Statistik och behandling för tjocktarmscancer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tjocktarmscancer

Statistik:

År 2003 fick 3559 personer diagnosen tjocktarmscancer, vilket motsvarar drygt 7% av all cancer.
1770 personer dog på grund av sjukdomen. Jämför man siffrorna för de döda med de diagnostiserade ser man att nästan hälften av alla med tjocktarmscancer avled med cancern som orsak - en relativt hög siffra tycker vi.

Hur ser behandlingen ut?
I första hand är det operation som gäller. Det går till så att kirurgen tar bort själva tumören och en del kringliggande frisk vävnad, samt närliggande lymfkörtlar. Att det inte bara är själva tumören som tas bort, utan även vävnad runt omkring beror på att risken för återfall på så sätt minskar. Enbart operation kan räcka om tumören upptäcks i ett tidigt stadium, då den bara växer i själva tarmväggen. Om tumören sprider sig utanför tarmväggen är det betydligt svårare att bli botad. Skillnaden mellan en godartad och en elakartad tumör är att de godartade tumörerna är väl avgränsade från omgivningen, växer sakta och liknar cellerna de härstammar från… Medan de elakartade tumörerna sprider sig in i den omgivande vävnaden och ibland längre med hjälp av blod och lymfa, växer snabbt och består av s.k. omogna celler som inte liknar cellerna de härstammar från.
För att ytterligare sänka återfallsrisken ges ofta cytostatika efter operationen - då dödas de cancerceller som eventuellt kan finnas kvar och patientens odds att klara sig ökar.

När tumören avlägsnats kan oftast tarmändarna sys ihop direkt, men ibland måste man först lägga fram en tarmände genom ett hål i bukväggen (s.k. stomi) innan tarmen senare kan sys ihop.
Vid en stomioperation görs en konstgjord öppning i buken för tömning av urin eller avföring. Kolostomi kallas den typ av stomi som görs på tjocktarmen, då görs det en öppning på vänstra sidan av buken.
Efter detta kan tarmen sys ihop och läka. Förhoppningsvis blir det inget återfall tack vare den cytostatika som ges efteråt.

Prognosen för tjocktarmscancer kan se väldigt olika ut, bland annat beroende på om tumören är god- eller elakartad.
Tioårsöverlevnaden är cirka 53% för kvinnor och 49% för män. Det betyder att ungefär hälften av alla drabbade avlider inom tio år. De personer med en godartad tumör kan vara botade direkt efter ingreppet, medan de med elakartade tumörer lättare får återfall på grund av de metastaser som kan ha spridits i kroppen.

De biverkningar som kan uppstå i samband med operationen är främst infektioner. En djupare infektion i magen eller där tarmändarna sytts ihop kan sluta med ännu en operation, att var måste tömmas ut genom en tunn slang eller en helt oväntad stomi.
Görs en stor operation finns det risk för blodpropp. Om så är fallet ges därför medicin som motverkar detta.
Det kan också hända att det tar ett tag innan tarmen fungerar som den ska efter operationen. Då kan problem som diarré uppstå. Det kan motverkas med antingen genom att äta fiberrik mat eller fibertillskott.

Ett ingrepp tär på krafterna hos den drabbade och efter operationen bör patienten inte äta så stora mängder mat - då blir det ju mer arbete för tarmarna. Man ska istället “äta rätt” - med det menas att man ska få i sig den näring man behöver, ibland med mycket fibrer för att motverka att avföringen blir för lös, fast genom att äta lite mindre portioner.

Får patienten ett återfall övervägs det först om en ny operation går att genomföra, om inte, kan cytostatika vara ett alternativ. Är patienten inte i stånd för en ny operation och cytostatika inte lönar sig, kan personen vara tvungen att lära sig leva med cancern. Då ges olika mediciner som på olika sätt hämmar sjukdomen.
Finns det inga tecken på återfall efter fem år betraktas patienten som frisk.