Bland vampyrer och spöken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Baserad på novell av Doris Lessing
Skolan hade precis slutat och dagen hade varit lika tråkig som alla andra. Robin hade suttit längst bak i klassrummet. Det var inte långt hem ifrån skolan, så han bestämde sig för att gå istället för att ta bussen som var fullproppad av personer som han inte kände. Varje gång någon pratade med honom fick han en känsla i magen som sa åt honom att gå därifrån. Hans moder hade uppmuntrat honom att umgås med klasskamraterna. Robin ville inte, så han ljög för henne om att han hade flera kompisar. Han var ensam och ledsen i denna värld. Den största orsaken till att han var ensam var att han inte tyckte om att festa som alla andra. Han tyckte om att måla.
När Robin kom hem möttes han av sin mor. Hon frågade hur det hade varit i skolan. Han svarade att det varit kul och han ansträngde sig för att le. Hennes ögon trodde honom inte, men lät honom gå gör denna gång. Han stängde in sig på sitt rum och tog fram en duk att uttrycka sina känslor på. Han målade svart och lite rött i det högra hörnet. Han målade snabbt för att sedan beundra sitt konstverk. Det skildrade hans känslor mycket bra. På väggen fanns en grön målning som han målat för två år sedan. Robin saknade den tiden, tiden då han var lycklig och bland vänner.
Två dagar senare satt han som vanligt längst bak i klassrummet då en lapp plötsligt dök upp på bänken. Lappen berättade om en Halloweenfest till helgen. Han slängde bort lappen och tänkte inte så mycket på det. Men när festen närmade sig kände han faktiskt för att hå dit. Kanske skulle han äntligen bli accepterad och då skulle den gröna perioden kanske komma tillbaka. När han meddelade sin mor började hon genast att sy en dräkt. Han skulle vara en pumpa. Egentligen ville han vara vampyr precis som alla andra, men hans moder sa att han inte var som alla andra. Han var speciell. Dräkten var klar två timmar innan festen började. Att vara pumpa var ganska pinsamt, men det skulle säkert finnas fler pumpor där.
Det var inte så många utklädda när han kom dit. Folk stirrade och han ångrade att han gick. Det fanns alkohol på festen. Robin hade aldrig smakat. Då kanske man blir cool, tänkte han. Det fanns många som hade pratat om hur roligt det är att dricka. Kanske det stämde? Han drog åt sig en flaska som han inte visste riktigt vad det var i. Det smakade starkt, men han fortsatte dricka flaska efter flaska. Folk stirrade ännu mer och de skrattade och skojade. Robin hade det faktiskt väldigt roligt, men han förstod inte riktigt vad som hände runt omkring honom. Spöken och vampyrer dök upp från alla håll. Då dök det upp en ängel, hon var vacker. Det kändes som om han svävade på moln och det gjorde han nästan också. Flera personer bar honom högt och runt omkring klappade och ropade andra. Han flög. Helt plötsligt blev allt kallt och mörkt. Han kunde inte andas. Han flaxade med armarna, men kom ingenstans. Det var då han förstod var han var. Han var i vattnet och han sjönk för att aldrig mer ta ett andetag. Det sista han tänkte på innan han var borta var att han aldrig mer skulle lita på vampyrer och spöken.
Han andades. Han öppnade ögonen. Vattnet var borta, men han frös. Han låg i gräset och tittade upp mot stjärnorna. Han var ensam och han visste inte alls vad som hänt. På vingliga ben ställde han sig upp. Hela världen snurrade. Han kände igen husen omkring sig, men hade svårt att gå emot dem. Benen gick åt ett annat håll. Helt plötsligt var han hemma. Dörren var öppen och han smög in. Han v...