Självmords profylax

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Eftersom att jag har en hel del erfarenheter i detta, både när det gäller närstående och framförallt mig själv, så valde jag att skriva om detta. Det är mina synpunkter allt i stort sett. Undersökningarna är såklart inte mina, dem har jag tagit tillhjälp.
En människa som har för avsikt att dö, måste man försöka få på andra tankar så gott det går så snarast som möjligt, därför att man såklart inte vill att den ska begå självmord, vilket är väldiskt lätt för den personen att göra.
Personen begår självmord för att slippa undan problem på ett så enkelt sätt som det bara går, därför så måste vi göra allt vad vi kan för att få denne person att resonera på ett bättre sätt. Hitta en bättre lösning på problemen.
Så fort man märker på en människa att den inte mår bra så måste man få den till att förebygga måendet. En bra lösning är att ta den till kuratorn på skolan, (om personen är en elev) annars så kan man få den berörda till att ta kontakt med ett psykteam. Därför att det är viktigt att denne får prata om det som trycker. Få personen till att känna att det är pratbart. Att problemen lättar upp när man delar dem med någon annan. Man kan känna igen en person som mår dåligt via dennes beteende, hur denne personen är mot omvärlden t.ex. är personen väldiskt nere i humöret, pratar denne kanske betydligt mindre än vad den brukar göra, kanske den inte pratar över huvud taget. Han/hon kanske inte har hört av sig på ett tag och du vet med dig om att ni faktiskt brukar höras av ofta, det kan självklart ha sin naturliga förklaring till varför ni inte har träffats eller pratat i telefon, men kolla gärna upp det. Därför att eftersom att man är sådan till person att mår man dåligt, då stänger de flesta in sig.
Man vill inte att någon ska lägga sig i. Det är ändå ingen som har med problemen att göra tycker man. Man vill även inte belasta någon med problemen. Man känner att man inte orkar med att någon lägger sig i. Känner ingen ork till att vara artig och social. Problemen lastar en för mycket. Om du hör av dig och personen är avvikande och tystlåten, se till att du tar reda på fakta. Åk hem till denne.
Det som är viktigt när det gäller en person som är belägen med självmordstankar är att den måste få uppmärksamhet. Framför allt så måste han/hon få hjälp snarast, annars så kan det få påföljder som ingen vill. Följ med personen till psykologen eller kuratorn om det skulle behövas. Ibland måste man nästan tvinga personen som mår dåligt att gå för att få hjälp. De ser att problemen inte går att lösa. Även att de är deras eget problem. De kan känna sig dumma, korkade och dumma i huvudet. De tror att andra ska se ner på denne och vända ryggen till. De är rädda för andra helt enkelt.
Ta kontakt med personens föräldrar om det skulle vara så att du är orolig för honom/henne, men inte vet vad du ska göra riktigt. Prata med någon annan vuxen om det skulle kännas bättre.
Försök att vara en sådan stadig punkt i denne persons liv som möjligt. Finns där för den. Var dennes trygghet. Visa och tala om för denne att du finns där för den vad som än händer, och var tydlig med att om denne inte fanns, så vet du inte hur du skulle klara dig. Att han/hon är den bästa som finns och att det är många som tycker om personen. Därför att när man får höra detta utav en person som verkligen visar sina känslor och visar att den bryr sig, så får den ett mående om att känna sig behövd. Varenda människa bör få känna det. Det stärker en och man känner sig inte helt ensam. Berätta också för denne om ljuset som finns bakom mörkret. Befinner man sig i ett mörker och man tycker att allt är mörkt runt om en och att man inte tror att det blir någon förbättring. Man har så mycket som man bär på och man känner att man inte orkar med längre. Berätta då om tunneln. När det är mörkt, då befinner man sig mitt i tunneln. En tunnel slutar alltid någonstans. Där den slutar, där befinner sig ljuset. Ljuset finns där, man måste bara ta sig det. Det finns inga genvägar utan det är det tuffa livet som gäller. Tiden tills man kommer fram till ljuset kan vara i sekunder, minuter, dagar, veckor, månader eller år. Tiden vet man aldrig. Man vet bara att tillslut så finner man utvägen. Tiden som det tagit sig att nå fram har lämnat spår efter sig. Spår som lett till att man blivit en starkare människa. En människa som klarar av vad livet har för överraskningar, man veknar inte så lätt när man gått igenom det tuffaste i livet redan. Man har en ryggsäck som varit på både gott och ont, som har lärt en, en hel del i livet. Man bör få höra detta, det bevisar att det verkligen finns ett ljus som väntar på en.
Det är så många människor som inte vet hur en person beter sig när han/hon har självmordstankar. När de sedan börjar reagera över hur dåligt personen mår, då är det för sent och personen lever inte längre. Jag tycker att varenda klass ska gå på en redovisning om självmord. En redovisning med all fakta som går att finna redovisas. En person som varit med om att ha haft självmordstankar ska hålla föreläsningen. Om det ska vara riktigt så ska personen i fråga gjort ett försök eller flera då det slutat med att han/hon hamnat på sjukhus och sedan med hjälp utav stöd från terapeuter och familj och vänner tagit sig upp igen.
Föreläsningen ska inte hållas i för låg klass, de som går ska förstå. De ska ta in vad som sägs. Lagom ålder på ungdomarna kan vara i 14års åldern. Sen ska det hållas en föreläsning per år eller vartannat år. Till och med på universitetet ska det hållas sådana obligatoriska föreläsningar. Allt för att så många som det bara går ska första innebörden och att kunna läsa av andra människor.
Tyvärr så orsakas självmord genom att det finns för få vårdplatser inom psykiatrin. Se till att bygga ut och ta in flera psykologer och terapeuter. Det finns så många där ute i städerna som inte mår bra och som verkligen behöver komma in men som inte får den möjligheten. Det är inte rättvist. Jag kan hålla med om att det finns människor som behöver akut hjälp och som måste gå före i kön, men de som söker hjälp söker inte för skojs skull. De mår dåligt nu och behöver hjälp. Oftast så får man ställa sig i kö och kanske ha tur att man får en plats till att få hjälp någon månad efter att man sökt. Men när man väl blir intagen, då kanske det är för sent. Eller så kanske man har tryckt undan det och mår ännu dåligare, men att man har tryckt undan det så man klarar sig. Man känner att man klarar sig själv och behöver ingen hjälp. Så dröjer det en tid, och så kommer allting över en då man inte kan med sig själv. Då kan man känna att det finns ingen väg att gå på. Man har blivit nekad till en plats inom en snar framtid en gång och man behöver hjälp nu. Inte imorgon eller om en vecka eller om någon månad. Därför så söker man inte hjälp utan man anser att man inte klarar av detta liv helt enkelt. Det blir för mycket för en.
En del alkoholister tar sitt liv. Det sägs att 50 % av alla självmordsfall är alkoholister. För att stoppa det så tycker jag att man ska anordna mer AA möten. Anordna dem noggrant och se till att få dit alkoholister. Dra med dem ni ser på stan. De ska inte få förstöra sina liv. Varken med att begå själmord eller att dricka som de gör.

Vad menas med självmord?

Självmord är när man inte mår bra och känner att man inte klarar av att leva med tanke på situationen som man sitter i. Då vill man dö och orkar inte vänta på en naturlig död utan tar sitt eget liv. Det finns många exempel till att ta självmord. Skära av pulsådern, skjuta sig själv, hoppa framför ett tåg, kliva framför en bil, hoppa från en bro är några exempel.

Hur vanligt?

Självmord är bland de vanligaste dödsorsakerna. Vanligast är det mellan 15 och 44års ålder. Det har gjorts en noggrann undersökning som visade att det är 1500personer i Sverige som tar sitt liv. I samma undersökning så visar det att det är 10 gånger så många som försöker ta sina liv men som hamnar på sjukhus. Ca 10 % av dessa personer kommer senare att ta sitt liv.

Könsskillnader?

Det är flest kvinnor än män som hamnar på sjukhus på grund utav självmordsförsök. Men det har gjorts flera undersökningar som visar att det är flest män som dör i självmord. Det som sades var att det är flest kvinnor som försöker begå självmord, men som hamnar på sjukhus innan de dör. De klarar sig och går vidare. Män däremot begår självmord och klarar det. Det spekuleras om att det är för att de tar geväret, vapnet, berg och tåg till hjälp till exempel. Kvinnor som majoriteten tar tabletter klarar inte av det. De tar för lite, eller så kommer de på alldeles innan det är för sent vad som håller på att hända, de ringer efter hjälp och så klarar de sig ur situationen.


Vad görs för ärvarande när det gäller profylax?

Det som görs nu mot självmord är att de har en öppen psykmottagning på varje sjukhus där man får komma om man känner att man behöver prata med någon. Där har de öppet dygnet runt. Det är bra tycker jag. De har även vuxen psyk och barn psyk där man kan få en tid och gå och prata. Oftast så får man en timme antingen en gång i veckan eller flera. Det som inte är bra tycker jag är att de har inte plats med så många så man måste stå på kö för att få komma in och få en tid. Det tycker jag är jätte dåligt eftersom att man söker hjälp, för att man inte mår bra. Vem vet vad den personen gör när den blir nekad en plats på en gång. Troligtvis så är chansen stor till att personen begår självmord. Den fick ingen hjälp till att gå och prata med någon och känner att problemen är för tunga för att gå och bära på.



Egna synpunkter:

Mina synpunkter har kommit med hela tiden tycker jag. Det mesta kommer direkt från mig. Mina åsikter och mina tankar. Det enda som inte kommer ifrån mig är procent talen och undersökningarna. Det andra kunde jag sedan innan.
Det är så mycket som man läser om när man sitter i den situationen själv. Man försöker få sig på andra tankar och tar hjälp utav sidor där det står fakta om det.
Sen blir man så arg på sådana sidor där de skriver hur de ska förbättra Sverige på att minska självmordsfallen. De lovar så mycket men det händer ingenting! J
ag tycker att istället för att lova så mycket, gör något! Det finns så många där ute som inte mår bra och som behöver all hjälp som de kan få.
En sak som jag tycker är bra är att de inte ger lugnande medicin till vem som helst. Att de testar sig fram med en mjuk start för att se om de kan hjälpa först. Man ger sina patienter mediciner som inte är beroendeframkallande. När de ser att det inte fungerar så får man prata med en överläkare som synar en noga och utgår från en massa punkter. Sedan om den tycker att det är lämpligt så ger den ut medicin som är snäppet allvarligare än de som inte är beroendeframkallande. Men det är en liten process som man går igenom innan. Jag tycker det är jätte bra. För medicin kan göra så mycket. Människor som vill ta sina liv, ska man vara extra försiktiga med. Man vet inte om de använder medicinen till att begå självmord med eller att använda dem som man ska göra. För att man ska lugna ner sig. J
Jag har varit med om mycket som jag har skrivit här, det är hemskt vad vissa ska gå igenom. Men man blir stark efter att man kommit ur allt. Det är hårt just nu, men ljuset finns där någonstans och väntar på en. Jag får hjälp och går på mediciner och samtal med en terapeut några gånger i veckan. Hade jag inte fått göra det, så vet jag inte vad jag skulle befinna mig nu. Det som är skönt faktiskt, är att skriva om det. Inte om vad som hänt, det är för jobbigt. Det undrar jag om jag någonsin kommer att kunna klara av, men att skriva om självmord som jag har gjort nu.
Eftersom att man har haft tanken så många gånger i sitt liv, och även nu framkommer den med mycket jämna mel...