Organsik kemi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En kolförening är en kemisk förenig där kol finns med i.
De tre välkändaste kolföreningarna är koldioxid (CO2), etanol (C2H5OH) och kolväten som metan (CH4).

Men själva grund ämnet kol är inte en kolförening, efter som den inte innehåller något annat ämne, och då inte är en förenig. Sådana ämnen kallar man för ett oorganiskt ämne.
Det finns tre olika former av kol diamant- som är det hårdaste ämnet, grafit- som används till blyerts pennor efter som det är så mjukt och fulleren- en fotbollsliknande molekyl med 60 kolatomer som sitter ihop

På 1800-talet trodde man inte att det gick att framställa organiska ämnen som finns i växter och djur i ett laboratorium, utan att det var tvunget att finnas en speciell ”livskraft” för att ämnet skulle bildas.
Men 1820 framställde tysken Friedrich Wöhler urinämne och sedan 1845 framställde Hermann Kolbe ättiksyra.
Så nu vet vi att det inte behövs en speciell ”livskraft” för ett organiskt ämne ska bildas.

De organiska ämnena finns i levande organismer så därför döpte den svenska kemisten Berzelius det till organisk kemi, och det kallar det vi det för fortfarande.

KRETSLOPP - BIOSFÄREN

Under en process vid namn fotosyntet tar producenterna (växterna) upp koldioxid från luften.
Och för att det ska kunna fungera så behövs Solljus och klorofyll, som är ett grönt pigment
som fångar upp solljus klorofyll finns i växtens alla gröna delar.
Under processen förvandlas koldioxid och vatten till glykos och restprodukten blir syre som släpps ut i luften.
De kol som genom fotosyntesen byggs in i glukosmolekylerna kan sedan andvändas till att göra alla kolföreningar som organismerna behöver t.ex. kolhydrater, fetter och proteiner.
För att alla konsumenter (djuren) ska få i sig all livsviktig kol äter de växter.
Organismer kan utvinna energi från de organiska föreningarna den här protesen heter cellandning och sker i cellerna under förbrukning av syrgas. I denna process frigörs energi och koldioxid, och vatten återbildas.
Den energin används sedan till att bygga upp biomassan och eller till värme av rörelseenergi.
När växter och alla andra organismer dör bryts de ner och omvandlas till oorganiska molekyler.
I naturen sköts oftast nedbrytningen av svampar och bakterier. Genom nedbrytarnas cellandning åter förs kolet till atmosfären i främst koldioxid. På så sätt börjar allt om.

Fotosyntesen gör inte bara så att alla organismer får kol utan den påverkar jorden genom att plocka bort lite koldioxid från atmosfären.
Koldioxid är en nämligen en gas som bidrar till växthus effekten.
Och syrgasen som bildas under cellandning hjälper till at bilda ozonlagret som skyddar oss från solens skadliga UV strålar.

KOLETS KRETSLOPP - VATTEN


Koldioxiden kommer från luften och ner i vattnet.( difonderar)
Och då genom fotosyntesen och solenergi binder växter, alger och blå gröna bakterier in kolet i energirika organiska föreningar. Det kallas fotosyntet även om det är i naturen eller vattnet.
De organismer som inte kan göra en egen fotosyntet och få i sig det viktiga kolet genom att äta föda som växter och kött.

Organismerna tar med hjälp av cellandning och syre tillvara den energi som finns i kolföreningarna, och koldioxid återbildas.
Och så genom detta så kan koldioxiden åka upp till ytan och luften över vatten ytan eller bindas genom organiska föreningar.
När en organism T.ex. en fisk dör sjunker de ner till botten av sjön/havet. När de har hamnat på botten så brytts de ner av nedbrytare, sedan genom nedbrytarnas cellandning så kommer koldioxiden tillbaks till vattnet och kan sedan genom vattnets rörelser komma tillbaka till luften över vatten ytan och ett nytt kretslopp kan börja om.
Men alla djur som dör och hamnar på botten blir inte helt nedbryta utan vissa åker ner under jorden och hamnar under cedimernt där det är mycket syrefattigt. Och genom det höga trycket och att det är syre fattiga miljön bildas olja. Sen när vi tar upp oljan och eldar upp den så kommer koldioxiden tillbaka till luften efter många tusen år. Och allt börjar om igen



Alkanserien. Alla alkaner är mättade kolväten och det betyder att de inte innehåller någon dubbelbindning eller trippelbindning. Serien börjar med metan.

Alkenserien: börjar det eten och alla i serien är omättade kolväten plus att alla har en dubbelbindning.

Alkynserien: I alkynserien har alla en trippelbindning. De har två mindre Väte (H) än Alkenerna och fyra mindre än Alkanerna. Alla är också omättade kolväten som vill ha fler Väten (H), och det få de genom att reagera med T.ex. med Vätgas (H2)
Alkynerna börjar med etyn.

Det ämne dat handlar om Alkaner, Alkener, Alkyner

Metan: finns T.ex. i gödsel, kor och gruvor, kallas efter det för sumpgas och gruvgas.
Metan är brännbart och är väldigt illaluktande.
Etan: används som bränsle och råvara när man framställer andra ämnen och det är en färglös,
brännbar gas
Propan: denna brännbara gas ändvänds i gasolbrännare, och även om förpacknings gas.
Butan: detta är också en brännbar gas som används i gasolen.

Eten: detta omättade kolväte används som råvara när man gör plast.
Propen: man har inte hittat några kända förgiftningseffekter, men eftersom gasen tränger bort
syre så är den kvävande.

Etyn: etyn har en trippelbindning, och upptäcktes år 1836 av Edmund Davy.
Etyn har en väldigt hög förbränningstemperatur om den blandas med ren syrgas ( 3000°C) så därför Används den vid svetsning. Och när etyn brinner bildas en mycket klar låga som sotar ganska mycket, men man använde den i karbinlampor i form av cykellampor och gruvlampor.
Propyn: man skulle kunna använda propyn till raketbränsle för att den har ett högt
energiinnehåll och höga smältpunkt (-103°C).
men den kan också blandas med etyn och använda i svetsar
Butyn: butyn har en vitlöksaktig lukt och är en gas vid rumstemperatur Och även denna kan användas till svetsning, men på grunda av att etyn är mer
lättframställt så använder man helst det. Vid framställning av organiska föreningar så används butyn.

KARBOXYLSYROR

De enklaste karboxylsyrorna är myrsyra och ättiksyra. Alla karboxylsyror inne håller en COOH- grupp (karboxylgupp) och kol efter som det handlar om organiska syror. Karboxylsyrorna har även lågt ph värde det vill säga att de är sura. En karboxylsyra är en alkohol med en för mycket syre som har en dubbelbindning till kolet och så har två stycken väte försvunnit.
Man kan även kalla karboxylsyror för fettsyror eftersom man kan hitta de i vissa fettmolekyler karboxylsyror används när man gör estrar, mm.

Några av de syrorna är:
Metansyra har en kolatom och kallas också för myrsyra. Den finns i insekter och nässlor och har en stickande lukt. Den kan användas i lantbruk vid ensilering av grönmassa vid vallskörden, och också i laboratorium när man gör kolmonoxid.
Etansyra har två kolatomer och kallas också för ättiksyra. Den finns i ättika och vinäger och den luktar ättika. Den används i färg, läkemedel, lim, plaster och olika lösningsmedel.
Propansyra har tre kolatomer och kallas också för propionsyra. Den finns i schweizerost och luktar också samma.
Butansyra har fyra kolatomer och kalls för smörsyra. Den bildas i härsket smör och luktar väldigt illa om man vill veta vad det luktar så kan man lukta på härsket smör. Den används mest när man gör smörsyreestrar.
Pentansyra kallas också för valeriansyra efter som den finns i en medicinalväxten Vänderot.
Och den luktar gödsel. När man gör en ester av denna så får den en fruktig smak och används då också mycken som smakämne.

ESTRAR

En ester framställer genom att man blanda en
En alkohol + en karboxylsyra och för att de ska reagerar med varandra tillsätter men en katalysator ex svavelsyra, detta bildar en ester och vatten.

En ester är en färglös vätska och man använder det allt man vill ska lukta eller smaka, om man inte vill använda naturliga ämnen. En ester kan användas i t.ex. godis, parfym dricka och sprängmedel.
Om man smakar på ett hallon och jämför det med en hallon ester kan man känna stor skillnad för att hallon estern smakar bara hallon på ett sätt och det riktiga hallonet skulle man kunna känna olika hallon smaker på eftersom ett hallon innehåller fler en smak.

Man namn ger en ester genom att den första delen av alkoholen och den andra delen av syran
Några estrar:
ESTER AROM
etylacetat salubrin
etylbutanoat persikor
isopentylacetat banan
pentylbutanoat päron
isopentylpentanoat äpple
butylbutanoat ananas
isobutylpropionat rom
isobutylformiat hallon



Katalysator: är ett ämne som på skyndar en kemisk process utan att förbruka sig själv.

ISO och N

N-pentan
N- står för normal och betyder att kolkedjan är rak
Iso-pentan
Iso- står för att kedjan är grenad.
Likheterna mellan dessa är att de har lika molekylformel men att de inte har samma strukturformel
Några fler isomerer är isohexan- som är giftigt, miljöfarligt och extremt barnfarligt. Isobutan- den är extremt brandfarlig och tränger bort luften så kvävning kan förekomma. Också kvävning utan förvarning kan hända.
Strukturisomeri, kedjeisomeri, ställningsisomeri, Funktionsisomeri, stereoidomerei och Geometrisk isomeri är några av de olika isomerer som finns.
jag beskriver några stycken:
Strukturisomeri kan också kallas för konstitutionsisomeri, är hur isomerernas molekyler är bundna till varandra, de kan nämligen var det på olika sätt.
Kedjeisomeri, heter det nät det handlar om kol kedjans utsträckning och hur kolsklettet skiljer sig åt i isomerer. Exempel på kedjeisomera föreningar är butan och isobutan
Ställningsisomeri är molekylernas funktionella grupper som sitter på olika ställetn i isomererna.
Funktionsisomeri, menas med att molekylerna har samma molekylformel men olika funktionella grupper.
Stereoisomeri, isomerernas molekyler är ordnade i på olika sätt i rymden.

OLJA
Råolja är en blandning av en mängd olika kolväten. För att kunna använda de måste men dela upp de i olika grupper och de gör man i ett oljeraffinaderi.
Oljan ledds in i en stor tank där den värms upp till 370-430 garder, sedan leds den in i rafferit och där blir kallare och kallare så längre upp men kommer. Det förta som blir vätska och leds ut är asfalt och paraffin där är det ungefär 350 grader. Det som blir till vätska vid 400-350 grader är tunga eldnings oljor och smörjolja de förs ut av det andra röret. Sen kommer det tredje röret som leder ut diesel och villaolja och där är 350-230 grader.
Ur det fjärde röret som det är 175-15 grader leds bensin ut. Och sist i det röret där det är
0 till -40 garder leds gasol ut.

Bensinen har sedan 100 år tillbaks ansets som den viktigaste fraktionen.
Fraktionen består av raka och grenade kolväten men 5-12 kolatomer. Men oftast så behöver man göra något ...