Afasi - vad är det?(Vetenskaplig Rapport)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

När jag såg serieprogrammet ”House” för första gången så kunde jag inte sluta titta på det.
I mitten av andra säsongen såg jag ett avsnitt där en man hade slagit sig i huvudet och drabbats av något som heter afasi. Detta är ett handikapp som försvårar kommunikationen rejält och gör att man antingen inte kan tala riktig eller så förstår man inte vad den andra personen säger. I just detta avsnitt av house hade den här mannen problem med att tala. Om han skulle försöka säga ” jag är hungrig” skulle det kanske istället bli ”Det skulle vara gott”. Och om jag förstått det rätt så kallas detta för expressiv afasi, har även hört talas om impressiv afasi som gör att du inte förstår vad den andra säger. Men jag är fortfarande lite osäker.

Efter vi fick uppgiften att skriva en rapport om något som vi vill ha reda på så passade bra att skriva om afasi, som jag tycker är väldigt intressant. De frågor som oftast dyker upp i mitt huvud är: Vad är det som orsakar det? Hur handskas man med det? Vad har det för symtomer?

En tanke som jag brukar sitta och fundera på är hur det skulle vara att plötsligt drabbas av impressiv afasi. När du t ex är ute och träffar nytt folk och du börjar prata med en person.
Man börjar konversationen med ett hej och personen som får frågan säger ”stick och brinn”.
Och tänk om du inte vet att du har drabbats av afasi. Svårigheterna att föra en konversation med en annan person ökar nästan till max. Om den personen som jag pratat med hade riktig fakta om impressiv afasi är det skulle det vara hemskt jobbigt. Som jag känner nu så kan det bli väldigt intressant att läsa mer om afasi.

Vart sökte jag efter min information

Eftersom vi skulle leta fakta i böcker och på nätet så började jag med först att gå till Sundstas bibliotek. Sökte afasi i deras söksystem i biblioteket och fick tre sökträffar. Jag valde den första boken i listan som heter Språket och hjärnan av Alvar Ellegård. Boken är utgiven 1988 av bokförlaget Prisma. Även fast boken är väldigt gammal så kan jag fortfarande lita på den eftersom den har fakta om en sjukdom inte ändras beroende vilket år den är skriven. Där står det riktigt fördjupat om afasi och ger förslag på hur en person med afasi kan svara på frågor.
Jag hade också turen på min sida när min pappas flickväns mamma Helga ringde. Efter jag hade berättat att jag skrev en personlig rapport i skolan frågade hon om vad. Jag förklarade för henne om min uppgift i skolan och jag valde att skriva om afasi. Hon berättade om hennes arbete som tandläkare där dem fick in patienter med afasi och andra handikappade personer som hon har en hel del kunskap om. Hon bekräftade mycket som jag redan visste om afasi, och det kändes som att hon visste mycket.

Sedan sökte jag afasi på google och fick 23000 träffar, jag tog den första träffen som ledde till www.afasi.se som är svenska afasiförbundets officiella hemsida som är mycket trovärdig. Där står det ganska sammanfattat om Afasi, vad det beror på och vilka som drabbas av det och mycket mer. Den tredje träffen jag fick ledde till wikipedia som jag anser vara riktig fakta, för det som stod i boken och på www.afasi.se nämnde mycket saker som stod med. För att få råd hur man handskas med afasi sökte jag på afasi + råd. Då fick jag fram 2300 träffar, och den första gick till http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3096 och där står det en artikel om afasi, och där nämner Lena Fieber nägra råd om hur man pratar med en person med afasi. Denna är också trovärdig för längst ner på sidan står det att Karolinska Universitetssjukhuset har granskat artikeln och några fler. Även den fjärde träffen nämnde också råd om kommunikation och bemötande med en person med afasi. Den informationen har västerbottens läns landsting skrivit. Där stod det lite mer råd än i artikeln.

Vad har jag lärt mig

På både wikipedia och www.afasi.se står det att afasin har olika symptom beroende var skadan sitter i hjärnan. Det brukar oftast bero på stroke, infektioner i centrala nervsystemet och traumatiska skador som t ex bilolyckor och andra skador. En del kan ha svårt med att få en förbindelse mellan tankar och ord. Du tänker på något och säger något helt annat. Det är också mycket vanligt att du kan ha svårt med att få fram rätt ord. Ibland kan människor med afasi ha svårt att associera ifrån ord även fast dem kan se och höra orden.
En person med afasi kan ha svårt att få ett sammanhang när dem hör ord, men vid en annan tidpunkt kan samma person förstå precis vad orden betyder hur lätt som helst. Afasin kan också medföra förväxlingar av ord och ljud. T ex man säger panna istället för penna eller syster istället för dotter. Viljan för att ta initiativ och kommunicera kan också påverka. Man kan känna sig deprimerad och nedstämd. På www.afasi.se skriver de också att afasi kan drabba personer i alla åldrar.

Wikipedia framhäver lite fler symptom och vad dem kallas. Exempelvis mutism är en symptom som orsakar stumhet, man pratar något som inte liknar språk över huvudtaget. Dysprosodi är en symptom som gör att du inte kan betona, få någon satsmelodi eller ha någon talrytm. Wikipedia berättar även att det finns olika sorter av afasi, expressiv, impressiv och motorisk afasi. Expressiv afasi betyder att du inte kan uttala de ord som man vill, impressiv afasi menas att man inte förstår meningen av ett uttalat ord och motorisk afasi betyder att du kan ha svårt för att tala spontant.

Vardguiden.se och Västerbottens läns länstings hemsida har lite mer information om råd och tips hur man kommunicerar och bemöter en person med afasi. Man ska till exempel prata långsamt och tydligt, säga enkla meningar om en sak i taget. Ha inte störande ljud i bakgrunden under en konversation som t ex radio och tv. Ställ motfrågor om man är osäker på svaret, en person med afasi kan ofta blanda ihop ja och nej. Du ska inte byta samtalsämne för ofta eller för snabbt. Bilder gester kan underlätta vid en konversation.

Min slutsats är då att en person med afasi har det väldigt jobbigt och svårt att kommunicera. Om inte jag hade kunnat kommunicera med andra människor skulle jag må väldigt dåligt. I boken Språket och hjärnan ger Alvar Ellegård ett exempel på en konversation mellan en terapeut och en person med afasi. Enkla frågor som vart bor du kan vara väldigt svåra att få svar på och istället låta såhär: ”Nä jag bokar inte...