Ta en titt på slöseriet i ditt hem

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Många människor i vår omgivning säger sig vara medvetna om hur de bör lägga om sin livsstil, vilka detaljer man kan förändra i tillvaron för att ge sitt bidrag till miljön. Är du en av dem? Trots att det är så enkelt är det endast en liten del av alla människor i världen som gör något åt saken. En liten människa kan göra så mycket. Detaljer som att vrida ner värmen en grad i hemmet kan måhända kännas onödigt, men föreställ dig effekten om alla människor i din stad, ditt land, din kontinent bestämde sig för att sänka temperaturen.

Slopa onödig elkonsumtion och satsa på en pelletskamin, du spar pengar och minskar slitaget på miljön. Pellets är billigt, enkelt att hantera och tack vare den obefintliga risken för gnistor som sprätter iväg är det även säkert att öppna luckorna och sprida värmen. En investering vi alla skulle vinna på i längden. Det är en betydelsefull del av konsumtionen i hemmet, men det finns oändligt mycket mer. Tänk på alla lampor som lyser i ett rum där inte en själ befinner sig och alla dessa som brinner natten igenom för kattens skull. Dina djur behöver inte nattlampor, så släck ner allting innan du går och lägger dig.

Om det känns alldeles för skrämmande med ett kompakt mörker, satsa på lågenergilampor.
Sådana är dyrare men drar vanligtvis endast en femtedel av en vanlig lampas förbrukning och brinner dessutom längre. För att ge ett mer konkret exempel så kostar en förbrukning på 10 000 timmar ca 450 kr med en vanlig lampa, för den miljövänligare varianten så lite som 90 kr. Lågenergilampor är visserligen dyrare men det är det värt i det långa loppet. För dig som vill satsa större och välja en alternativ elförsörjning finns det bidrag att söka för att installera solvärme, konvertera från direktverkande värme, installera energieffektiva fönster och anordna biobränsleanordningar i nya småhus. En god idé är att höra av sig till kommunen och ta reda på vad som gäller. Så vad väntar du på?

När du ändå är igång, ta dig en titt på hur det ser ut vid måltiderna och lägg märke till vilken mängd mat som istället för att hamna i magen vräks ner i soppåsen. I västvärlden går stora mängder föda till spillo, något som är väldigt
onödigt. Att man ska ta lite mat på tallriken och sedan hämta mer, istället för att lassa på en gång, är inget nytt men det tåls att påpekas igen. Lär dina barn att lägga upp lagom mycket på tallriken så kommer det att kastas mindre runtom på skolor i landet. Enligt uppgifter från reningsverket slänger vi konsumenter (inklusive storhushåll som skolor och lunchrestauranger) så mycket som 900 000 ton mat. I snitt blir kostnaden 5000kr/person, en siffra som är ett resultat av vår bortskämda livsstil i väst.

Se även till att hålla koll på kylskåpets innehåll, finns där rester från tidigare måltider som skaffat sig en fint täcke av mögel och sedan kastas bort? För att undvika detta, laga större satser och frys in, detsamma med resterna. På så sätt spar du såväl pengar som miljö, samtidigt som du hittar färdiglagat i frysen en stressig dag. Glöm heller inte att sortera det du slänger och se till att majspåsarna verkligen kommer till nytta. Ett tips är att inte fylla dem till bristningsgränsen, på så sätt slipper du riskera att påsen går sönder.

Se nu till att vakna upp ur den allmänna slummern i väst och gör vad du kan. En människa bildar ingen folkmassa, men någonstans måste den få sitt fäste och börja växa. Lär dina barn att i tidig ålder tänka miljö så kommer dem i sin t...