Industriella Revolutionen; vägen till det nya samhället

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1700-talets Storbritannien så fick det nya samhället en rivstart, tack vare den industriella revolutionen.
Den industriella revulotionen var en viktig händelse, människan var inte längre beroende av de levande organismer som man alltid hade varit tidigare. Man hade börjat upptäcka nya råvaror och sätt att utvinna energi från dem. Även om industrier hade funnits tidigare så var de beroende av jordbruket och landsbygden, detta beroende hade satt sina gränser för utvecklingen för industrierna då det gällde råvaror, energi och arbetskraften.
För att den industriella revolutionen skulle kunna komma in och regera behövdes flera olika faktorer stämma in. Under den Amerikanska och Franska revulotionen så fick Storbritannien ett bakslag när Amerika gjorde sig självständigt och låg dessutom i krig med Frankrike. Men Storbritannien hade stiftat en grundlag som gjorde det möjligt för stora delar av befolkningen att skaffa sig inflytande över sin egen framtid och ekonomi. Storbritanniens regering tyckte att handeln var viktig och då fick handeln vissa fördelar när det kom till bla skatter.
Detta satte igång en rörelse i samhället, folk fick det även lättare att överleva på att driva sina bondgårdar. Men på samma gång så var det många som inte fick ta del utav jorden, det fanns inte hur mycket jord som hellst. Så folk övergav landet och flyttade in till städerna där nya arbetstillfällen kom till tack vore industrierna som bara blev större och större.
Man hade även upptäck hur man skulle kunna använda de oåteranvändbara energikällorna stenkol, olja och till slut uran. Men då visste man inte att dessa råvaror kan ta slut, så de slösades mängder med detta. Arbetet kunde effektiviseras ännu mer men med nya råvaror behövdes också den nya tekniken.
Ett kapital som kunde satsas och förloras utan att det innebar ekonomisk ruin för den som satsade. Någon som satsade behövdes också, för hur skulle man annars få mark att kunna bygga industrierna på? Eller alla maskiner, personal och råvarorna som behövdes, det var mycket som skulle klaffa för att det skulle gå. Man betalade alltså i förskott till folk för att de skulle sitta i sina hem och spinna och väva tyger. Det var billigast sättet för förläggarna att låta produktionen vara i personalens hem till och börja med, men efter ett tag så var effektiviteten viktigare. Förläggarna kom på att personalen kombinerade textilarbetet med jordbruket och folk fick en stabilare ekonomi. I och med detta så förlorade förläggarna ambitionen från textilarbetarna och något behövdes göras.
Tillgång på billig arbetskraft fanns det då det var mycket folk som numera bodde i städerna och behövde arbete. Först så producerade man nästan bara ylletyger, då fårhjordarna var jättestora i Storbritannien. Man ville åt det mest effektiva sätten att tjäna pengar på det hela så billiga råvaror som bomull importerades från tex. Amerika och Indien, där Storbritannien hade stort inflytande då ”Spinning Jenny” hade gjort succé.
Den användbara tekniken till de nyupptäckta råvarorna behövdes mer än någonsin. Dessa togs fram tack vare den upplysningstid som hade varit då folk var mer nyfikna på saker än någonsin. Så man hade många idéer och förslag på förbättringar inom naturvetenskap, teknik och samhällsfrågor.
Förläggarna ville som sagt få allt att gå som på räls och att inget skulle stoppas undan en massa materia för att sedan kunna säljas på den svarta marknaden. Så på 1730-talet kom den ”flygande skyteln” som gjorde att vävarna kunde producera dubbelt så mycket på samma tid som de gjorde. På 1760-talet kom ”Spinning Jenny” var en uppfinning som fick den textila industin att blomma upp på riktigt. Tack vore James Hargreaves uppfinning, ”Spinning Jenny” effektiviserade handspinnarna då vävarna behövde mer garn än vad man hann spinna upp på egen hand. Med en ”Spinning Jenny” kunde en spinnerska med några barn som hjälp arbeta tio gånger så snabbt än om de hade gjort det på en spinnrock. Självklart blev detta ett hot mot handspinnarna då maskinen fick industrin att gå bättre och de behövdes inte lika många handspinnare längre för samma arbete.
Förläggarna fick så småningom tillgång till vattendriven spinningmaskin som ökade produktionen hudrafallt. Det var då förläggarna började att bygga speciella hus kring vattnet för att effektivisera produktionen ännu mer och på så sätt kom de första fabrikerna till. Detta lönadesig för förläggarna då de fick kontroll över personalen då det var maskinerna som bestämde takten. Men för de anställda betydde detta mindre fritid för att ta vara på sin familj och njuta av livet.
På slutet av 1700-talet behöde inte fabrikerna längre ligga kring vattnet för 1785 startade den första spinningmaskinen som gick med hjälp av ånga. Så nu byggdes industrierna nära hamnar och koldistrikt för att göra transportsträckorna billigare. Senare i början av 1800-talet fick den mekaniska vävaren sitt genomslag, och många handvävare blev arbetslösa.
Men framförallt behövdes; goda kommunikationer för att kunna sälja sina produkter. Tygindustrin hade en så pass stor efterfråga så det var den industri som det gick bäst för, det var denna industri som Storbritannien var experter på. Men om man inte hade någon köpare kan ingen produktion gå bra i slutändan.
Övriga världen var skeptisk mot Storbritanniens syn på handeln, speciellt kyrkan och adeln då de förlorade på det hela. Men tillslut följde de efter Storbritanniens handels ”lagar”.
När folk flyttade ifrån landet och kom in till städerna fick kyrkan mindre koll på folket. Kyrkan som under medeltiden hade styrt folket med en järnhand och hade koll på allt och alla kunde inte längre göra det. Detta ledde till att folk ”levde livet” i en större utsräckning och många oäktingar kom till världen. Populartionen ökade och det fick bli kvinnor och barn mestadels som arbetade i industrierna, visst arbetade män också där men inte alls i den utsträckningen som kvinnorna och barnen.
En av den industriella revolutionens bakslag var miljöförstörnigen. Med all kol och olja som användes så fick miljön ta smällen, förr eller senare. Luften blev tjock av alla de olika industriernas rök som bolmade upp ur dess skorstenar. Vattnet blev förorenat och då i sin tur blev det försurningar i både jord, skog och sjö. Nu för tiden kalkar man sjöarna när de är för sura, men det gjorde man inte på den tiden, i och för sig så var inte miljön lika förstörd som den är idag, men det fik sin början. Och framförallt, ett beteende utvecklades och i dagens samhälle försöker vi göra något åt det, men jag tror att vi aldrig kommer att lyckas med det.
Den industriella revolutio...