Volvo Personvagnar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Volvo Personvagnar/Volvo Car Corporation är en personbilstillverkare ägd av Ford. Namnet Volvo betyder Jag rullar på latin.
Volvo grundades 1927 och ingick i den svenska Volvokoncernen fram till 1999, då Ford köpte personbilstillverkningen.
Volvo har sitt huvudkontor och en stor monteringsfabrik i Torslanda, Torslandaverken, i Göteborg. Tillverkningen av de mindre bilmodellerna är förlagd till Gent i Belgien.

Historia
Volvo bildades 1926 som en avknoppning från SKF av Assar Gabrielsson och Gustaf Larson. De hade redan sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första Volvo-bilen och lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF, där Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet. AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 22 juni 1915 och som nu dammades av för att användas till den planerade biltillverkningen.
Bolaget flyttade i augusti 1926 i tomma fabrikslokaler på Hisingen som ägdes av SKF och som stått oanvända ett tag, och Gabrielsson anställdes som verkställande direktör 1 januari 1927. Den första serietillverkade bilen rullade ut ur fabriken den 14 april 1927.
De första biltyperna fick beteckningen ÖV 4, 4-cylindrig öppen vagn, och PV 4, 4-cylindrig personvagn. Dessa båda typer tillverkades mellan åren 1927 och 1929. Totalt tillverkades strax under 1 000 exemplar i olika varianter av dessa typer. Personbilstillverkningen blev dock inte den succé man hoppats på och istället blev lastbils- och busstillverkningen företagets viktigaste delar fram till 1950-talet.



Utbyggnad av koncernen

Under hela 1930-talet byggdes Volvo-koncernen ut då man köpte upp de stora underleverantörerna: Penta-verken i Skövde och Köpings Mekaniska var exempel och snart hade man fabriker över stora delar av Sverige. Sammansättningen av bilarna ägde fortfarande rum i Lundby på Hisingen vilket den skulle komma att göra fram tills att Torslandaverken invigdes 1964. Här tillverkades inte bara personbilar utan även lastbilar, bussar och traktorer.



Krigsåren

Under andra världskriget producerade Volvo mycket militär materiel, men rustade samtidigt för tiden efter kriget. 1944 presenterades Volvo PV 444 i Kungliga Tennishallen. Intresset var stort och många skrev upp sig för vad som kallades "den svenska folkbilen". PV 444 blev företagets första verkliga storsäljare efter att den kommit i produktion 1946.



Försäljningsrykten

Under våren 2007 hävdade tidningarna Autocar och Financial Times att tyska BMW är intresserade av att lägga ett bud på Volvo Personvagnar.[1] Detta har dock förnekats av Ford.[2] Under juni 2007 har det framgått att Ford planerar att sälja majoriteten av Volvo Personvagnar till Renault och att Volvo isamband med detta planerar att köpa tillbaks en minoritet av Volvo Personvagnar.



Volvos uppgång till världsföretag

Den första riktigt stora framgången fick Volvo i slutet av 1940-talet och under 1950-talet med Volvo PV 444, som totalt såldes i nästan 200 000 exemplar. Den modifierade versionen 544 som tillverkades fram till 1965 höjde antalet tillverkade till 440 000 exemplar under 21 tillverkningsår. En annan försäljningssuccé fick man under 1950- och 1960-talen med modellen Volvo Amazon, som i olika varianter såldes i ca 667 000 exemplar 1956–1970.
Under 1950-talet fick man fart på USA-exporten som varit avgörande för företagets tillväxt och idag (2005) exporteras varje år över 100 000 bilar till USA. 1956 tog Gunnar Engellau över som Volvo-chef efter Assar Gabrielsson som blev styrelseordförande. Engellau var med under tiden fram till 1970 då företaget växte som allra mest. Under Engellaus ledning fyrdubblades Volvos storlek och personbilstillverkningen blev den dominerade delen av företaget. Volvo fick även exportframgångar i Europa i samband med att exporttullar togs bort.
1961 lanserades den i Italien ritade sportbilen Volvo P1800 som fick extra stjärnglans av att Helgonet (The Saint, spelad av Roger Moore) körde den i TV-serien med samma namn. Långt senare framkom det dock att det i själva verket var formgivaren och seglaren Pelle Petterson som ritat bilen under praktiktjänstgöring på Frua i Turin. 1964 invigdes Torslandaverken och vid samma tid etablerade Volvo sin fabrik i Gent. Torslanda och Gent är idag Volvos två huvudfabriker.
2000-talet: Volvo som en del i Ford
Volvo har som en del i Ford fått andra förutsättningar. Man är idag en del i Ford Premium Automotive Group (PAG) tillsammans med bl a Jaguar. Man har fått fram flera nya modeller som sålt mycket bra – till exempel Volvo XC90. De senaste åren har produktionen stadigt ökat och företaget och gått fortsatt bra – i motsats till Ford i sin helhet. Man har ett långsikt mål på 600 000 tillverkade bilar per år. Under den senaste tiden har tillverkningstalen stagnerat.
1966: Den moderna Volvon presenteras
1966 kom 140-serien som markerade ett stort steg för Volvo som länge litat till 1950-talets Amazon och den ännu äldre PV 444/544 som slutat att tillverkas först 1965. 140:an hade en för tiden modern och för Volvo sedermera typisk kantig design som företaget sedan använt under lång tid. 140:ans design fick en fortsättning i den 1974 lanserade Volvo 240. 240 var en vidareutveckling av 140:an. Volvo 240 var hur som helst mycket framgångsrik under de 19 år som den tillverkades, hela 3,5 miljoner tillverkade exemplar. Med 140- och 240-serierna fick Volvo också sina första och för företaget lyckosamma framgångar med kombibilar.
1970-talet: Oljekris och negativ trend för Volvo
1970-talet dominerades av oljekriserna och bristen på nya modeller från Volvo. Man kom förvisso med Volvo 240 men detta var en vidareutveckling av 140:n. Man fick dessutom svåra kvalitetsproblem med lackeringen under en period. Under VD:n Pehr G Gyllenhammar lanserades idén om ett samgående med Saabs personbilsdivision – men detta blev aldrig av. Man började också rikta in sig mot diversifiering, där man ville få in företaget på andra marknader då man trodde att bilrörelsen skulle gå allt sämre (bl a Procordia, Volvo Fritid). Fokus saknades alltså under en längre tid – men det var bildelen som senare skulle bli avgörande framgångarna och de övriga delarna såldes senare av.
DAF blir en del av Volvo
Under 1970-talet köpte Volvo den holländska fordonstillverkaren DAF:s personbilsdivision. Den första bilen blev DAF 66 som förvandlades till Volvo 66. Den första modellen under Volvos regim, var också den tänkt som en DAF, DAF 77, och lanserades som Volvo 343 1976. Volvos köp av DAF var tänkt att fylla ut den lucka som Volvo haft i småbilsklassen och för den delen mellanbilsklassen. I köpet ingick fabriken i Born.
Volvo 50 år
1977 ägde ett stort 50-årsjubileum rum vilket bl a visades i skapande av den originella coupé-modellen Volvo 262C (design Bertone). 1970-talet var också årtiondet då man tog fram flera konceptbilar där Volvo VESC var den som fick störst inflytande över kommande produktioner.

1982: Nysatsning
1982 lanserade man den lyxiga 760-serien, som 1984 följdes av 740-serien som var en enklare version av 760-serien. Kombimodellen av 740/760-serien kom 1986. 740-serien blev en stor framgång för Volvo, som även fortsatte att tillverka 240-serien. Efter ett problemfyllt 1970-tal (oljekris, få bilmodeller, problem med kvalitén under en period) fick Volvo stora framgångar under 1980-talet. Man uppgraderade Volvo 240 och lanserade turbo- och GLT-modeller.
I slutet av 1980-talet lanserade man 400-serien som ersatte den på 1970-talet lanserade 300-serien. 400-serien var framhjulsdriven och gav en första hint om nya tankar hos Volvo. Man skapade även en sportbil - Volvo 480. Volvo fick dock varken med 440/460 eller sportbilen 480 någon större succé och de förde en tämligen anonym tillvaro under de år de tillverkades.

1990-talet: Ny inriktning
1991 lanserades 850-serien som var Volvos fjärde framhjulsdriva bil (400-serien var först) och som dessutom hade en helt ny femcylindrig, tvärställd motor - helt nytt för en Volvo. Den stod i stor kontrast till den föråldrade Volvo 240 som hölls i produktion fram till 1993 då en epok gick i graven i och m...