Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2007

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2007

Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin heter Olivier Smithies, Martin J. Evans och Mario R. Capecchi. Dessa tre personer har gjort viktiga upptäckter inom genforskningen då man har använt gener i möss som modell för människans gener. Man kan säga att de har fixat och trixat med generna i möss för att studera olika sjukdomar och andra förlopp som händer i människans kropp.
Nobelpristagarna har gjort ett antal upptäckter som gjort att de kunnat framställa en teknik för att inaktivera gener hos möss, man har alltså ”stängt av” vissa gener så att de inte fungerar längre. Tack vare den här tekniken kan man nu se vilka gener som orsakar olika sjukdomar och man kan dessutom ändra i musens arvsmassa.
De använde möss därför att mössens arvsmassa är till 95 % lik människans.
Den här avstängningen av gener heter geno knockout. Därför kallas dessa möss som processen skett i för ”knockout möss”.
Men hur har de kommit fram till den här tekniken då?


Det första ägget som sedan ska bli en full människa innehåller DNA från både mamman och pappan. När dessa DNA ska ”blandas” så sker det med hjälp av en process, homolog rekombination.
Både Capecchi och Smithies trodde sig med hjälp av att studera homolog rekombination kunna skräddarsy gener i celler, dvs, bestämma hur generna ska vara uppbyggda.
Smithies ville, om detta skulle fungera, läka skadade celler, exempelvis celler som bär på en ärftlig sjukdom.

Capecchi och Smithies upptäckte alltså att det gick att ändra gener genom homolog rekombination. Men det räckte inte. Man behövde andra slags celler för att lyckas.


Martin J. Evans studerade stamceller från foster, ES-celler, och genom många komplicerade och långa forskningstunder kunde han tillsammans med Smithies och Capecchi kombinera homolog rekombination med ES-celler. Riktad genmodifiering var nu ett faktum. Redan 1989 kunde man faktiskt framställa genmodifierade möss i teorin. Men det var nu på senare år som man verkligen använder tekniken och idag använder man nästan bara riktad genmodifiering när man studerar gener i möss. Tekniken har hjälpt oss att förstå massvis med geners uppgifter och detta lär bli väldigt viktigt inom forskningen de närmsta åren.
Kanske kan vi tack vare detta inom en snar framtid kunna bota de me...