Nonylfenol

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning
Innehåll........................................................................................................................................1
1. Bakgrund och syfte..................................................................................................................2
2. Resultat....................................................................................................................................3
2.1 Faktablad...................................................................................................................3
2.2 Förbrukning visad i diagram.....................................................................................4
2.3 Förbrukning visad i tabell.........................................................................................5
2.4 Kemikalier i textilier.................................................................................................6
2.5 Nonylfenol.................................................................................................................7
2.6 Lagar och Regler för att skydda hälsa och miljö.......................................................8
3. Diskussion...............................................................................................................................9
3.1 Konsekvenser............................................................................................................9
3.2 Förändring.................................................................................................................9



Källförteckning
Jag har hämtat all fakta om Nonylfenol på följande länk:
www.kemi.se



1


1. Bakgrund och syfte
Efter den senaste tidens larm rapporter om det kemiska ämnet Nonylfenol har det väckts ett intresse hos mig. Jag har följt rapporterna på nyhetssändningarna och debatt program, men jag har även googlat och sökt efter mer information.
Vi matas dagligen med nya larm rapporter om olika miljöfarliga kemiska ämnen som vi utan vetskap har använt i vår vardag utan ha någon som helst vetskap om dess konsekvenser.
Hur kan man använda dessa ämnen utan att ha forskat kring dem?
Hur kan man ha blandat in dem i en mängd produkter utan att ha tagit reda på fakta först?
Hur kan vi som konsumenter veta om de är ofarliga eller inte om vi inte får ta del av vetenskapen?
Hur kan vi skydda oss själva och våra barn mot dessa farliga kemiska ämnen?
Det är tankarna jag har haft i mitt huvud när jag har sökt fakta om Nonylfenol.
Det räcker att man går 30 år tillbaka i tiden och se på hur vi använde oss av kemiska produkter utan att ha vetskap om dess konsekvenser. Helt utan tanke konsumera vi de här produkterna för det saknades helt lagstiftning och vetenskaplig forskning kring dem.
Våra vardagsprodukter så som rengöringsmedel saknade innehållsförteckning och därför kunde vi inte veta vad de innehöll och vilken skada de kemiska produkterna hade.
Kläder blev en förbrukningsvara som man köpte nytt av hela tiden och att de innehöll kemiska produkter för att se och lukta nya och fräscha hade man inte en tanke på, att de skulle vara skadliga för miljön tänkte man inte ens på.
Så är den här forskningen runt Nonylfenol ny?
Är det helt nya svar i vetenskapen eller har de funnits innan?
Det skall jag försöka att ta reda på.


2



2.1 Faktablad
Nonylfenol (rev. 2007), 4-Nonylfenol CAS nr. 104-40-5, Nonylfenol CAS nr. 25154-52-3
Grenad Nonylfenol CAS nr. 90481-04-2

Fysikaliska data:
Smältpunkt: -10 C
Kokpunkt: 295 - 320 C
Ångtryck 10 Pa 20 C
Vattenlöslighet: 5 mg/l 20 - 20 C

Nonylfenol är en blekgul vätska vid rumstemperatur. Ämnet framställs genom syrakatalyserad alkylering av fenol med en blandning av trimerer av propen som består av ca 90 % nonen, ca 10 % okten och ca 10 % decen. Under oligomeriseringen av propen till nonen omlagras kolskelettet, man får grenade kolkedjor. Under alkyleringen av fenol sker ytterligare omlagringar eftersom själva reaktionsmekanismen gynnar en så grenad struktur som möjligt (de stabilaste karboniumjonerna har längst tid på sig att reagera). Nonylfenolen renas sedan genom destillation. Två kvalitéer saluförs, en teknisk som innehåller 85-90 % 4-nonylfenol, 10-20 % 2-nonylfenol och 5 % 2,4-dinonylfenol samt en renare kvalitet som innehåller minst 95 % 4-nonylfenol, max 5 % 2-nonylfenol och endast spår av dinonylfenol. Huvuddelen av all tillverkad nonylfenol används för tillverkning av ytaktiva ämnen, framförallt nonylfenoletoxilat. Ett annat nonylfenolderivat som används mycket är tris(4-nonylfenol)fosfit som nu ersätts som stabilisator i gummi och plast av mer hydrolytiskt okänsliga ämnen som t.ex. tris(2,4-di-tert-butylfenyl)fosfit. Barium och kalciumsalter av nonylfenol används som värmestabilisatorer i plast. Fosfatestrar av nonylfenol kan användas som flamskyddsmedel. Nonylfenol används som katalysator vid härdning av epoxiharts varvid fenolens hydroxylgrupp vätebinder till epoxidens syre och därmed underlättar öppnandet av epoxidringen. Ämnet används också i bindemedel, bl.a. i olika alkyder. Efterfrågan i världen på nonylfenol är 18 200-20 500 ton/år. Den styrs i hög grad av efterfrågan på nonylfenoletoxilat, vilken i alla fall i Europa kan förväntas minska. I Sverige tillverkas inte längre nonylfenol. Ämnet importeras i stor mängd som syntesråvara för nonylfenoletoxilat.

3



2.2 Förbrukning av nonylfenol i Sverige 1993 - 2005

Källa: Produktregistret, KemI.



Nonylfenol är ett ytaktivt ämne. Det är biologiskt nedbrytbart, men bildar stabila nedbrytningsprodukter som är mycket giftiga för vattenlevande organismer.
På 80-talet låg förbrukningen av nonylfenoletoxilat på cirka 3 000 ton i Sverige.
Det användes framförallt i rengöringsmedel, men även i flamskyddsmedel.
Under 90-talet har förbrukningen i sådana produkter minskat till några ton år 2004.
Nettoförbrukningen 2005 var negativ, vilket innebär att exporten från Sverige var större än tillverkning och import tillsammans.



4



2.3 Förbrukning och antal produkter med nonylfenol åren 1993-2005.

År Förbrukning i ton Antal produkter
1993 1 504 584
1994 1 004 784
1995 849 776
1996 884 808
1997 692 852
1998 547 890
1999 215 895
2000 338 894
2001 261 866
2002 115 876
2003 77 838
2004 104 811
2005 -4 749


Källa: Produktregistret, KemI.


5



2.4 Kemikalier i textilier
Kemikalier används i tillverkning och behandling av textilier. Det kan vara processkemikalier som tillsätts vid fiberframställning, blekning, färgning och tryckning etc. Det kan också vara kemikalier som tillsätts till den färdiga produkten för att uppnå olika funktioner, till exempel antibakteriell behandling av sportkläder, flamskyddsbehandling av möbeltextilier, impregnering av allväderskläder och medel för att motverka mögel vid transport och förvaring. Även i plasttryck på kläder kan det finnas mjukgörande ämnen.
Klädesplagg och material till sådana får inte säljas om de innehåller eller har behandlats med kemiska produkter och därigenom kan befaras medföra skada på människor.
Som konsument är det svårt att veta vilka kemikalier som följer med textilierna hem och om de har några effekter på hälsan eller på miljön. Därför är det bra att göra aktiva val, ställa krav på försäljaren och fråga om innehållet av farliga ämnen. Några råd är att avstå från att köpa varor som luktar skarpt av kemikalier, att tvätta nyinköpta kläder, lakan etc. och att vara särskilt noggrann med detta när det gäller nya kläder och sängkläder till barn.

Exempel på kemiska ämnen som kan finnas i textilier:
Azofärgämnen
Flamskyddsmedel
Formaldehyd
Ftalater
Nickel
Nonylfenol
Perfluorerade ämnen



6

2.5 Nonylfenol
Nonylfenol används främst för att tillverka ytaktiva ämnen, framför allt nonylfenoletoxilat. Användningen av nonylfenoletoxilat inom EU har minskat under senare år, dels genom frivillig avveckling och dels genom skärpta regler.
Nonylfenoletoxilat bryts förhållandevis lätt ned i miljön och då bildas nonylfenol som nedbrytningsprodukt. Nonylfenol är svårnedbrytbart och kan ansamlas i miljön. Det är mycket giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.
Enligt den EU-gemensamma klassificeringen av nonylfenol finns det en möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga och för fosterskador.
På grund av riskerna med ämnena har man inom EU reglerat nonylfenol genom begränsningsdirektivet och vattendirektivet 2000/60/EG. Ämnet regleras också indirekt genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel, även kallad detergentförordningen.
För att undvika risker i miljön får tvätt- och rengöringsmedel endast innehålla lätt nedbrytbara tensider enligt detergentförordningen. Det innebär att nonylfenoletoxilat inte får ingå i tvätt- och rengöringsmedel som används inom EU.
Enligt begränsningsdirektivet, som är infört i svensk lagstiftning genom Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8), får nonylfenol och nonylfenoletoxilat inte säljas eller användas i koncentrationer som överstiger 0,1 procent för vissa ändamål. Det gäller bland annat för viss rengöring, textil-, läder och metallbearbetning samt tillverkning av papper och pappersmassa.
Tillsammans med vattendirektivet finns en lista över ämnen som ska prioriteras i arbetet med att uppnå god ytvattenstatus. Nonylfenol är ett av dessa 33 ämnen. Naturvårdsverket arbetar med råd och regler som är kopplade till vattendirektivet.



7


2.6 Lagar och Regler för att skydda hälsa och miljö
Det finns regler som ställer krav på tillverkare och återförsäljare av varor. Det är de företag som tillverkar, importerar och säljer varor (exempelvis textilier) som bär ansvaret för att dessa inte ska orsaka skador på människors hälsa eller på miljön. Företagen ska förebygga skador och ersätta riskfyllda produkter och varor med sådana som är mindre farliga samt lämna den information som behövs.
#
Nonylfenol styrs av följande tre lagar och förordningar:
"2 kap. 2, 3 och 6 §§ samt 14 kap. 8 § Miljöbalken.
3 § Förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer.
16 § Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.

De svenska kemikaliereglerna är anpassade till de regler som gäller inom EU. I Sverige är Miljöbalken den första samlade miljölagstiftningen. Den började gälla 1 januari 1999.
Eftersom miljöbalken är en så kallad ramlagstiftning, ger den bland annat regeringen rätt att utfärda förordningar inom miljöområdet där även kemikalier ingår. Regeringen i sin tur kan ge myndigheter rätt att utfärda föreskrifter. I Sverige är ansvaret på kemikalieområdet fördelat på flera myndigheter. Kemikalieinspektionen är en av dem och har tre gällande grundföreskrifter.
EU:s kemikalielagstiftning Reach trädde ikraft den 1 juni 2007. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
Reach grundas på principen att det är tillverkare, importörer och användare av kemiska produkter som bär ansvaret för att produkterna inte skadar människors hälsa eller miljön.
Nya krav ställs på att de som hanterar kemikalier ska ta fram data om kemikaliernas egenskaper och bedöma riskerna. En del nya krav ställs också på de som hanterar varor som innehåller kemikalier. En ny tillståndsprövning införs för kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper.

8



3. Diskussion
Att Nonylfenol har funnits som ett kemiskt ämne i många av våra hushållsprodukter har varit känt sedan länge och att det inte har varit särskilt bra har man mer eller mindre vetat om sedan länge, men har valt att tona ner det. Först på senare år så har forsknings resultaten blivit kända och man har då sett en förändring i vår miljö.

3.1 Konsekvenser
Konsekvenserna av användandet av Nonylfenol visar sig i vår natur då höga halter av detta giftiga ämne finns i vårt vatten. Det har visat sig att ämnet hämmar spermieproduktionen hos män och de får svårt för att få barn, en del blir helt sterila. Hos kvinnorna visar det förändringar i östrogenet och det har förek...