Div. fakta om lövskogar.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kort historik eller inledning

Den tempererade lövfällande skogen är utdöende. Allt större arealer ersätts med blandskog och barrskog eller huggs ned för att bli papper eller möbler, men så har det inte alltid varit.
För länge sen, på stenåldern, fanns det nästan bara lövskogar och större delen av bland annat Europa var täckt av dem. Så förblev det i många tusen år och lövskogarna som vi känner tog form, skogar med mycket tät växtlighet bestående av stora delar ek, bok och alm. Men sedan kom barrträden med i bilden. Utan att vi märkte så mycket av det tog de allt eftersom över allt större ytor med lövskog, speciellt var det tallen som tog plats. Tallen som under naturliga omständigheter hade varit det störta hotet mot lövskogarna i USA och Europa, eftersom den står nästan högst i successionsordningen* efter gran (granen har i de flesta fall inte vandrat så långt åt söder att den är någon fara för dagens lövskogar), är inte det längre. Nu är det människorna som i rasande takt hugger ned skogen för att göra möbler, papper eller hus. Lövskogen har drabbats av samma problem som regnskogen, fast inte lika uppmärksammat. På medeltiden talade man om norden som "de skogsklädda länderna" och tittade man norrut var det bara skog man såg. Så är det inte nu. I USA gjorde man en beräkning och kom fram till att 30% av jordens area var täckt av skog, den siffran har minskat nu och fortsätter att göra det varje timme som går.


Lövskog, vad är det?


Lövskog är en skog med hårda trädslag där alla träden har blad. De vanligaste, så kallade ädla trädslagen, är ek, alm, lind och bok. I lövskogar finns det ett mycket rikare djur och växtliv än i andra skogar, om man bortser från regnskogen. Lövskogarna släpper ned mer ljus till marken och har därför ett rikare fältskikt. Även i täta lövskogar växer det på marken, men då endast tidigt på våren då träden inte har några löv. Djur som trivs i ren lövskog är bland annat vildsvin, rådjur, skogsduva och ekorre.

Vad krävs för att få lövskog?


lövskogen är inte så känslig som t.ex. högfjäll eller polarområdena. Där är det ofta så att det bara finns ett par näringskedjor och bryter man dem så kollapsar hela näringskedjan. (T.ex. om sälarna försvann skulle isbjörnarna ha svårt att klara sig.) På detta sätt fungerar även växtligheten, försvinner den lilla värmen som finns på fjället skulle även de träd som anpassat sig till kyla förtvina.

* Successionsordning är den ordning i vilket allting kommer. På helt kal mark kommer först lavar och mossor, sedan gräs, efter det buskar och sly, lövskog och sist barrskog.


Allt det här gäller även för lövskogarna, dock i något mindre utsträckning. En stor lövskog trivs bäst i de tempererade zonerna där den lärt sig tåla stora värmeväxlingar, från -30 till +30. Lövskogen behöver en fem till sex månader lång växtperiod och det får den i de tempererade zonerna, framförallt i norr mellan kräftans vändkrets och Norra Polcirkeln, där är också temperaturen så som ovan beskriven.
Eftersom lövskogarna har löv kräver de ganska mycket vatten (Se förklaring nedan) året runt, men mest under växtperioden. En förutsättning för att lövträd ska kunna växa är att inte grundvattnet fryser i för långa perioder under vintern.
Man skulle kunna säga att lövträd och lövskogar fungerar som en förberedelse för barrskog. Lövträdens rötter luckrar upp jorden och breder plats för barrträden i den nu porösa jorden. Lövträdens blad ger också en fin humus-jord när de multnar.
Lövträden kräver ganska näringsrik jord, brunjord, och växer i områden där förhållandena i klimat är tillräckliga för att ge resten av vad den behöver för att växa bra, det vill säga sol och regn. ( Frö + näring + vatten + sol = träd.) Barrträden kräver mycket mindre av både sol, vatten och oftast näring. Därför konkurrerar de med tiden ut lövträden som måste vänta på en ordentlig skogsbrand eller annan naturkatastrof för att sedan komma efter lavarna, mossorna och gräset men före barrträden som får fortsätta att sakta men säkert ta över marken igen.


Löv, vad gör de, varför lossnar de?


Löv är faktiskt det mest utmärkande för lövskogen, trots allt är den döpt efter dem. Men vad är de bra för egentligen? Jo, löven innehåller klorofyll som är det ämne som ger växterna deras unika förmåga, att direkt omvandla solljuset till energi. (I barrträdens fall har löven omvandlats till långa spröt med ett vaxliknande skal.) Löven har också klyvöppningar där träden "andas", och det är de som ställer till besvär på vintern. När vattentillgången minskar upptäcker träden att det helt plötsligt avdunstar mycket mer vatten än de får tag på via rötterna. Då stänger trädet av vattnet som ska till löven och lagrar det varpå löven blir uttorkade och tillslut trillar av. För att få nya blad i tid till sommaren, eller en extra omgång om något oförutsett inträffar, har trädet redan under sommaren börjat göra knoppar. Dessa knoppar ligger sedan i dvala, samtidigt som trädet, under vintern för att sedan brista på våren.
Symbios eller parasit i lövskogen?


I lövskogen ser man ibland arter som drar fördel av den andra som till exempel fnösktickan, detta kallas parasitism. Det finns också arter som utnyttjar den andras överskott så att båda får ut något bra av samarbetet. Kvävefixerande bakterier på ärtväxter eller mykorrhiza med svampar och träd är bra exempel på växter som lever i symbios eller mutualism. Ibland kan det vara svårt att se skillnad på dessa två helt olika fenomen, till och med forskarna var i början osäkra på om svamparna på trädens rötter gjorde skada eller nytta. För att ta reda på detta iakttog man skogar på olika ställen, skogar med svamp på rötterna och skogar utan. Det man kom ...