Fakta om Grekland

96 röster
137221 visningar
uppladdat: 2001-11-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Grekland ligger i det sydöstra hörnet av Europa och är en kombination av fastland, halvö, och tusentals öar vilket ger landet en speciell karaktär. Det är ett land av kontraster: antik historia, möter modernt liv, bergen möter havet och öst möter väst.

Grekland har en lång och klippig kust som är över 15 000 km lång och sönderbruten av tusentals vikar och fjordar som skär djupt in i landet. Ingenstans i Grekland är man mer än ett par hundra kilometer från havet och från en tillräckligt hög utsiktsplats kan man alltid se havet.

Grekland är ett glest befolkat land med endast 10 miljoner invånare på en yta av ca 130 000 km2, jämfört med Sverige som har en yta på ca 486 000 km2.

Trots den lilla befolkningen är Grekland fast beslutet att spela en viktig roll i Västerlandets politik. De gick in i Europeiska Gemenskapen (EG) och blev fullständig medlem 1981. Den Europeiska Gemenskapen spelar en viktig roll inom den europeiska handeln. Grekland har varit medlem av NATO sedan 1951.

Grekland, heller Hellas som grekerna själva kallar landet är något större än svenska Lappland. Landet ingår i sydöstra Europa och sticker ut från Balkanhalvön i Medelhavet. Grekland gränsar till Albanien, Jugoslavien, Bulgarien och Turkiet.

Omkring fyra femtedelar av landet är berg.

Sydligaste delen av Grekland har medelhavsklimat med heta, torra somrar och mild, fuktig vinter. Men i de norra bergstrakterna kan det bli så kallt att det snöar.

De flesta grekerna bor på fastlandet. Omkring hälften bor i de stora städerna, särskilt i huvudstaden Athen. Många lämnar byarna och öarna för att söka arbete i städerna.

Resebroschyrernas bild av Grekland är en sann bild – gnistrade hav, strålande solsken, tempel och olivlundar samt den sorglösa tillvaron på olika tavernas. Men hand i hand med detta Grekland går ett Grekland med ständiga jordbävningar – halvbyggt eller till hälften raserat, likgiltighet för mat, frosseri trots oredan. Acceptera dessa kontraster inom landet, och njut av den värme och det välkommande som kommer att locka dig tillbaka gång på gång.

Landskap och klimat

Ett stort antal bergskedjor är ett framträdande element i det grekiska naturlandskapet. Vulkanism är sällsynt, men jordbävningar förekommer ofta. Kärnan i Greklands sex topografiska regioner utgörs av Pindos, ett bergmassiv i nordväst. Högsta toppen är Smolikas, 2 637 meter över havet. Peloponnesos är avskilt från övriga Grekland genom en förkastningsgrav, som utgör Korintiska viken. Längst i söder skjuter fyra halvöar fingerformigt ut i riktning mot Kreta.

Grekland är berömt för sina stränder och sin klippiga kust, med de centrala delarna av landet är en vild och ogästvänlig bergsregion. Tre fjärdedelar av fastlandet består av berg vilket gör jordbruk och transporter besvärligt. De grekiska öarna är spridda över tre hav: Egeiska havet, Joniska havet och Medelhavet. Dessa öar är i verkligen topparna på en bergskedja som en gång i tiden var en del av fastlandet.

Greklands mest berömda berg är Olympos, vilket sades vara hemvist för gudarna i det antika Grekland. Med sina 2 917 meter över havet är det också det högsta berget.

Grekland har en unik kombination av europeiskt klimat och medelhavsklimat.
I en stor del av Grekland är det varmt och torrt och solen skiner största delen av året. Trots det kan bergen vara täckta av snö ända fram till juni.

Växt – och djurliv

I Grekland måste växter och djur överleva under ogästvänliga förhållanden. Vädret är vanligtvis varmt och torrt och marken är ofruktbar och stenig. För att överleva under dessa hårda villkor har många växter utvecklat skyddande egenskaper. Apelsin – och citronträdet till exempel har fått vaxtäckta löv som skyddar mot hettan och behåller fuktigheten.

Precis som klimatet är Greklands flora och fauna en blandning av europeiska och sydländska arter. Vanliga blommor i norr, där klimatet är mer europeiskt, är iris, tulpan och krokus. I Sydgrekland, där klimatet är varmare och torrare, finns påskliljor, vattenliljor och kamomill.

Forskare har uppskattat att 246 arter lever i de grekiska vattnen. Där finns hummer, räkor, krabbor samt den lekfulla delfinen. Regeringen har flera planer på hur havslivet skall bevaras. Havsreservat har redan skapats för sköldpaddor och sälar.

Skogsförvaltningen i Grekland har också skapat reservat, dit fågelskådare kan bege sig för att titta på några av de 358 arterna som sägs finnas i landet. Där finns rovfåglar som örnar, hökar, gamar såväl som pelikaner, duvork och näktergalar.

Det finns också djur som endast finns i Grekland, som den sällsynta agrimigeten som huvudsakligen hittas på Kreta.

På våren och försommaren blommar hundratals olika vilda blommor i Grekland. Hela mattor av blommor i olika färger täcker de torra kullarna och karga bergen. Det finns fler arter av vilda blommor här än i något annat land i Europa. Kryddväxter som timjan, salvia och oregano, växter vilt överallt. Där växer många sorters träd, till exempel oleander med sina skära och vita blommor, äkta kastanj samt barrträden cypress och pinje. Under århundraden har mängder av olivträd planterats. Fikon, granatäpplen, apelsiner, citroner och druvor ser man också.

I otillgängliga delar av Grekland har vildsvin, björnar, vargar, lodjur och vildgetter lyckats överleva. Sköldpaddor kan man ofta se både på fastlandet och öarna. Den speciella karetssköldpaddan lägger sina ägg på ön Zakynthos. På sommaren ser man ofta ödlor och luften fylls också av cikadornas gnisslande. Det är inte ovanligt att se örnar och storkar i skyn, och på stranden kan man möta pelikaner.

Antik historia

Den första europeiska civilisationen utvecklades under tredje och andra årtusendet f.Kr på de Egeiska öarna, på Kreta, och i området runt Egeiska havet. De första invandrarna var kaukasier men troligen inte greker.

Utgrävningar har avslöjat ett livligt och färgstarkt samhälle som fick ett våldsamt slut runt 1400 f.Kr, förmodligen ett vulkanutbrott.

Den mykenska kulturen skapades av de första grekerna, som vi vet kom till Grekland omkring 2000 f.Kr. Det är detta folk och deras liv som Homeros berättar om i sina dikter Iliaden och Odyssén. På 1100 – talet f.Kr försvann den mykenska kulturen på grund av stridigheter inbördes och invasion av grekiska stammar från norr.

Det var efter 800 f.Kr som grekerna började bilda stadsstater. De olika stadsstaterna utvecklade många olika former av styrelser och det var här som man först utövade demokrati, det vill säga styrelse inom allmänna val.

Det femte århundradet f.Kr är känt som den klassiska perioden då grekerna var ledande i vetenskap, konst och kultur. Det var också en våldsam tid då stadsstaterna kämpade emot varandra.

År 395 e.Kr delades det romerska imperiet i en västlig och en östlig del. Den östra delen kallades Byzans och föll för de ottomanska turkarna år 1453. Grekland startade ett befrielsekrig först år 1821 även om det hade förekommit mindre uppror till och från under hundratals år.

Historia

- Stenåldern fram till ca 3 600 f.Kr
- Bronsåldern ca 3 600 – 1 050 f.Kr
- Från de ”mörka århundradena” till kolonisationen västerut (ca 1 050 – 700 f.Kr
- Arkaisk tid (ca 700 – 490 f.Kr)
- Perserkrigen (490 – 479 f.Kr)
- Högklassisk tid (479 – 430 f.Kr)
- Peloponnesiska kriget (430 – 403 f.Kr)
- Senklassisk tid (403 – 323 f.Kr)
- Hellenistisk tid (323 – 31 f.Kr)
- Det romerska Grekland (31 f.Kr – 395)
- Det bysantinska tiden (395 – 1460)
- Turktiden (1460 – 1829)
- Statsbyggandets tid (1829 - 1922)
- Demokrati och diktatur (1923 – 74)
- Republik (från 1974)

Mytologi

De antika grekerna dyrkade många gudar och gudinnor. Deras religiösa värld var befolkad av alla möjliga sorters fantastiska varelser, vilka ofta spelade en viktig roll i deras dagliga liv. Deras äventyr utgör det som vi kallar grekisk mytologi. Men myter är mer än bara religiösa historier. De berättar om den värld grekerna levde i och förklarar olika händelser.

Berget Olympen var gudarnas legendariska hemvist. Den viktigaste guden var Zeus. Han bar på en åskvigg och härskade över de andra gudarna och gudinnorna varav många var hans egna barn. Hans hustru Hera skyddade äktenskap och barnaföderskor.

Det fanns hundratals andra gudar. Athena var krigets och vishetens gudinna, Poseidon havets gud, Ares krigets gud, Artemis jaktens gudinna och hennes bror Apollo var musikens gud.

Många växter och träd har namn efter människor och mindre betydelsefulla gudar som förlorade de mäktigare Olympernas gunst.

Sociala förhållanden

Under de senaste åren har betydande insatser gjorts för att förbättra socialvård och sjukvård i Grekland. År 1983 infördes ett nationellt hälsosystem som garanterar alla medborgare sjukvård oavsett inkomst. Det finns 135 statliga sjukhus och 320 privata klinker. Antalet läkare är stort en per 350 invånare. Pensionssystemet är invecklat: det finns ingen allmän folkpension (planeras bli införd 1992), men däremot nära 400 olika yrkesberoende fonder som svarar för de tidigare yrkesarbetarnas pensioner. Föräldraledigheter uppgår till minst tre och en halv månader, och barnbidrag betalas till alla barn upp till 18 års ålder (längre för dem som går till högre utbildning).

Folket idag

Befolkningen på landet är vanligtvis jordbrukare och tillbringar mer tid hemma. Skolorna är små och byn är hela tiden nära.

I städerna är livet mycket snabbare. Skolorna är större och människorna bor i mindre hem, vanligtvis lägenheter.

Befolkningen på öarna lever ett mycket stilla liv under vintern. De kanske inte arbetar alls under dessa månader eftersom vädret är för dåligt och alla turisterna har rest hem. Många öbor beger sig till fastlandet under vintern där de har annan sysselsättning och åker tillbaka till öarna lagom till turistsäsongen.

Städer

Aten är Greklands huvudstad. Det var här de antika grekerna byggde sina viktigaste tempel till gudarna på den branta klippan Akropolis. Namnet betyder ”den övre staden”. På sluttningen av Akropolis ligger en antik teater som fortfarande används för skådespel.

Den moderna staden Aten sträcker sig ut genom en dalgång. När den utnämndes till huvudstad 1834 var Aten bara en liten by. Efter andra världskriget utvecklades den till ett industriellt centrum och växte snabbt. Idag bor mer än tre miljoner människor i och runt staden. Detta är ungefär en fjärdedel av Greklands totala befolkning. Denna snabba tillväxt har skapat många problem bland stadens invånare. På 60 – talet bygges lägenheter och kontorsbyggnader för att hjälpa den snabbt växande befolkningen med de byggdes för snabbt och utan någon planering. De är mycket höga och står tätt ihop, vilket gör att staden ser mycket trångbodd ut.

Thessaloniki är Greklands andra största stad. Mer än 400 000 människor bor i denna norra hamnstad som är ett centrum för handel och bankväsende. Det finns få andra städer som Aten och Thessaloniki i Grekland. Som stora städer kan räknas Iráklion på Kreta och Lárisa på fastlandet.

Familjeliv

Familjelivet är mycket viktigt för grekerna. Även när barnen är vuxna och har flyttat hemifrån, återvänder de till sina familjer under ledigheter eller för att fira högtider.

Grekerna tänker inte på familjen som bara mamma, pappa och barnen. Till familjen räknas också mor – och farföräldrar, fastrar, mostrar, farbröder, morbröder och kusiner, så när en familj återförenas i en grekisk by blir det mycket liv och rörelse.

Många generationer bor ofta i samma hus, speciellt i familjer där båda föräldrarna arbetar. Detta blir allt vanligare nu när grekerna förväntar sig en högre levnadsstandard. Det är inte heller ovanligt att en förälder har två arbeten.

Språk

Av landets drygt 10 miljoner invånare har cirka 95% nygrekiska som modersmål. Drygt hälften av befolkningen bor i städer och närmare en tredjedel i Aten-Pireus – området (drygt 3 miljoner). Befolkningstätheten är 76 invånare per kvadratkilometer, men fördelningen är mycket ojämn.

Utbildning

Utbildning är mycket viktig för grekerna. I många år hade Grekland få skolor och ännu färre universitet. Nu när grekerna tjänar mer pengar och förbättrar sin levnadsstandard är dock föräldrarna mer och mer angelägna om att deras barn skall gå igenom gymnasiet.

Grekiska skolor är mycket hårda. Eleverna förväntas kunna läsa och skriva korrekt när de är åtta år. De går till skolan från 8.30 till 13.30 och de har ofta mycket läxor.

Allmänna ämnen som studeras är geografi, matematik, historia, grekiska och religion. Endast de som inte är grekisk-ortodoxa får slippa religionsundervisningen.

All undervisning betalas av staten och barnen måste gå i skolan till de är femton.

De finns tre stadier före universitetet. Första stadiet är mellan sex och tolv år och motsvarar vårt låg – och mellanstadium. Andra stadiet är mellan tolv och femton år och motsvarar högstadiet. Lycaeum är ett frivilligt stadium före universitetet mellan femton och arton år. Det kan sägas motsvarar vårt gymnasium. På de små öarna och i avlägsna byar kan det hända att flera årsklassar blandas på grund av att det bara finns en skola i samhället.

Studenter som går på Lycaeum går också ofta till en privat ”korvstoppningsskola” tre eller fyra timmar på eftermiddagen. Denna betalas av föräldrarna och undervisar i ett antal olika ämnen som musik, språk och tekniska ämnen för att förbereda den studerande på inträdesproven till universitetet.

Det finns 17 universitet i Grekland och kampen om en plats är hård. De som misslyckas med inträdesprovet får göra ett nytt försök. Det finns ingen begränsning hur många gånger man får göra inträdesprovet och det finns också speciella skolor som drivs av staten och ger extra utbildningen till studenter som försöker komma in på universitetet.

Sport och fritid

Greklands sporttraditioner går tusentals år tillbaka. Det antika Grekland var stolt över sina gymnastiska färdigheter och instiftade därför de olympiska spelen år 776 f.Kr. Spelen var ursprungligen en del av en religiös festival helgad åt guden Zeus.

De hålls fortfarande vart fjärde år runt om i världen. Under antiken upphörde alla krig under den tid som spelen varade. Vinnaren av spelen fick inget pris men fick som ett hedersbevis en olivkvist.

De mest populära sporterna är fotboll, basker och volleyboll. Basket blev en nationalsport när Grekland vann Europamästerskapen 1987 och basketklubbar växer nu upp över hela landet. Fotboll är också en sport som väcker stort intresse även om Grekland ännu inte har vunnit något världsmästerskap.

Den största sportarean är i Olympiastadion i Aten. Den byggdes 1982 och rymmer 80 000 människor. Här hålls fotbollsmatcher och löptävlingar med deltagare från hela världen. Under senare år har mer än fyrtio sportarenor byggts runt om i landet för att dra till sig fler internationella evenemang.

Shopping

En vanlig grekisk familj gör sina inköp en eller två gånger i vecka. De flesta butiker ägs fortfarande av en familj. Det är oftast små butiker som har lite av varje att sälja: papper, hushållsartiklar och ibland även kläder.

Stormarknader är på väg att bli mer och mer vanliga i städerna med folk föredrar att handla i de små butikerna och på torgen. Det är mer populärt att gå till marknaden. Grekerna vill se, undersöka och välja det de skall köpa.

Bröd säljs i vikt på samma sätt som andra butiker säljer socker, ost, oliver och kryddor.

Marknadsstånden är fyllda med högar av färska grönsaker, ost, kött och örter. Där finns stora fat med svarta och gröna oliver och ett urval av bönor, ärter och ris. På köttmarknaden finns det färskt kött och fågel och även gott om stånd som säljer färsk fisk. Marknadsstånden säljer också skor och kläder och dessa är oftast billigare än i de vanliga butikerna.

Mat

Den grekiska matlagningen rättar sig efter årstiderna och har mycket av färska råvaror.

Frukosten är vanligtvis mycket lätt. För många greker består den bara av en kopp kaffe. I andra fall kan den bestå av färsk frukt, bröd och ost och lammjölksyoghurt med honung.

Lunchen äts hemma mellan 12.00 och 15.00. På landsbygden vilar man under en del av eftermiddagen och affärer och skolor håller då stängt.

Middagen är ett lätt mål som man äter sent på kvällen. De som arbetar i städerna brukar istället äta en lätt lunch och huvudmålet mellan 20.00 och 22.00.

Grekerna lagar sina huvudrätter med ett antal grönsaker. De vanligaste är aubergine, pumpa, spenat, kronärtskocka och olika rotfrukter som tillagas på ett antal olika sätt, ofta stuvas de.

En grekisk sallad äts till alla mål. Den är gjord på getost, tomater, oliver och sallad och smaksätts med olivolja eller vinäger och citron.

Den grekiska maten är baserad på de tre ”S” – sallad, souvlakia och stuvning.

En sallad består på vintern av skuren kål, och på sommaren av skivad tomat och gurka. Båda serveras med en dressing av olivolja och citronsaft.

Souvlakia är små bitar av lammkött eller fläskkött, ibland blandade med njure, svamp eller lök som lagas till på ett grillspett över en kolgrill. Om man tar en ”liten” skall man ta tre eller fyra grillspett. En ”stor” souvlakia, ett grillspett, serveras vanligtvis med lite sallad och kanske några pommes frites och är ett mål i sig själv.

Stuvning är turisternas namn på den viktigaste huvudrätten i Grekland – bitar av kött som kokar långsamt tillsammans med en enda grönsak.

Det finns tre huvudsakliga typer av matställen i Grekland – tavernas, restauranger och stekhus.

Religion

Grekland är officiellt ett ortodoxt land med starka band mellan kyrka och stat, cirka 98% av befolkningen tillhör den ortodoxa kyrkan. Prästerna avlönas av staten i kyrkan är å andra sidan skyldig att betala skatt av sina inkomster. Den största minoriteten är muslimerna (cirka 150 000). Kyrkan har fortfarande ett starkare folkigt stöd i Grekland än i de flesta europeiska länder. Det dagliga livet är i hög grad präglat av kyrkliga sedvänjor. Kyrkan på Kreta och många av öarna tillhör patriaraktet men har samma relation till grekiska staten som kyrkan på fastlandet.

Grekisk-ortodoxa kyrkan, en form av kristendomen, är den huvudsakliga religionen i Grekland. Nästan alla tillhör den ortodoxa kyrkan. Ordet ortodox kommer av ett grekiskt ord som betyder ”rätt - troende”. Grekisk-ortodoxa personer går på en gudstjänst på söndagarna som kan vara upp till tre timmar. I de mer traditionella kyrkorna och ofta i byarna är männens plats på ena sidan av kyrkan och kvinnornas på den andra. De flesta står upp under hela gudstjänsten.

Grekisk-ortodoxa präster bör färgrika klädnader under gudstjänsten, men annars bär de långa svarta kaftaner och en hög rund hatt. De varken rakar sig eller klipper håret, som de bär uppsatt i en knut i nacken. Prästerna får gifta sig, men biskopar och andra inom det högre prästerskapet måste vara ogifta.

Den grekisk-ortodoxa kyrkan har ingen påve som en katolska. Istället har den en patriark (ledare för en grekisk-ortodoxa kyrkan. Kan liknas vid en ärkebiskop), som av historiska skäl finns i Istanbul och som dikterar de regler som styr de troende.

Ortodoxa kyrkor är för det mesta mycket vackra och prydda med heliga bilder, ikoner. Ikonerna som målades på väggarna skulle skildra Bibelns berättelser för dem som inte kunde läsa.

Kloster är mycket viktiga inom den ortodoxa tron. De ligger utspridda över hela fastlandet och öarna och ofta på mycket otillgängliga ställen. På berget Atos finns en berömd samling med 20 kloster som har givits ett speciellt oberoende från Grekland. Inga kvinnliga varelser tillåts besöka denna klosterstat.

Högtider

Knappt en dag förflyter i Grekland utan någon form av festlighet.

Påsk är den största och viktigaste högtiden. Detta är traditionellt den tid då familjen återförenas i sin hemby. De firar med en särskild fest, oftast med grillat lamm och speciella gudstjänster.

En karneval markerar början på fastan, de 40 dagar som leder fram till påsken. Grekiska barn klär sig i folkdräkt och besöker sina vänner. De bär folkdräkterna i skolan och sjunger speciella karnevalssånger.

Andra högtider är självständighetsdagen den 25 mars som firas med fyrverkerier och Ohiodagen den 28 oktober. Ohi betyder ”nej” på grekiska och dagen markerar den dag då den grekiske premiärministern 1940, förklarade för den italienske diktatorn Benito Mussolini att italienska trupper inte fick komma in i Grekland.

Konst och kultur

Grekerna är berömda för sin mustiga, kraftfulla dans. De dansar på bröllop och fester, ja till och med på tavernorna efter en lång och fridfull middag.

Det finns två typer av nationaldans: snabba dansar, som Syrtakin, och långsamma som Tsamikos.

Vid tävlingar och festivaler bär dansarna nationaldräkter. Männen bär veckade kjolar, skjortor med vida ärmar, en bolero (kort, öppen jacka) och en tofsprydd hatt. Kvinnorna i sin tur bär långa vida kjolar och säckiga skjortor.

Grekerna är också stolta över andra sidor av sin kultur. Hippokrates, en berömd antik grekisk läkare, grundade en skola i medicin på ön Kos. Hans studenter fick avlägga ett löfte att hjälpa andra människor och detta löfte avlägger fortfarande personer som skall bli läkare. Runt hela världen läser och studerar man fortfarande antika poeter som Homeros, Sofokles och Sapfo.

När det grekiska alfabetet utformades omkring 750 f.Kr användes det genast för att skriva poesi som var ämnad att sjungas.

Det grekiska alfabetet har 24 bokstäver. I översta raden ser du de sex första stora bokstäverna och i raden under motsvarande små. I tredje raden ser du följande sex stora och så vidare. I Grekland är många vägskyltar skrivna med både grekiska och latinska bokstäver (som i vår alfabet). Grekiska bokstäver används än idag som symboler i till exempel matematik och fysik.

Moderna grekiska författare anses också vara bland de bästa i världen.

Poesi har också en framträdande roll i dagens Grekland. 1963 fick G. Seferis Nobelpriset i litteratur och 1979 fick Odysseas Elytis det.

Modern grekisk kultur är lika livfull som den antika. Kompositörer som Mikis Theodorakis, Manos Hadziakis, Ianis Xenakis och Vangelis samt sångerskan Nana Mouskouri har vunnit internationell berömmelse.

Grekland är också berömda för sitt konsthantverk. Handmålad keramik, utsökta broderier, smycken och läderväskor, skor och andra tillbehör finner man i alla delar av Grekland.

Konstmärerna i gamla Grekland lämnade efter sig många skulpturer och målningar, som vi idag kan glädjas åt. De flesta målningar hittar vi på vaser och krukor och på väggarna i gamla byggnader. Under den bysantinska perioden gjordes många mosaikinläggningar i kyrkorna och många helgonbilder målades då. I slutet av 1500 – talet och början av 1600 – talet blev en konstnär från Kreta känd under namnet El Greco, ”greken”. Han målningar beundras än idag.

Näringsliv

I likhet med många andra länder har Grekland under den senaste trettioårstiden förvandlats från ett traditionellt jordbruksland (med 90% av exporten inom jordbrukssektorn) till en mer industridominerad ekonomi (där industriprodukter står för mer än 50% av exportvärdet). En hög inflation hämmade under 1980 – talet den ekonomiska tillväxten. Anslutningen till EG 1981 innebar dock en vidgad marknad i Europa. Turismen har under lång tid varit en betydelsefull faktor inom det grekiska näringslivet.

Endast fyra länder i Europa har lägre energianvändning än Grekland. Importerad olja svarar för cirka 70% av energiförsörjningen. De inhemska energikällorna består av vattenkraft, vindkraft, brunkol och olja. Drygt 10% av oljebehovet täcks med olja från de egna fälten i Egeiska havet.

Råvarutillgångar: asbest, bauxit, nickel. Viktiga jordbruksprodukter: vete, frukt, sockerbetor, oliver. Viktiga industriprodukter. Livsmedel, cement, gödningsmedel, cigaretter. Exportprodukter: tobak, olivolja, oliver, textilprodukter. Importprodukter: maskiner, transportutrustning, livsmedel.

Jordbruk och fiske

Mindre än en tredjedel av marken kan odlas eftersom berg täcker största delen av landet. Den viktigaste lantbruksregionen är slätterna i Tessalien, öster om Pindosbergen.

Till helt nyligen var jordbruk den största inkomstkällan i Grekland. Tobak och bomull är landet bästa kommersiella produkter men vete, socker, ris, citroner, apelsiner, oliver, fikon och mandlar odlas också. Kreta är berömt för sina russin.

De flesta jordbruk är små (ca tre hektar) vilket gör det svårt att odla de mängder som behövs för att kunna exportera.

Ungefär en tredjedel av Greklands befolkning arbetar med jordbruk.

Fisket är en storindustri. Ungefär
50 000 människor arbetar på fiskebåtar eller i fabrikerna där fisken tas om hand och förpackas. För att vara ett land med så rika naturtillgångar, importerar Grekland fortfarande överraskande många fiskprodukter.

Industri

Grekland har få naturtillgångar så det har tagit lång tid för industrin att utvecklas. Efter andra världskriget har dock landet gjort stora ansträngningar för att uppmuntra nya industrier som till exempel matberedning.

De flesta industrierna finns i Aten och Thessaloniki.

Den grekiska handelsflottan är den sjätte största i världen och några av världens rikaste människor är grekiska skeppsägare.

Turismen är en av de största inkomstkällorna i Grekland. Ungefär åtta miljoner människor besöker Grekland varje år. Man har byggt hotell runt om i hela landet, till och med på de minsta öarna. Stränder har gjorts i ordning så att folk kan njuta av att surfa, segla och åka vattenskidor lika väl som att sola och bada.

Sjöfart är Greklands viktigaste näring. På andra plats kommer turismen. Antalet industrier ökar snabbt, men många varor måste importeras. De flesta fabriker är privatägda och drygt hälften av all industri ligger i Atens omgivningar.

Viktiga grekiska produkter är konserver med grönsaker eller frukt, textilier och kläder, kemikalier, cement, glas och porslin.

Transporter

Den vanligaste metoden att förflytta sig i Grekland är med buss. Varje län har sitt eget bussbolag. På landet är bussarna vanligtvis fulla och ser ut som en gammaldags skolbuss med en radio som skrålar längst fram.

Bussen är det enda transportmedlet mellan byarna, speciellt i bergen, om man inte har egen bil. Bussarna färdas längs smala vägar som vindlar sig upp bland klipporna och som saknar skyddsräcken.

De flesta vägar är grusbelagda och gropiga även om det finns moderna motorvägar som går genom landet. Regeringen försöker förbättra vägnätet men det kommer att ta många år innan det är helt moderniserat.

Man började inte bygga järnvägar förrän i slutet av 1800 – talet, vilket var mycket sent enligt europeiska mått. De ägs och drivs av staten men få människor använder dem eftersom de är långsamma och inte särskilt väl utbyggda.

De flesta transporter i Grekland sker på havet. Färjor, ångare och båtar som kallas caiques används för att färdas mellan öarna eller mellan fastlandet och öarna. Caiques är små båtar, spetsiga i både för och akter. De drivs ofta som en privat färjelinje av en familj.

Det finns ungefär 200 hamnar på de grekiska öarna och 50 hamnar på fastlandet som har regelbundna förbindelser. Allmänt kan sägas att det finns färjeförbindelser till vilken ö man än vill komma från närmaste hamn på fastlandet, och till ungefär hälften av öarna direkt från Pireas. Dessutom kan städerna utmed kusten i områden som östra Peloponnesos och Ipiros, där vägarna inte är så bra, ha båtförbindelser.

Grekland har också sitt eget internationella flygbolag. Olympic Airways flyger mellan öarna, fastlandet och till många städer runt om i världen. Flygbolaget är på samma sätt som järnvägen ägd av staten.

Styrelseskick

Grekland har varit en demokratisk republik sedan 1974. Det innebär att folket väljer de representanter som ska styra landet.

Presidenten heter Kostis Stefanopoulos och har varit president sedan 1995. Han föddes 1926.

Parlamentet består av 300 folkvalda som sitter i fyra år. Parlamentet väljer en president som sitter i fem år. Partiledaren i det parti som har flest platser i parlamentet utnämns till premiärminister av presidenten.

Idag har Pasokpartiet (socialisterna), makten i Grekland. Sedan Pasok kom till makten 1981 har många förändringar skett i Grekland. Rösträttsåldern har sänkts till 18 år, kvinnor har fått samma rättigheter som män och borgerlig vigsel har blivit möjlig. Polismakten har också stärkts. Till nyligen fanns det två polismakter, en för städerna och en för landsbygden. De två har nu förenats till en vilket gör administrationen enklare. Det finns dock fortfarande en speciell polisstyrka som kallas turistpolisen. De är placerade på turistorter för att ta hand om problem som kan uppstå med utländska besökare.

Vid parlamentsvalet 8 april 1990 blev mandatfördelningen och andelen röstande för de tre största partierna följande: ND 150 (46,8%), ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Fakta om Grekland

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-11-09]   Fakta om Grekland
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=868 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×