Oceanerna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

OCEANERNA

Med en specialbyggd farkost nådde människan år 1960 11000 m ner under havsytan i Marianergraven.
Den special byggda farkosten färdades i en decimeter i sekunden. Efter ett tag så ökar hastigheten och den passerar 7000 m, som är det djupaste djupet som människan tidigare kommit ner på.
Där nere är det kolsvart, dom minskar farten genom att släppa ut en massa stålkulor.

Världshaven täcker omkring 70% av jordens yta. Det finns 1,3 miljarder kubikkilometer vatten, det mesta finns i haven.
Det finns mycket mera land på det norra halvklotet än på det södra eftersom att på det norra halvklotet ligger Asien, Europa och Nordamerika.
Världens högsta punkt är 10000m öh, lägsta punkten är 10000m uh.

Det finns tre stor världshav eller oceaner dom heter: Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen. Atlanten ligger mellan Afrika och Nord- Sydamerika. Stillahavet ligger utanför Asien. Indiska oceanen ligger vid Australien och Asien(se karta nedan). Några bihav till dom heter Karibiska havet, Medelhavet och Nordsjön. Förr i tiden så fanns det 7 olika världshav, man delade in Atlanten och Stilla havet i nordlig och sydlig del. Indiska oceanen och norra och södra ishavet.

Atlanten: 106 Milj kvadratkilometer Medeldjup 3300m
Stillahavet: 180 Milj kvadratkilometer Medeldjup 4000m
Indiska oceanen: 75 Milj kvadratkilometer Medeldjup 3900m

Det bosatte sig många människor längs kusten därför att man kunde försörja sig själv med fiske och sjöfart.
Många människor bor längs kusten nu också de flesta storstäderna ligger där


Havets botten är väldigt ojämn det finns många sprickor och upphöjder där.
Det finns också berg på havsbotten. Det finns en bergskedja mitt ute i Atlanten som är världens längsta, den heter Mittatlantiskaryggen. Det finns också små bergskedjor i Antarktiska oceanen och i Indiska oceanen.
Nära kontinenterna är havsbotten en plan, grund hylla. Det är en sluttning på ca 200m djupt. En sådan hylla heter Shelfen eller kontinentalsockeln. Shelfen är mycket viktig för människan därför att det finns bra fiskevatten, olja och naturgas. Hela Nordsjön är en Shelf.
Den största Shelfen heter sibiriska Shelfen och ligger Arktiska oceanen. Den är 100 mil bred. När Shelfen tar slut så stupar havsbotten brant ner. Den kallas för Kontinentalbranten.


Vattnet här på jorden finns i 3 olika former ånga, vätska och is.
Det mesta av vattnet finns ju i havet, men resten finns i marken, floder, sjöar, glaciärer och landisar.
Vattnet i marken heter grundvatten. I havsvatten och grundvatten finns det mycket salt. Det finns mer saltvatten än söt och färskvatten på jorden. Vilket är synd därför att vi måste ha söt och färskvatten för att kunna leva.
Så det finns många länder som nästan inte har något drickbart vatten.
Havsvatten har en salthalt på 3,5% eller 35g salt per liter havsvatten. Salthalten är lägre vid ställen där det regnar mycket efter som att regnvatten löser upp saltet tex. vid ekvatorn där salthalten är ungefär 3,4%. Vatten med låg salthalt kallas för bräckt vatten. Man kan dricka det i nödfall. Sådant vatten finns det i Botten viken som består av 0,2% salt.
Men det kan också finnas saltvatten i insjöar. I döda havet finns det mycket mera salthalt än i världshaven, döda havet har 24-27% salt. Det går inte att lösa mera salt och på stränderna ligger det massa med salt. Det finns så mycket salt där därför att sjön saknar avlopp, sjön ligger i öknen därför är avdunstningen stark och salter rinner ner från de höga bergen.


På vintern är Antarktiska oceanen täckt av fyra meter tjockt islager. På sommaren smälter det ner till två meter. Det lossnar ofta stora isberg från inlandsisen vid polerna. Det lossnade ett år 1987 som är tvåhundra meter tjockt. Det är större än hela Gotland. Isberget består av sötvatten därför flyter det ganska djupt bara ca 1/10 syns över ytan.

Det är vinden som gör så att vågorna blir till. Ju mer det blåser ju högre blir vågorna. Vanligaste måttet på vågor är 3-5 meter när det blåser kraftigt. Man har också sett vågor som är ca 30 meter höga. Det är 60-150 meters avstånd mellan vågtopparna i de stora världshaven. Våglängderna kan också bli upp till 300 meter långa vid långvariga stormar. Vågorna kan vid storm rulla fortare än det snabbaste fartyget. Dom största vågorna bildar ute i dom stora haven där det finns utrymme och tid att utvecklas under långvariga stormar.


Bränning är när vågor kommer in på grunt vatten och reser sig och blir till skummande kaskader (bränningar).
Dyning är när vinden avtar och havet lägger sig då finns det långa blanka vågrörelser som kan ligga kvar länge efter vinden avtagit.
Tsunamis är hemska vågor som bildas vid jordbävning eller vulkanutbrott på havsbotten. Dessa vågor kan bilda stora förödelser långt från platsen för skalvet. Vågorna kan sträcka sig flera hundra kilometer i haven.

Havsströmmar är mycket vatten som rör sig över långa sträckor. Det är solen som sätter vattnet i rörelse med sina ojämna uppvärmningar. Faktorer påverkar också strömmarnas hastighet och riktningar. Den viktigaste drivkraften är vinden och jordens rotation.

Dom strömmar som kommer från polerna in mot ekvatorn är kalla strömmar. Dom från ekvatorn mot polerna är varma strömmar. Det går en ström från Mexikanska bukten till Europa som heter Golfströmmen, den utgår där i Nordatlantiska strömmen. Golfströmmen gör så att vi får varmare vatten och vindar på sommaren.

Vid den engelska sydkusten är det var tolfte timma lågvatten. Då går vatten från högvatten ner ca 12 meter. Det kallas för ebb och flod. Ute i oceanerna är skillnaden mellan låg- och högvatten bara en halv meter, men in mot land är det betydlig...