Ekologi och Etologi

7 röster
13716 visningar
uppladdat: 2008-02-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Biologisk mångfald är hur många arter av växter och djur det finns i naturen på jorden.
Carl von Linné delade in växter och djur i olika riken; Växtriket, djurriket och mineralriket.
De djur eller växter som hade liknande egenskaper delades in i släkten. De inom familjen med liknande egenskaper bildade en släkt som sedan bildade arter.

Jordgubbe

Familj: Rosväxter (Rosaceae)

Släkt: Smultron (Fragaria)

Art: Jordgubbe (F. × ananassa)

Päron

Familj: Rosväxter (Rosaceae)

Släkt: Päron (Pyrus)

Art: Päron (P. communis)

Blåbär

Familj: Ljungväxter (Ericaceae)

Släkt: Skogsbär (Vaccínium)

Art: Blåbär (V. myrtíllus)

Charles Darwin

När Charles Darwin var 22 år gammal erbjöd en av hans lärare från Cambridge honom att följa med en forskningsexpedition till Sydamerika med fartyget Beagle.
Resan till Sydamerika varade i fem år, och fick honom att fundera över hur arterna utvecklats ur varandra. Galapagosöarna gjorde stort intryck honom på. År 1838 läste Darwin en bok om befolkningsfrågan, det var då som idén om det naturliga urvalet (En nödvändig delprocess i evolutionen) tog fart. Efter ett tag började han skriva ner sina tankar om arternas uppkomst.
Darwin hade innan sina evolutionsteorier gjort sig känd genom att under sin resa med Beagle utöka Englands museer och forskarvärld med ovanliga fossiler och djurarter, publicera sin resedagbok och skrifter om geologi grundade på upptäckter under resan.
I slutet av 1830-talet skrev han i hemlighet en skiss till sin teori tillsammans med en uppmaning till sin fru att publicera den om han skulle dö, eftersom han under större delen av sitt liv varit mycket sjuklig. I stället för att göra sig främmande från den erkända forskarvärlden och sälla sig till högljudda och marginaliserade samhällsomstörtare genom att publicera sin teori direkt, ägnade Darwin nästan 20 år till att samla belägg för sin teori och samtidigt publicera ytterligare storartade vetenskapliga verk.


Djur- och växt rikets indelning

En del ödlor som levde på medeltiden kallades dinosaurier. En del dinosaurier var köttätare, andra var växtätare, en del gick på fyra ben och andra gick på två ben. En del dinosaurier var några av dem största varelserna på land som levt på jorden.

Djurrikets indelning
1. Ryggradslösa djur. Ryggrads lösa djur är t.ex. leddjur (t.ex. Insekter, kräftdjur och spindeldjur), tagghudingar (t.ex. sjöstjärnor), blötdjur (t.ex. snäckor, musslor och bläckfiskar), maskar, nässeldjur (t.ex. maneter och koraller) och urdjur (t.ex. amöbor).
• Till ryggrads djur hör:
• a. Fiskar
• b. Groddjur
• c. Kräldjur
• d. Fåglar
• e. Däggdjur

Däggdjur är en grupp ryggradsdjur som kännetecknas av att honorna har mjölkkörtlar som producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.
Växtrikets indelning
Carl von Linné delade in växterna i två stora grupper: Blomväxter (Fanerogamer) och blomlösa växter (Kryptogamer). Blomväxterna ordnade han i 23 klasser efter hur ståndarna ser ut och hur de sitter i blomman. Ståndarna är blommornas hanliga könsorgan, därför så kallas indelningen för Linnés sexualsystem. Det används fortfarande när man examinerar(ordnar arterna) inom växter. I ett s k naturligt system ordnar man arterna, släktena och familjerna efter hur de är släkt med varandra. En sådan indelning är t.ex.:
• Växter utan blommor och frön (kryptogamer). Till kryptogamer tillhör alger, mossor och ormbunksväxter (Linné räknade även svampar och lavar till den gruppen).
• B) Växter med blommor och frön (fanerogamer) och de indelas i:
• a. Nakenfröiga växter (gymnospermer). Det är främst barrväxter.
• b. Gömfröiga växter (angiospermer). Angiospermer indelas i:
1. Enhjärtbladiga växter (monokotyledoner). Det är t.ex. gräs, liljor, orkidéer. De har i regel smala blad där bladnerverna löper parallellt med varandra.
2. Tvåhjärtbladiga växter (dikotyledoner). Det är alla återstående blomväxter. De har oftast breda blad med greniga bladnerver.

Samspel inom naturen
Exempel på samspel inom en art är olika signaler som t.ex. dofter, olika färger, olika rörelsemönster(Miner och kroppsställningar), olika läten (fågelsång, rytanden, morranden, ylanden, skällanden m.m.). Inom fåglar har hanarna fler och finare färger än honorna. Hanarna har klarare färger för att locka till sig honor. Honorna har oftast dova färger som svart, brun, grå, mörkgrön m.m. för att smälta in i naturen när dem ruvar på sina ägg m.m.
Djuren har revir i naturen. Ett revir är ett område som djur försvarar mot inkräktare. Reviren kan vara olika stora beroende på hur mycket föda det finns inom området.
Population
Population är invånare inom ett visst område och inom samma art.
Nischer
Nischer är när djuren (arten) har specialiserat sig inom ett område, som ett jobb ungefär. Det gör att flera arter kan leva inom samma område. Det är mycket nischer i regnskogen.
Parasit
En parasit är en organism som lever på/i ett annat djur och suger näring av det utan att nödvändigtvis döda det. En parasitstekel eller parasitoid är en insekt som lägger sina ägg i en annan insekt. Äggen kläcks inuti värdinsekten och larven livnär sig på värden och växer och utvecklas i den. När parasitoiden förpuppas dör värden. Binnikemasken är en parasit, Hyposoter horticola en parasitoid.

Ekosystem
Ett ekosystem är levande och död natur i samspel. Ekosystemet kan delas in i olika naturområden ex. insjöar, ängar, barrskog, lövskog och odlad mark. Det finns alltid producenter och konsumenter, dessa kan beskrivas och ritas i en s.k. näringspyramid. I botten är det producenter som alltid är växter, sedan kommer djur som är växtätare och efter det kommer köttätare.
Näringsväv
En näringsväv är ett samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem. En näringsväv visar bl.a. hur olika ämnen sprids och blandas i ekosystemet. I näringsväven kan man se vem som äter vem i ekosystemet, med andra ord är en näringsväv en sammansättning av många näringskedjor.
Näringskedja
En näringskedja börjar alltid med en växt. Det som menas med en näringskedja är hur näringsämnen sprids och omvandlads igenom en kedja av organismer som äter/eller äts av varandra i ett ekosystem.


Försurning
Försurning innebär att sura ämnen hamnar i marker och vattendrag snabbare än dem försvinner eller neutraliseras. Försurning drabbar växter och djur, bl.a. många arter har dött ut pga. Försurning. Surt regn orsakar även frätskador(korrosion) på byggnader och andra föremål.

Övergödning
Övergödning uppstår av för mycket utsläpp av gödande ämnen i mark och vattendrag. I sjöar och hav innebär det syrebrist och ökad algblomning. Tillslut kan en övergödd sjö växa igen helt. Det största hotet mot havsmiljön är övergödning enligt Nat...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ekologi och Etologi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-02-07]   Ekologi och Etologi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9201 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×