Demokratianalys

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Demokrati är ett slags styrelsesätt där det är folket som styr. Alla får vara med och påverka och alla beslut som fattas fattas tillsammans. Demokratin kommer ursprungligen från det Antika Aten, där man redan för flera tusen år sedan började med det nya sättet att styra riket. En demokrati behöver inte nödvändigtvis innebära folkval där man röstar fram vem det är som ska leda landet; det kan vara bland några vänner som försöker bestämma vilken film de ska se på. Genom att gå igenom vad var och en vill, får man fram vad majoriteten vill och det brukar bli de som ”vinner”, men man tar ändå hänsyn till minoriteten. Demokrati kan även vara på en arbetsplats där personalen tillsammans bestämmer vilken färg de ska ha på lokalernas väggar. Ett annat mer konkret exempel är musiktävlingen ”Idol”. Där får folket själva ringa in och rösta på den de tycker har presterat bäst. Något man måste räkna med där är dock att varje person kan rösta flera gånger, så är det inte i en demokrati; där har alla en röst var. Om det däremot hade varit juryn som hade avgjort vilka som skulle stanna, skulle det inte längre vara ett demokratiskt val. Det skulle ha varit mer som en kung och hans två rådgivare. Demokrati är då de involverade styr. Sedan menar jag inte att det måsta handla om småsaker, utan det kan handla om betydligt större och viktigare saker som kan påverka ett helt land om inte hela världen. Klimatfrågan är ett utmärkt exempel på detta. Vi kan genom demokratiska val och beslut avgöra vad vi ska göra åt problemen som påverkar oss allt mer.

Demokrati omfattar betydligt fler personer än något annat styrelsesätt och hur bra det än kan vara, innebär det även en viss svårighet; det är lätt att fråga två ministrar, men det är inte lika lätt att ställa samma fråga till landets nio miljoner invånare. Det kan bli svårt, krångligt och ta betydligt längre tid än vad det annars skulle ta att nå ett mål, men det är priset man får betala för folkstyre. Med tiden har det blivit allt vanligare att länder övergår till demokrati, och det brukar främst vara kungadömen man lämnar. Kungar och kejsare får allt mindre makt och de uppmärksammas allt mindre, och det är just på grund av demokratin. Allt fler har insett sin rätt i samhället och allt fler kräver att få vara med; allt fler kräver demokrati.

Egentligen är det dock inte bara folket som styr, utan de påverkas av annat/andra. Om mina vänner tycker något, påverkar det mina åsikter. Om min mamma tycker något annat håller jag med henne. Om media tycker något annat, tycker alla det. Problemet där är att politiker kan muta och därmed påverka media, de kan smyga sig in i folks tankar och åsikter via ”bakvägen”. Den senaste tiden har vi märkt av det en hel del; ett exempel på det är Rysslands president Putin, som nyligen via massmedia sade att folket måste rösta på honom såvida de inte vill hamna i ett land utan framgångar igen. Enligt svensk media var det ett hot. Det påståendet får oss här i Sverige att se på saken på ett sätt. Om man istället hade sagt att Putin hade nedvärderat oppositionen skulle vi ha reagerat på ett helt annat sätt. Om vi fördjupar oss lite mer i ämnet ser vi att Putins unga väljare höll en stor demonstration och allt gick bra, men då oppositionen ville demonstrera fick de inte tillåtelse, och då de ändå gjorde det fängslades ledaren. Det är på sitt sätt emot fri vilja. Att oppositionen inte fick demonstrera och sedan stoppades av rysk polis är i sig ett brott emot demokratin. I ett demokratiskt samhälle ska alla få uttrycka sina åsikter och ingens röst ska väga tyngre än någon annans. Oppositionsledaren själv påstod efter sin fängelsetid att ”den ryska regimen inte alls rättar sig efter juridiska principer”. Han hoppades att resten av världen skulle se vad som hände oppositionen i Ryssland. Det i sig ser jag som en vädjan till demokrati.

Något vi inte tänker på är att även om vi säger att demokrati involverar alla är det faktiskt inte är hela Sveriges befolkning som är med och påverkar; ingen under 18 år får vara med och rösta. Varför är det så? Jo, för att man anser att de under 18 inte har nått den åldern där de kan se valet ur flera perspektiv och fatta ett rätt beslut. Men innebär det då att jag som fyller 18 år tre månader efter valet inte ska få rösta för att jag inte har nått den åldern ännu? Varför ska man inte få vara med och rösta från det året man fyller 18? Om jag hade fyllt 18 den 27 september på ett valår skulle jag ändå inte få rösta. Var finns logiken där? Att jag och alla andra födda efter 19 september inte får rösta nästa val kan vi se som orättvist. Och det kan faktiskt inte så många förneka. Det är hur jag kan se på saken, det är hur jag ser demokratin; som lite orättvis. Jag känner att vi ungdomar inte får så mycket att säga till om.

Demokratins historia kan spåras väldigt långt tillbaka. I början var det bara männen som fick rösta, det har varit på det sättet i princip överallt; alltifrån demokratin i Aten, till kvinnors rättigheter i USA under inbördeskriget osv. I det Antika Grekland var det männen som styrde i varje stad bortsett från Sparta, där det var kvinnorna som hade makten. Här i Sverige fick kvinnorna rätt att rösta år 1918 och det första valet de deltog i var valet år 1921. Det ser jag som en slags milstolpe i svensk historia då det var då jämlikheten verkligen trädde i kraft. Först då fick kvinnorna männens rättigheter.

Personligen tycker jag att demokratin är en symbol för friheten; där alla får leva fritt utan att styras av någon annan. Ett demokratiskt land som Sverige styrs av en riksdag (kan även kallas ”parlament”) och till viss del, av en regering. Demokratin stärker trivseln i ett samhälle då det är vi själva som bestämmer. Ett sådant samhälle fungerar nästan som en magnet då många vill leva demokratiskt och därmed flyttar till demokratiska länder. Styrelsesättet är väldigt populärt och omtyckt.

Politiker kan se demokratin som ett hinder då den begränsar deras makt. Förtroendevalda politiker ser dock demokratin som ett utmärkt arbetstillfälle. Problemet för dem är att de vart fjärde år riskerar att bli bortvalda och de kan därför aldrig veta om de kommer att ha kvar sitt jobb. För höginkomsttagare är demokratin också lite i vägen då de inte längre riktigt kan köpa sig framåt utan måste få med sig andra; de måste arbeta själva för att få igenom det de vill ha. Låginkomsttagarna tjänar nog mest på demokratin då de inte nedvärderas utan är en bland alla andra. I Asien lever man under värre levnadssituationer än i de flesta länderna i Europa. Där är demokratin extra viktig. Folket i Afrika har det mycket svårare än hur i Västvärlden vi har det. Här i Europa är vi nästan bortskämda; vi är så vana vid demokratin att vi har börjat ta den för givet. I Afrika är demokratin mestadels ganska ny och då de har mer att förbättra i samhället, värderar de demokratin mer än oss. I USA är demokratin jätteviktig då landet påverkar hela världen genom krig och liknande. Den man väljer att rösta på där är på sätt och vis ”världens ledare” då landet har så stor makt. Själv känner jag att man har ett betydligt större ansvar där. För föräldrar är demokratin också viktig då det är vägen till framtiden; ”vi påverkar den världen våra barn kommer att leva i”. För barn innebär demokratin till en början bara en del av det man lär sig i skolan och är ännu ett tråkigt projekt. Allt med åldern för man en större insyn och ser innebörden och vikten av demokratin allt tydligare. Någonstans vid tonåren inser man att man snart kommer att få vara med och rösta och man blir mer medveten av det som väntar en. Jag ser det som att det är först då folk börjar ta en på allvar. För kungar och kejsare är demokratin, som för politikerna, ett slags hinder då de förlorar så gott som all sin makt.

Om vi ser demokratin ur ett ekonomiskt perspektiv, ser vi att de med pengar kan köpa röster. Om man inte har pengar och är vid stort behov av det kan det lätt hända att man ”säljer” sin röst. Det händer faktiskt att politiker mutar röstarna och indirekt köper deras röster. Slutsatsen där är att de med mer pengar kan utnyttja demokratin. Men det är varje pers...