Middagen!

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Alla gästerna ringde på de kristnas parets dörr samtidigt. De hade inte setts på länge, så det skulle bli kul att få pratas vid. När alla väl hade satts sig till rätta runt bordet kom det kristna paret med de många rätterna. Både vegetariska och köttrika. Bland annat fanns det bacon serverat. Det islamska paret rynkade på pannan. Svenska paret förklarade att de hade halal kött åt dem. Halal kött är speciellt tillägnat åt muslimer. Muslimska paret förklarade med ett skratt att de inte hade behövt köpa halal kött, utan de rynkade med pannan eftersom de inte gillade den brända lukten. Det buddhistiska paret har ingen aning om vad halal kött är. Pappa muslim förklarade att det innebär att köttet slaktas på ett speciellt sätt. Skäktning kallas det. Man skär av djurets halspulsåder så att allt blod går bort. Men det islamska paret förklarade att de alltid inte brukar köpa halal kött, mest vid högtider. Det räcker med att köpa nötkött från ICA. ”Vi har liksom ingen riktig regel vi följer, förklarade de. Den judiska familjen bröt in med att säga att de har något liknande. Kosher kött är väldigt viktigt för en jude, men man väljer själv om man bara vill följa grundreglerna, vilket det judiska paret gör. Grundreglerna är att inte blanda kött och mjölk tillsammans, då kött symboliserar död och mjölk symboliserar liv. Sedan kommer det kristna paret på att de flesta kristna här i Sverige äter fisk i samband med fasta, t ex före påsk. ”Men vi fastar inte”, förklarar de. ”Vi tycker att det är upp till var och en om man vill fasta”. Det hinduiska paret fortsätter konversationen om maten. ”Ja, hos oss är kon extremt förbjuden att ätas”. ”Jo, vi har hört om det. Den är troligen väldigt helig?”, frågar familjerna. ”Precis”, svarar det hinduiska paret. ”Det hör ihop med karman, alltså det goda och det onda handlingarna en hindu utför i livet. Och ju godare handlingar, desto godare chanser att återuppfödas som ko eller råtta i nästa liv. Vi hinduer är ju indelade i fyra kaster. Präster, krigare, de som sköter jordbruk och handel, och tjänare och övriga. Som vi förklarade tidigare, så kan en varje handling en människa gör, dålig som god, ge resultat, Karma. Det är ens karma som avgör i vilket kast man ska återfödas. Dåliga handlingar kommer tillbaka som dålig karma och goda handlingar blir god karma.” Då är det ju som i Buddhismen”, avbröt det buddhistiska paret. ”Vi har ju reinkarnation och målet är ju att ta sig ur den. Buddha, som var vår religionsstiftare och filosof, var ju från början hindu så inte undra på att vi har vissa likheter. Buddha han själv, som inte var en gud, ansåg att gudar var påhitt men dagens buddhister dyrkar Buddha själv som en gud.” Alla familjeparen log och samtyckte. ”Då blir det ju som en fråga om hur man ska leva eller vad meningen med livet är”, frågade det kristna paret. ”Precis”, svarade det hinduistiska paret med ett leende. ”För att inom hinduismen och buddhismen så är målet att uppnå Nirvana”.
Efter att maten hade ätits upp så fortsatte det hinduiska paret att berätta. ”Vi har jättemånga olika gudar som är till för olika saker. T ex en gud som tillbes när någon är sjuk, en gud som tillbes när någon ska gifta osv. Shiva och Ganesha är de vanligaste gudarna man dyrkar inom hinduismen. ”Inom islam ska man leva sitt liv i harmoni”, sa muslimske mannen. ”Och enligt kristendomen ska man Gud och sin nästa så som man älskar sig själv, alltså, man ska göra det rätta”, avbröt den svenska kvinnan. Senare kommer paren in på dödsuppfattning. De kommer fram till att inom buddhismen och hinduismen så återföds man till själen har uppnått Nirvana. Islam ser döden som en befrielse, i alla fall om man har varit en bra människa under sitt liv, för då kommer man till paradiset. Och samma sak gäller för kristendomen, har man varit en bra människa så kommer man till himlen, om inte så kommer man till helvetet. Men inom judendomen så koncentrerar man sig på detta nuvarande liv.
Det man kan konstatera är att alla religioner strävar efter deras egen form av ”paradis” och att Gud/Gudarna hjälper människorna om man förtjänar det. Familjerna har dragit slutsatser om att islam och hinduismen inte bara är religioner, utan de är livsstilar vilket inte kristendomen är. Det verkar också som att kristendomens gud har sämre kontakt med människorna än de andra religionerna. Och då har man även kommit fram till att buddhismen inte handlar om att göra något för en gud, som att t ex att offra något, utan man hjälper sig själv till Nirvana för ens egen skull.
Till efterrätt blir det glass med vin. Det får alla familjerna att tänka på högtider. Alla religionerna firar nyår men bara olika dagar. Det hinduiska paret förklarar att deras religion är den som har flest traditioner eftersom de har många olika gudar och varje högtid är speciellt tillägnat åt dem, som t ex Krishnas födelse. Det är mer fyrverkerier och dans inom hinduismen. Buddhismen, judendomen, kristendomen och islam har högtider som liknar den svenska kristna julen. Sabbat inom judendomen går ut på att man umgås med familjen, har det mysigt och äter den goda sabbatsmiddagen som det svenska julbordet. Inom islam firar man Id efter fastan och man ger varandra gåvor, som man kan jämföra med julklappar, och umgås. Fast inom islams högtider är det mer offer, förlåtelser och omtänksamhet. Wesakfesten inom Therawadabuddhismen går i princip nästan ut på samma sak. Man delar med sig av mat och dryck och lyssnar på sång tillsammans. Det får det buddhistiska paret att börja tala om heliga texter. ”Till skillnad från Bibeln (kristendomen), Koranen (islam), Toran (judendomen) och Veda (hinduismen) så har Buddhismen inga texter bevarade från Buddhas tid. Det man visste om hans lära har återberättats och nedtecknats”. ”Det var något nytt för oss”, svarade alla andra par.
Paren har fått fram att både hinduismen och inom islam så har paren fått fram att man ska vallfärdas. Muslimernas mål är att någon gång försöka besöka Kaba i Mekka och varje hindu bör resa till floden Ganges. Båda platser är heliga och man utför olika riter. Muslimerna har moskéer och hinduerna har tempel. I moskén hålls gudstjänster, men även föreläsningar sker. I templet hålls inga gudstjänster utan man går dit mer för att be och meditera. Kristendomen har kyrka där församlingar sker, särskilt på söndagar då gudstjänsten är. Judarna har sin synagoga där det sker religiösa studier som att läsa ur Torarullarna. Buddhisterna har sin stupa där man offrar blommor och frukt till Buddhas statyer.
Genom detta långa samtal så har paren också kommit fram till tankesätten inom religionerna. Inom judendomen får man inte mörda, stjäla eller begå äktenskapsbrått. Likadant inom de andra religionerna. Man får inte dricka eller missbruka alkohol eller ljuga.
Detta får paren börjar gå in på etik inom religionerna och vilka problem som uppstår. ”Islam är en religion där etiken spelar en stor roll”, förklarar det islamska paret. ”som vi tidigare har kommit fram till är att islam är en slags livsstil. Allt man gör spelar roll, det blir ens sätt att leva. Därför anses vår religion sträng men i själva verket börjar det bli för slappt. De största etiska problemen jag ser här i Sverige är att ingen ser äktenskapet som något heligt, som något man måste bevara. Alla skiljer sig ju bara. Det är mycket få som gifter sig här och blir istället sambo. Det gör att barnen inte blir ”äkta” så att säga. Och islam är ju helt emot det här. Man måste ju gifta sig om man är muslim. Det andra problem jag och min fru har märkt är det här med föräldrarna. Från våra islamska länder där vi kommer ifrån så tar man hand om sina föräldrar ända tills de dör. Men här så längtar alla ungdomar att flytta hemifrån vilket de gör när de har fyllt 18. Och sedan när föräldrarna möglar där på ålderdomshemmen så hälsar barnen på dem sällan. Om det sedan händer någon olycka eller om situationen förvärras på ålderdomshemmen så klagar man på det i media allt för att inte ta hand om dem. Det skulle vi aldrig göra”, säger det islamska paret upprört. Detta berör det svenska paret. De förstår vad de menar men har ändå medkänsla för Sveriges ungdomar, särskilt den kristna frun. ”Jag förstår er oro, men jag tycker det är bra att vi i Sverige har en frihet. Det är ingen som behöver säga till oss vad vi får och inte får göra. Och det hänger ju ihop med kristendomen. Vi har en fri vilja och kan skilja mellan det onda och det goda. En sann kristen ska sträva efter att göra det rätta”. Den muslimske mannen rynkade på pannan. ”Jo, det kan jag förstå. Men varför sker det så mycket abort här i Sverige? Varför ska man ta ett barns liv? Inom islam är det sträng förbjudet!” Svenska kvinnan började förklara. ”Jo, du har rätt i att man tar ett liv. Jag tror att det beror på att många hävdar att embryot är början på livets väg. Andra säger att ett foster är ett liv strax innan förlossningen eller när det väl är fött. Det är det här som gör att många handlar olika saker. Men nu är det ju så att vi lever i ett modernt samhälle,...