bara till för de rikare och mäktigare människorna men sedan började dem nya ”humana idéerna” påverka människor och samhället. Under renässansen började nämligen människorna upptäcka individen inom sig själv och den stora öppna världen framför sig. På ett sådant tankesätt föddes den typiska "renässansmänniskan", som modigt och ibland kanske lite väl hänsynslöst förverkligade sina innersta drömmar och begär, renässansen var en tid där man ville fånga just det individuella och unika hos varje enskild människa.
Kyrkan: Det var många som ville ha ett antal förändringar inom det katolska kyrkan, men det skedde inte förrän då Martin Luther år 1517 klev fram till kyrkporten i Wittenberg och spikade upp alla sina 95 teser. Det var droppen som fick bägaren att rinna över och allt bröt ut i en stor samling av både anhängare och efterföljare till Luther. Många länder såsom England, Skandinavien, Skottland m.m. bröt sig loss från den katolska kyrkan just på grund av detta. Därför blev istället kungarna i dessa länder kyrkliga ledare, man stängde klostren och kyrkans egendomar skrevs över på staten.
Vetenskapen: En känd vetenskapsman Leonardo Da Vinci hittade på många upptäckter inom vetenskapen under denna historiska brytpunkt. Han hade dessutom en otrolig vilja att upptäcka och lära sig nya saker hela tiden. Han var en mycket bra förebild för renässansmänniskan under den tiden. De mest betydelsefulla upptäckterna som han gjorde var anatomin, kunskapen om människokroppen som var mest omtalade.
Boktryckarkonsten
Boktryckarkonsten fick oerhört viktig betydelse under 1438-talet när den upptäcktes av Gutenberg, vilket betydde då att man äntligen kunde göra stora och billiga upplagor av böcker som man tidigare behövt skriva för hand till ett redigt överpris. Om inte boktryckarkonsten fanns hur långt skulle vi ha kommit i utvecklingen idag?
vi hade antagligen inte kommit lika långt i utvecklingen. Alla skulle inte ha kunnat läsa, datorerna skulle omöjligt kunna finnas och det skulle inte vara lika stor jämlikhet som det är idag. För konsten att läsa, förstå och lära vidare, ger jo oss makt i samhället.
Samhället: Efter att under 1300-talet ökade befolkningen kraftigt i Europa därför blev det också en bemärkt ökning under 1500-talet. Många drog nytta av detta faktum för att lyckas både ekonomiskt och politiskt. Kyrkan fick mindre makt än tidigare, vilket lämnade mer utrymme åt staten. Storgodsadeln i Östeuropa och kungarna i Västeuropa blev starkare och fick mer makt. Vilket blev följden till ganska många ändringar i samhällsstrukturen. Man utrustade arméerna på annorlunda sätt, förbättrade kontrollen på folket och på att ta ut skatter. Innan 1500-talet fanns det inte heller någon riktig polis, men då begick inte heller människor brott som det är nu i vårt moderna samhället.
Sammanfattning: stormaktsepoken är en förbättring som tömde den sena medeltiden. Det som hände under stormaktstiden hade sin start i Italien. Det var säkert en rolig tid för dem som levde då. Men Det var faktiskt inte förrän på 1800–talet man började utforska epoken och ta det på allvar, det var också först då man började kalla epoken just för ”renässansen”. För då försökte man förstå vad som pågick under renässansen och hur människorna hade det och hur det var att leva under just de tre seklerna. Under renässansen blev det mycket sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar, man fick en stor folkökning i t.ex. Europa och den oerhört viktiga boktryckarkonsten uppkom också under denna tidsperiod.
Hur har då den tidsperioden påverkat vår tid?
Den har haft en positiv inverkan på oss människor. För att det var under renässansen vi människor började leta sig ut ur sina skal och sin begränsade syn och började istället förverkliga sina drömmar och förväntningar. Att folket på den här tiden hade en väldigt stor törst efter kunskap och nya intressanta upptäckter tror jag kännetecknar renässansen ganska bra. 1400-talets Italien kan nog kännas mycket oklart, men det kan man nog faktiskt likna med vår tid, till en viss del. Då människan nu vill hinna med så mycket de vill i livet. För att senare i livet känna att de har levt just det livet de velat leva. Jag tror att renässansen har gjort oss kanske lite mer kulturella och vidsynta. Vi är nog mer öppna som människor och känner att vi kan lära oss av varandra. Renässansen som sträckte sig mellan 1400- och 1600-talet har nog haft en mycket större inverkan på oss än vad vi egentligen tror och i framtiden kommer det att ske ännu mera förändringar inom vårt samhälle, då vi vill hinna med eller göra allt som är möjligt.





Den Franska Revolutionen

Den Franska Revolutionen är en historisk process för att under denna tidsepok var en viktig vändpunkt i 1700-talets samhällen. Lång period med orättvisa var äntligen över och folket kom åt makten.

Det fanns tre stora orsaker till revolutionen. De var upplysningsidéerna, dålig ekonomin och privilegier. Det fanns också andra orsaker som blev följden till franska revolutionen t.ex. att folket ville förändra samhället, att det skapades en så kallad nationalförsamling som hade stort inflytande i landet.

Det gällde bara om en tidsfråga innan revolutionen skulle börja, kända analytiker och filosofer hade varnat om revolution runt hundra år tidigare. De hade en åsikt om att den dåliga ekonomin skulle leda till problem när som helt. Det som de inte hade en aning var att så många faktorer skulle vara inblandad. Det är lätt att plocka ut varje möjlig orsak och peka på den och säga: här är problemet till revolutionen. Det jag tycker är intressant med den franska revolutionen är hur allt sammanfaller, det är nästan så att man börjar undra om det är ”någon högre makt” som har ett finger med i spelet. Eller så var det meningen att Frankrikes system skulle falla förr eller senare.
När det gäller franska befolkningen då var dem indelad i tre olika stånd. Dom tre stånden var prästerna, adeln och bönderna.
Frankrike hade behållit det gamla medeltida systemet allt för länge, skatterna var oerhört orättvisa och de två andra högre stånden kunde dessutom ta ut en hel del extra utgifter såsom övergång av bro. Bönderna hade det väldigt svårt att få allt att gå ihop ekonomiskt sett, när missväxten inträffade sommaren 1788 blev det ännu värre. Svälten var över dem och de var desperata efter hjälp. Bönderna på landsbygden var inte de enda som hade det svårt, textilarbetarna förlorade jobb i och med Englands inträde i textilmarknaden.
Statens kassa minskade kraftigt eftersom inkomsterna sjönk och krig kostar mycket pengar, statsskulden var enorm, folket ville ha bröd medan kungen försökte finna ett sätt att få in mer pengar för att inte bli pank. Kungen var tvungen att få in pengarna men med det nya skattesystemet så blev det svårt att hålla sig vän med kyrkan och adeln. Ytterligare en stor faktor i det hela är den stora politiska debatten bland de bättre ställda i det tredje ståndet, de var djupt älskvärda i de framstående upplysningsfilosofernas läror och dessa läror spred sig ut över hela landet. Soldaterna från frihetskriget höll föredrag om landet där yttrandefrihet och tryckfrihet existerade och folk drömde om ett bättre Frankrike, här var granskningen hårt och tidningar och flygblad förbjöds om de innehöll ens den minsta antydan. Det tredje ståndet började ställa krav, det är nästan så att man ser det framför sig hur de ädla i adeln och i kyrkan började skruva sig i sina stolar. När allt började bli oroligt så är det lätt till panik och människor har lätt till att lyssna fel, under orolighetstiderna spreds rykten från höger till vänster och de flesta av dem hade inte kvar en gnista sanning..
om man jämför hela det här med en stor rund sten, sätts den i rullning i en nerförsbacke så är det inget som går att stanna stenen förutom en kraftfull stenvägg. Och längre fram så kom denna stenvägg att visa sig vara Napoleon Bonaparte. Efter revolutionen hade han makten och nu kunde man ungefär påverka makten också.

Vad blev konsekvenserna för människor positiva eller negativa?
Jag tror det beror på hur man uppfattar det hela, jag tror ingen hade det bra när Frankrike var fattig, oavsett vilken samhällsklass du än tillhörde så påverkades du ändå av ekonomin och den dåliga skörden. Så jag tror absolut att revolutionen var ett bra sätt att göra en förändring på. För att de samhällsklasser som frankrike hade då avskaffades och människor kunde dessutom påverka sina liv för att efter revolutionen behövde man inte betala skatt och fick mer frihet m.m. Sed tror jag ändå att saker och ting kunde ha gjorts annorlunda, men mycket berodde nog på den tidens lagar och regler.
Hur blev det efter revolutionen och hur påverkar det dagens samhälle?
Franska revolutionen varade länge och under denna tid skedde nya förbättringar, privilegier avskaffades och man delade inte längre in Frankrikes befolkning i tre stånden adel, kyrkan och bönderna,.
Skatten måste jo betala alla idag också, vare sig man är bonde eller ”av fin börd”, detta ledde jo till att de rika fick betala mer. I och med de mänskliga rättigheterna avskaffades slaveriet i de franska kolonierna, fast bara på pappret. Mänskliga rättigheterna är idag fortfarande i lagen och på den tiden fick judar och protestanter rätt att bosätta sig vart de än ville. Pressfrihet! Skilsmässor var godkända och alla stod under lagen, detta gäller ju än idag. Det skulle ta ett tag innan dödstraffet skulle avskaffas men man förbjöd tortyr som förhörsmetod. För att dessa metoder inte stämde längre överens med de mänskliga rättigheterna. Den fattiga befolkningen fick i denna tid hjälp och stöd för att komma tillbaka. Allt detta är bara ett litet sammandrag av allt som senare skulle bestå och även utvecklas till det bättre. Det tåls att nämna att metersystemet infördes, viktenheter, enhet för valuta och mycket mera, alla i hela landet hade samma mått-, vikt-, valutasystem och det kom ju senare att sprida sig till resten av Europa och världen också. Att folk blev upprörda förvånar mig inte. Det fanns mycket elände och hungersnöd i den tidens Europa. Jag undrar hur folk skulle reagera i dagens läge, om det skulle bli en revolution eller inte. Fast, när man ser Nyheter på tv, så hör man rätt mycket om sådana upprörelser i de fattiga eller krigsdrabbade länderna, som exempelvis i Burma där folk gör barrikad för att förändra samhället och få sin röst hörd genom att avsätta Juntan och införa demokrati.





Antiken

Antiken är en historisk brytpunkt i Medelhavsområdets historia. Det som gör denna tidsperiod till en historisk process är att under denna tid lades grunden till vår kultur, först av grekerna och sedan av romarna. Antik betyder gammal och antiken är beteckningen för den gamla tiden i Västerlandets historia. Det är en period på drygt tusen år som började 700 f.kr, från det homeriska sångernas tillkomst till det Västromerska rikets upplösning ca 500 e.kr.
Drivkrafter till antiken var demokrati, vetenskapsmän, matematiker, litteraturen, idrott, filosofer, krig, orättvisor och andra svårigheter.
Antiken sägs vara tankarnas och vetenskapens frihet. Humanism och individualism började växa och det första demokratiska samhället var i Aten, genom rösträtt kunde befolkningen ha en del av makten och det var bara män som hade då rösträtten. Grekerna var också det första folket att hävda tanke –och yttrandefrihet. Innan demokratin i Grekland växte fram, var det först kungamakten som härskade. De utövade sin makt genom krig då de också skaffade kolonier. Därefter tog adeln över och när dom tillslut störtades var det tyrannernas tur att styra. Tyrann sades vara elaka och själviska, för att de gick väldigt hårt mot sina motståndare för att få behålla makten. Men trots det förbättrade de faktiskt folkets levnadsförhållande. Levnadsvillkor för människor under antiken var att de levde på ett bra och strukturerat sätt, men ändå var det ett kvinnodiskriminerande samhälle. Alla kvinnor var inte lika värda som män, men de som var det kunde faktiskt vara utbildade. Männen aktivt deltog i det politiska livet och vistades ute på offentliga platser, medan kvinnor saknade politiska rättigheter och skulle helst inte visa sig ute annat än vid speciella tillfällen.
Slavarna t. ex för dem var det en kamp att bara kunna överleva, för att föddes man som slav var det man hela livet

Religionen spelade också en stor roll i antiken. Det är många som påstår att religionen under antiken verkade vara väldigt spännande och intressant. Då riktar man speciellt på den grekiska mytologin. Den grekiska mytologin har varit en stor del i de klassiska pjäserna och böckerna. Två verk Iliaden och Odyssén, skrivna av Homeros utmärktes av den grekiska mytologin. När man skrev berättelser så skrev man dem mer som visor. Men man skrev dem även som sagor med hjältar och hemska odjur. Men allt det som nämndes i böcker visade hur man tänkte, kände och levde under denna tidsperiod.
Kroppslig fostran & Idrott: Både romare och greker var väl medvetna om hur en god hälsa och en kropp i rörelse alltid går hand i hand. Grekerna t.ex. prioriterade idrott mycket högt vid utbildning av ungdomar. Idrotten som olympiska spelen uppstod jo också under antiken, men då var det bara män som kunde delta och kvinnor fick inte ens komma dit för att titta på, vilket är inte fallet i dags läget för att nummer är det kvinnan som bestämmer själv vad den vill göra i sitt liv och har dessutom mycket mer frihet jämfört med antiken. Förutom att idrotten får allt större plats i vår vardag och skola så präglas våran skolbildning inte alls lika mycket av antiken som resten av samhället. Idag handlar stor del av undervisningen om att eleven själv söker fakta, genom böcker, tv, eller datorer, saker som inte existerade förrän nu i modern tid.

Inom litteraturen hittar vi den kanske starkast bindande faktorn mellan västvärld och antik. I litteratur, skulptur, måleri och arkitektur har man aldrig slutat att använda antiken som inspirationskälla. Och det var grekerna som la ut grunden för de flesta av våra lite mer kulturella nöjen i uppträdandeform som t.ex. teater.

Vetenskap: Redan på 500- talet läggs grunden för hela västvärldens vetenskap. Sökandet efter sanningen frigörs här från ändamålsenliga behov och tidigare religiösa förutsättningar. Vetenskapsmännen och forskarna började resonera annorlunda. Vetskapens följer i viss grad blir oviktigare än själva vetskapen i sig. Detta är en förutsättning som än idag är en viktig ledstjärna för våra forskare, några kända vetenskapsmän under antiken var Sokarets, Aristatoles och Platon.

Hur kommer civilisationen från antiken påverka oss eller har påverkat?
Det som påverkat oss mest från antiken, och då menar jag det Västerländska samhället är synen på människan, friheten att säga och tycka vad man vill. Givetvis också demokrati även om den var i en annan form under Antiken. Efter en snabb överblick så ser det nästan ut som om vi har praktiskt taget hela vårat moderna samhälla att tacka antikens människor för. Men är det egentligen så konstigt? Människor har alltid i alla tider levt sina liv i samma mönster som idag. Naturligtvis har levnadsförhållanden och omständigheter förändrats, men vi har nästan alltid varit densamma. Vad som skiljer oss från andra levande varelser på jorden är att vi har förmågan att tänka längre. Vi lär oss från våra egna, och andras, misstag, vi har förmågan att kunna angripa och lösa problem. Så då är det väl bara fullt förklarligt att vi har tagit emot det bästa från förflutna kulturer och t.o.m. förbättrat det så långt det var möjligt. Antiken kommer att hänga med ett bra tag till, om inte för alltid. Områdena grekerna och romarna har utmärkt sig på är saker som mänskligheterna är beroende av för all framtid. När ska vi t.ex. sluta vara i behov av litteratur? Så antiken kommer alltid att hålla en plats i dagens och morgondagens kulturformer.



Källkritik

Det mesta av det som jag har skrivit har jag hämtat från: ’’Alla tiders historia A’’ , ’’Folk i historien A till Ö’’ och’’ Encyclopedia’’ Jag bedömer dessa tre volymer som mycket tillförlitliga, då de tillsammans utgör den största och mest omfattande sammanställningen av alla historiska processer som finns tillgängliga idag. Det material som jag hittat på Internet har jag godkänt om det är någon högskoleelev som lagt ut det eller att man hittat en historia sida. Men naturligtvis står det olika fakta i flera arbeten och böcker. Sen dessutom tittade jag i några tidningsartiklar i biblioteket men hittade inget.
Det mesta del litade jag på informationen som jag hämtade från ’’Alla tiders Historia A’’ eftersom det som stod i boken är skriven av vetenskapsmän i historia. Sen dessutom är den en välkänd bok som många skolor använder för historia undervisningen. Men om jag jämför med den information jag hittade på Internet verkar det också stämma ganska bra. Datumen var olika men fakta var densamma. Fakta verkade för mig lite speglad för att man märkte att författaren hade lagt in lite egna åsikter om människorna och vissa beslut som fattades. Det som jag ...