Modetrender, hur de påverkar den enskilda individen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning
1.1 Problemformulering
Min huvudfrågeställning är hur modetrender påverkar oss människor. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till 1900-talets början fram tills idag. Jag begränsade mitt arbete framför allt för att arbetet inte skulle bli för stort, men även för att modetrender har skiftat otaliga gånger under detta århundrade. Tack vare den tekniska utvecklingen har spridningen av mode genom reklam gjort att mode blivit mer lättillgängligt för alla. Detta har gjort att fler människor påverkas av mode och därför är det lättare att göra en sammanställning av hur mode verkligen påverkar oss individer.

1.2 Syfte
Jag har valt detta ämne eftersom jag är väldigt intresserad av mode och trender, men även eftersom jag ville se hur lätt människor påverkas. Jag vill se om mode och trender är något man frivilligt kan följa eller om medias påverkan gör det smått omöjligt att skapa sig en egen uppfattning. Jag ville undersöka hur trender kan påverka oss människor och hur lättpåverkade vi faktiskt är. Mode valde jag efter eget intresse och eftersom mode är något som berör alla, vare sig man tror det eller ej.

1.3 Metod
Till detta arbete har jag främst använt mig av litteraturstudie. Jag har även diskuterat och bollat idéer med Carina Agnéus, samhällskunskaps- och historielärare. Jag har valt att hämta mina källor ur böcker från stadsbiblioteket och sedan komplettera dem med källor från internet, både på svenska och engelska. Dock är ungefär hälften av mina källor endast referenslitteratur. Jag har även försökt att kontakta olika personer inom mode och tidningsvärlden för att få svar på några av de frågor jag hade, men tyvärr var det ingen som ville eller hade tid att hjälpa mig.


2. Bakgrund
2.1 Kläder
Människan bär kläder för att skydda sig från det skadliga i omgivningen, så som värme, kyla och väta. Kläder används även som kroppsprydnad och för att uttrycka personlighet och känslor. Med kläder kan man bland annat markera status, social tillhörighet och kön, och på detta sätt avgränsa sig från andra individer och samhällsgrupper. Kläder kan tillverkas i många olika material, som t.ex. läder, bomull och lycra. De kan vara avsedda för att bäras i ett yttre skikt, som underkläder, eller som så kallade ”gångkläder” eller med ett annat ord kallat vardagskläder. I människans sätt att använda kläder blir det tydligt att mode och trender har stor betydelse. Detta gör att kläder skiftar likadant som modet under tidens lopp.
( ”kläder” http://sv.wikipedia.org/wiki/Kl%C3%A4der)

2.2 Reklam
2.21 Marknadsföring
Reklam är till för att produktgrupper ska synas. Reklam ska göra en medveten om att en viss produkt finns. Det finns ofta flera tillverkare av samma produkt, detta skapar konkurrens. Därför måste tillverkarna utmärka sin produkt så mycket som möjligt för att man ska komma ihåg just deras produkt. De vanligaste sätten att marknadsföra sina produkter är genom annonser i tidningar, TV och radio, event, direktreklam, m.m.
Det finns många typer av reklam och reklamtrick, vissa bättre än andra. Idag använder olika produktgrupper fler och mer aggressiva sätt att synas på, tyvärr även manipulativa. Ett exempel är när Coca Cola klippte in små flaskor i biorullarna. Ögat hann inte uppfatta de små flaskorna som passerade i hög fart, men hjärnan gjorde det. Detta i sin tur ledde till att näst gång människorna såg en Coca Colaflaska så kände hjärnan igen den och därför köpte man en flaska. På de sättet ökade Coca Cola sin försäljning avsevärt, men nu för tiden är denna typ av reklam förbjuden (Dock påstår Carina Agnéus att detta bara är en skröna). Idag betalar företag i stället för att vara med i t.ex. filmer och tv-serier. Företag ger till och med bort ”gratisprover” både till kändisar och butiker. Att en kändis syns med en viss väska, tröja, m.m. är ett av de bästa reklamsätten. Detta eftersom kändisar nuförtiden har så stort inflytande när det kommer till mode och trender.
Ett annat sätt att marknadsföra varor är genom gratistidningar, bara i Sverige finns det mellan 400 och 600 st. En gratistidning finansieras endast genom annonser, och är därför gratis. Detta gör att många lätt kan ta del av tidningens innehåll. (Sarkissova http://www.mimersbrunn.se/arbeten/3380.asp)

2.2.2 Ungdomar
Ungdomar kopierar ofta det andra människor har på sig, kändisar, modeller, förebilder, m.m. Därför är gratisprover till kändisar mycket lönsamt för företag. Ungdomar skapar ofta inte heller egna trender utan de följer dem. Visst kan en viss tröja eller ett visst märke bli en ”minitrend” på en skola eller i en klass. Ungdomar kopierar som sagt kläder av de som är mest populära, detta har vissa tv-serier och filmer tagit vara på. En känd serie som bygger på reklam till unga är Beverly Hills. Där väljer man olika märken till olika sorters karaktärer. Brandon, ”den snälla killen”, använder Levi’s och Nike. Detta medans Dylan, ”the bad boy”, använder också han Levi’s, men även Converse och Stüssy. Detta i sin tur gör att ungdomar som känner igen sig i Brandon väljer märken för ”den snälle pojken” och ungdomar som känner igen sig i Dylan köper märken som anses vara för ”the bad boys”. (Sarkissova http://www.mimersbrunn.se/arbeten/3380.asp)

2.3 Trender
En av de mest intressanta sakerna i dagens samhälle är de vågor av trender som påverkar oss människor. Trender påverkar både på ett negativt och positivt sätt hur människor tänker och beter sig. En trend kan uppstå lika lätt som löven skiftar färg, men inom mode är det ofta speciella ikoner som skapar dem.(Halte http://www.mimersbrunn.se/arbeten/10728.asp) En trend kan förklaras som en beskrivning av det som är ”inne”. Detta innebär då att någon stilikon eller förebild troligtvis har setts använda produkten. (Sarkissova http://www.mimersbrunn.se/arbeten/3380.asp)
Om en eller ett par individer tar till sig en viss livsstil och sedan lever ut denna i sitt vanliga liv, och fler människor följer i deras fotspår skapas en rullians. Snart har det lilla antalet människor utökats till ett kollektiv av människor. Det är så här trender skapas, och de som hänger på dem identifierar sig med trenden på ett eller annat sätt. Detta för att de ska bli en del av den nyligen populära gemenskapen.
Vårt samhälle är grundat på enkla principerna: Producera och konsumera. (Halte http://www.mimersbrunn.se/arbeten/10728.asp) Trender finns till för att affärer ska kunna sälja varor. (Sarkissova http://www.mimersbrunn.se/arbeten/3380.asp) Därför kan en trend lätt etablera sig med hjälp av marknadsföring och konsumentens iver att hela tiden vara trendig och modern. De individer som följer trender reflekterar aldrig över värdet av trenden i sig, de försöker bara hitta sin plats i samhället. En trend har en enorm genomslagskraft, något som syns inte minst i dagens samhälle. Bara för några år sedan var det ytterst få, nästan endast affärsmän, som hade mobiltelefoner. Nu har nästan varenda människa en mobiltelefon och de används som aldrig förr. Svaret på detta ligger i trendens natur, den har inga egentliga mål, utan det är bara ytterligare ett sätt för storföretag att tjäna pengar på ivriga konsumenter. Trender är ett utomordentligt sätt att sälja varor och produkter på. En trend inriktar sig nämligen på en av människans största rädslor, att hamna utanför populariteten och den ”inre kretsen”. Ångesten övar att inte kunna briljera med nya och ”hippa” prylar är egentligen ett resultat av människors beroende av andra människors acceptans.
Trender förekommer inte bara inom t.ex. kläder utan faktiskt inom de flesta områden i vårt moderna samhälle. Det är även därför svårt att förneka att trender existerar eller att trender följs av alla. En trend har så stor påverkan på människor att det näst intill är omöjligt att undvika dem, trots att vissa människor är skeptiska. (Halte http://www.mimersbrunn.se/arbeten/10728.asp)

2.4 Stilikoner
En stilikon är en person med en stil som många ser upp till. Denna persons stil blir ofta kopierad, inte bara för att den är modern och trendig utan även för att den är personlig. Denna person förmedlar något i sin stil som många vill åstadkomma och blir därför snabbt populär. Det är även ofta stilikoner som får ”gratisprover” från olika märken. Detta eftersom stilikoner som ofta kopieras är bra ”gratisreklam”, för om hon/han använder det måste alla följa efter. Att t.ex. Kate Moss visade sig med en väska från Mulberry ökade Mulberrys försäljning märkbart. Detta eftersom Kate är en världskändis med ett stort inflytande i modebranschen. (von Sydow s.136)

2.4.1 Förr och nu
Stilikoner har funnits genom alla tider, de är ofta genom dem trender och skönhetsidel uppstår. I dagens samhälle är det kändisar som styr modet. ”Kändisar” har alltid varit förebilder och därigenom haft stor makt över modet, men nu har kändisar större makt än någonsin. Under de senaste åren har kändisar tagit modellernas plats, inte bara som stilikoner utan de har även knuffat bort dem från tidningsomslag och stulit modellernas jobb för de stora modehusens kampanjer. Främst har kändisar fått så stor ”modemakt” genom de kläder de har på sig utanför fotostudion. Paparazzis bilder på unga stjärnor sprider sig som en löpeld över hela världen. Dessa bilder som visar vad kändisarna har på sig ”privat” börjar bli mer intressanta än bilder från röda mattan. Det kommer 100-tals nya bilder varje dag som visar vilka jeans Kate Moss har på sig eller som bevisar att Jennifer Lopez byter väska varje vecka. Bilderna sprids vidare genom bloggar, diskussionsforum för mode och kändisar på nätet, och genom veckotidningar.
Som tidigare nämnts, nu är det kändisar och filmstjärnor som regerar modescenen. Några av de största stilikonerna nu förtiden är:
• Kate Moss
• Mary-Kate och Ashley Olsen
• Gwyneth Paltrow
• Nicky Hilton
• Jennifer Lopez
• Scarlett Johansson, m.fl.
Men alla dessa har nästan en sak gemensamt, de influeras från de ”klassiska stilikonerna”. En klassisk stilikon är t.ex. Marilyn Monroe. Hon kopieras igen, igen och igen. Marilyns signum var de röda läpparna. Det är många som följt denna trend som poppat upp igen, men den nutida kändis som nästan rakt av kopierat Marilyns look är Christina Aguilera. Hon har på kort tid gått från ”trash” till elegant. En annan klassisk stilikon är filmstjärnan Audrey Hepburn, hon anses ha haft 1900-talets viktigaste stil. (von Sydow s. 7, 54-62)

2.5 Mode
Ordet mode kommer från det latinska ordet modus, som i sin tur betyder fason, rytm, m.m.(”Mode” http://sv.wikipedia.org/wiki/Mode) Redan från första början har kläder alltid haft funktionen att smycka människan och göra individen ”synlig” bland andra. (Lehnert s. 6)
Det är inte lätt att beskriva det oändligt uttjatade ordet mode, eller vad det egentligen är som är mode. Modet är nämligen ett uttryck i tiden för det senaste sättet att klä sig på. ( Carelli s.7) Modet började i samma ögonblick som nöjet att piffa till och klä sig kom före det funktionella. Modet förverkligar drömmen om att helt vara sig själv, och inte kunna förväxlas med andra. Detta samtidigt som man markerar att man tillhör en viss grupp.( Lehnert s.6) Med modets växling kom löften om skönhetsideal som människor genom alla tider har ändrat sig efter, en slags modediktatur. Så som modet har skiftat har skönhetsidealet skiftat. Från yppiga, mulliga 1500-talet, till dagens raka, magra, pojkaktiga siluett.

2.5.1 Haute couture
Haute couture är ”den höga skräddarkonsten” som uppstod under 1800-talet. På den tiden var haute couture nästan liktydligt med mode. Nuförtiden är haute couture inte längre viktig för modebranschen, men det är fortfarande lite mer prydligt, pråligt och även dyrare än det ”senaste” inom modevärlden. Detta trots att det nuförtiden endast är världens rikaste societetsdamer som använder sig av denna ”modekonst”.

3. Analys
Mode är något som följer tidens rytm och smak, alltså det som kallas ”modernt”. Ordet används framför allt när det kommer till kläder, men inte nödvändigtvis. Mode brukar jämföras med stil och trend, och även subkultur. Man kan förklara modets existens och utveckling med rådande sociala, ekonomiska och politiska faktorer. Modet följer, precis som konsten, sina egna lagar. Dessa lagar har alltid tolkat människans livssituation. Modet rör sig inom det smala området mellan konsumtion och konst. (Blandning av ”Mode” http://sv.wikipedia.org/wiki/Mode och Lehnert s.6). Varför följer då vi människor modet?

3.1 Identiteten
Med hjälp av att ändra kläder kan en person höja sin status i en grupp. Föreställningar om att mode är ett uttryck för den individuella personligheten snarare än ett rent kulturellt tog sin början under 1500-talet. Kläder uttrycker vem du är och var du kommer ifrån. Klädmodet har varit ett sätt för människor att uttrycka känslor och personlighet i flera tusen år. Idag har västvärlden (I-länderna) mycket stor variation vid valet av kläder och har därför skapat friheten att visa sitt inre med hjälp av yttre ting. Om en person med hög status använder ett visst klädesplagg, en viss väska, kan detta påverka modet och skapa en så kallad trend. Folk som respekterar och gillar denna person tar då efter och använder liknande ting. Modet varierar inom samhället, detta beroende på ålder social klass, boende, yrke, m.m. Uttrycket ”modeslav” används för att beskriva en person som följer mode och trender slaviskt. Mode är en del av det dagliga livets kultur och en färgglad illustration till det liv vi lever. Mode är bara ett roligt inslag i vardagen. Trotts detta finns det många som anser att mode både är onödigt och töntigt, och därför talar illa om det. (Blandning av ”Mode” http://sv.wikipedia.org/wiki/Mode och Lehnert s.6)

3.2 Den ständiga förändringen
Modet uppstår inte från tomma intet och överrumplar, utan det formger det som redan finns i luften. Modet är bundet till en viss epoks kultur och civilisation. (Kybalova s.7) Från 1700-talet blev modet mer synkroniserat mellan de europeiska länderna. Färger och mönster började ändras från år till år. Även skärningar och urringningar ändrades, men det tog längre tid än för mönstren. (Blandning av ”Mode” http://sv.wikipedia.org/wiki/Mode och Lehnert s.6) 1900-talet är ett århundrade av moderevolution. Kläders former och linjer har förändrats sen tidigare epoker. Viss förändring tillhör modets natur, men det har gått extra snabbt under 1900-talet. Ändå har ingen annan epok skilt sig så mycket från föregående som 1900-talet. Ett särskilt exempel på denna förändring är längden på kvinnornas kjolar. På 1900-talet bär kvinnor också för första gången öppet manskläder. Byxan blev då ett standardplagg för kvinnan. (Lehnert s.8 och 9)
Nutida modepresentationer, så som modevisningar, modefotografier, m.m., har ofta mycket lite samband med det ”bärbara” modet. De kläder, eller konstverk, som visas upp vid dessa tillfällen är sällan eller aldrig sådant som man kan ha på sig. Modet inom Haute couture, liksom uppvisningen av dem, har blivit en konstform där det ständigt handlar om att hitta på nya idéer utifrån grundsyftet att klä den nakna människokroppen. (Blandning av ”Mode” http://sv.wikipedia.org/wiki/Mode och Lehnert s.6)

3.3 Modets slagkraft
”Om jag finge välja bland den brokiga massa böcker som kommer ut hundra år efter min död, vet ni vilken jag skulle ta?...Nej, jag skulle inte ta någon roman i detta framtida bibliotek och inte heller någon historisk bok, ty i den mån den innehåller något av intresse är den också en roman. Min vän, jag skulle helt simpelt välja en modejournal för att se hur kvinnor klär sig ett sekel efter min bortgång. Och dessa klädtrasor skulle säga mig mera om framtidens människor än alla filosofer, författare, predikanter och vetenskapsmän”
Anatole France
Detta citat av Anatole sammanfattar modehistoriens uppgift och beskriver till punkt och pricka vad kläder egentligen betyder för oss. Det betyder och beskriver oss människor mer än hyllmeter av lärda verk. (Kybalovas.7)
Det enda som begränsar oss när det kommer till mode är egentligen våra individuella ekonomiska möjligheter. Man kan alltså fastställa att modet genom den industriella massproduktionen blivit mer lättillgängligt. Moderiktiga kläder finns nu i alla prisklasser och färdigsydda. Vi kan knappt ens undgå modet längre. När allt kommer omkring är allt ställningstagande vi gör på något sätt relaterat till mode. (Lehnert s.8)
Mode förändras hela tiden, och det är det som är själva grejen. Förändringarna inom mode är ofta snabbare än hos många andra kulturella uttryckssätt, som t.ex. filosofi. Människor i vår tid har aldrig upplevt frihet när det kommer till klädval över att uttrycka sin personliga och individuella smak. Vi måste hålla oss till speciella normer, vi kan strunta i extrema modenyheter och ändra på en del detaljer för att det bättre ska passa ålder, kön och personlighet, men nonchalera modet kan vi inte. Detta eftersom mode inte enbart uttrycker sig i kläder utan även, arkitektur och andra föremål i vår omgivning. (”Mode” http://sv.wikipedia.org/wiki/Mode)

3.4 Uppkomsten
Även om modet skapas av eftertagning, så tillhör det ändå en av de mest individuella kulturella yttringarna. Efterskapning är en av huvudförutsättningarna för modet. Det vi kallar för mode är egentligen en massa motsatser som är hopsatta. Människan anpassar sig till omvärlden och anammar modet, men vill på samma gång med hjälp av detta mode skilja sig från andra och sticka ut från mängden. Man härmar, men på samma gång försöker man hitta sin egen klang på det hela. (Kybalovas s.18)
Ingen vet hur morgondagens mode kommer att se ut. Men vi kan alltid gissa, fundera, tro och ana. Kanske inte för mycket nya kläder, mera secondhand, eller kanske till och med ”third hand”, men som sagt vi kan ju alltid gissa… (Levenhaupt s.64)

3.5 Spridningen
Det finns många skäl till varför mode blivit så omfattande, två av dessa är stilikoner och media. Visst, trender kan i teorin startas var som helst och av vem som helst, men teori är inte samma sak som verkligheten. Trender förekommer inom de flesta områden i vårt samhälle, det är därför det är svårt att undvika dem. Eller rent ut sagt, det är omöjligt att förneka att trender existerar och att de faktiskt påverkar alla, vare sig vi vill eller inte. En trend har så stor påverkan på oss människor att det är totalt omöjligt att undvika dem, trots att vissa människor helst skulle slippa. (Halte http://www.mimersbrunn.se/arbeten/10728.asp) Men hur kan trender egentligen påverka oss människor i så stor utsträckning? Svaret är media. Genom det enorma mediepådraget finns reklam från allt mellan himmel och jord runt om oss 24 timmar om dygnet. Våra ögon kanske inte hinner uppfatta exakt all reklam vi har omkring oss, men hjärnan gör. Därför blir vi omedvetet påverkade av reklam som vi kanske inte ens har reflekterat över. Men det måste ju finnas en trend för att kunna föra den vidare, hur skapas en trend då? Hela modevärlden bygger på att trender skapas och att de följs. En trend bygger på att folk ”härmar” varandra, men vilka härmar man då? Jo, de som ”härmas” mest är stilikonerna. Nuförtiden är det kändisar som är de största stilikonerna, de är de som har makten. Som sagt är det stilikonerna som har makten, och det är genom dem trender och skönhetsideal skapas. (von Sydow s.7, 54-62)

4. Slutsats
I min uppsats ville jag undersöka hur modetrender påverkar oss individer, och det jag kom fram till var att modetrender alltid påverkar en. Mode har funnits så länge människor har funnits och kläder och modetrender har alltid varit viktigt för oss människor. Det har hjälpt oss att identifiera oss och visa vår personlighet på ett specifikt sätt. Modetrender ändras hela tiden och det mesta kommer tillbaka i en ny tappning eller i nya kombinationer. Vem som helst kan bestämma modet, men nu för tiden är det oftast kändisar och olika stilikoner. Det är inte bara vår tids stilikoner som påverkar oss, utan även de klassiska stilikonerna håller fortfarande. De mindre trenderna kan vem som helst bestämma, om bara en på skolan har en viss tröja på sig kan många kopiera och köpa en likadan. Då har en mindre trend startats. Trender nu förtiden ändras konstant, nytt mode varje säsong. Mode är något som är svårt att förstå, men det kommer att finnas så länge det finns människor, bara i ...