Planeterna i solsystemet.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Merkurius
Merkurius ligger närmast solen av alla planeterna. Diametern vid ekvatorn är 4878 km. Gravitationen är 0,39 (jorden = 1,00). Merkurius massa (vikt) är 0,328 biljoner biljoner kilogram och har inga månar.

Merkurius mottar sex gånger mer energi från solen än vad jorden gör. Medeltemperaturen är cirka 330 grader C, men maxtemperaturen är cirka 480 grader C på dagen. På natten kan temperaturen sjunka till -180 grader C.
Merkurius har en yta som liknar månens, med kratrar och vulkaniskt material.

Ett merkuriusdygn är lika långt som 56,65 jorddygn, och ett merkuriusår är 89,969 jorddygn.

Venus
På Venus kan det bli upp till 480 grader C varmt. Diametern vid ekvatorn är 12104 km och medeltätheten är 5,24 (vatten = 1). Venus har inga månar. Atmosfären består till 96 % av koldioxid. Vid venusytan rör sig vindarna långsamt, endast i ett par kilometer i timmen. Men högre upp i molnlagret kan vindarna komma upp i hastigheter över 400 kilometer i timmen.

70 % av Venus yta utgörs av slätter, ca 20 % är ”lågländer” och 10 % är kontinenter som ligger fyra till fem kilometer högre än den övriga venusytan. Det finns också många grunda kratrar som är upp till 1000 km i diameter, en del stora vulkaner, djupa klyftor och sprickor. Det största av lågländerna är Atalantia Planitia som har en diameter på 2500 km och ett största djup på 1,6 km.

Jorden - den levande planeten.
Jordens vetenskapliga namn är Tellus. Diametern vid ekvatorn är 12756 km. Jordens omloppstid runt solen är 365,256 dygn. Jorden har en måne, den är ungefär en fjärdedel så stor som jorden.

Ungefär 70 % av jordens yta är täckt av vatten, de resterande 30 % är land. Det finns ungefär 1400 biljoner biljoner liter vatten på jorden. Det mesta av vattnet finns i oceanerna och bundet i polarisarna.

Jorden består av en het inre kärna, en yttre kärna, en nedre mantel, en övre mantel och en jordskorpa. Desto närmare jordens kärna man kommer, desto varmare blir det. Jordskorpan är cirka 40 km tjock vid kontinenterna och ungefär 10 km tjock under havsbottnen. Jorden väger ungefär 6000000000000000000000 ton. Temperaturen i jordens kärna är ca 5000 grader. Jorden består, precis som solen av fyra schakt. En hård skorpa, en het stenrik mantel, en flytande metallkärna och en fast metallkärna.

Jordens atmosfär består till cirka 78 % av kväve, ungefär 21 % syre, och 1 %
är ädelgaser som argon och helium. Jorden ligger 150 miljoner kilometer från solen. Förr i tiden trodde man att jorden var solsystemets mittpunkt, men nu vet man att solen som ligger i mitten.

Mars - den röda planeten
Diametern vid ekvatorn är 6774 km. Mars ligger på ett medelavstånd av 228 miljoner kilometer ifrån solen, och 56 miljoner kilometer ifrån jorden. Ett marsdygn är 24 timmar, 37 minuter och 23 sekunder långt. Omloppstiden kring solen är cirka ett år och 322 dygn. Mars har två månar, Phobos och Deimos.
Marsytans terräng påminner både om jordens och månens. Det finns kratrar, lavaslätter, väldiga vulkaner, enorma klyftor, floddalar och polarkalotter. Det är varmast vid ekvatorn, där det kan bli upp till 27 grader C varmt. Som kallast blir det -138 grader vid vinterpolen. Men medeltemperaturen är cirka -40 grader C.

Det finns vatten på Mars, men i form av is. Det finns gott om tecken på att det kan ha funnits flytande vatten för länge sedan på mars. Till exempel så finns det uttorkade flodbäddar.

Jupiter - en gasjätte
Jupiter är den största planeten i vårt solsystem. Dess diameter är 142800 km. Det är elva gånger jordens. Medelavståndet från solen är 778330000. Om man tänker sig jorden som en femöring så skulle Jupiter vara stor som en tallrik.
Jupiter har en stor röd fläck. Men den är egentligen en jättestor virvelstorm som är 3 gånger så stor som jorden. Det är en väldigt ihållande storm eftersom den har observerats redan på 1600-talet. Men man vet att den krymper. Jupiter har ingen fast yta, utan den är en jättestor gasjätte. Atmosfären består av ungefär 90 % väte och 10% helium.
På natten kan man se Jupiter som en ljusstark blå-vit stjärna. Genom ett teleskop ser den ut som en gulvit skiva.
Jupiters fyra största månar heter: Ganymedes, Callisto, Io och Europa. Io är den innersta, den "sjuder" av vulkanisk aktivitet. Ganymedes är en av solsystemets största satelliter. Det finns en ring runt jupiter som är en kilometer tjock och 5920 kilometer bred.

Saturnus
Saturnus är den näst största planeten i vårt solsystem med en diameter på 120200 kilometer. Dess diameter är mer än nio gånger större än jordens. Som Jupiter har även Saturnus ganska många månar runt om sig. Närmare bestämt 18 stycken. Man vet inte riktigt säkert om det finns fler månar. Med ett stort teleskop kan man tydligt se Saturnus ringar och även de svaga konturerna på dess yta. Temperaturen är ungefär -180 grader C. Man trodde att Saturnus var solsystemets gräns ända fram till år 1781.

Uranus
Uranus ligger 2869 miljoner kilometer ifrån jorden. Dess diameter är 52300 kilometer, eller ungefär 4 gånger så stor som jordens, men bara hälften av Saturnus. Uranus ligger så långt bort att man att man bara ser den svagt. Voyager 2 har visat att Uranus är grön, därför att dess atmosfär innehåller metangas. Metan suger åt sig rött ljus och därför får allt ljus som reflekteras mot planeten ett grönblått sken. Uranus har 20 månar, de största heter Ariel, Umbriel, Titania och Miranda. 5 av månarna har upptäckts under 1999.

Neptunus
Det tar Neptunus nästan 165 år att gå ett varv runt solen. Dygnets längd är 18 timmar. Neptunus har 8 månar, av vilka den största heter Triton och den är en av solsystemets största månar. Neptunus har en diameter på 48600 kilometer. Medeltemperaturen på Neptunus är -240 grader C. Den är nästan 4 gånger större än jorden. Voyager 2 var den första rymdsond som tog närbilder av Neptunus. Rymdsonden passerade 4900 kilom...