Växthuseffekten (so-delen)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

So-delen, Frågeställningar och svar:

Vad gör du som person för att minska växthuseffekten?

Det jag kan göra för att minska växthuseffekten är att gå, cykla eller åka kollektivt så ofta jag kan, istället för att åka bil. men också be mina föräldrar att köra bränsle snåla bilar och att köra mjukt. Om alla höll hastighetsgränserna i Sverige skulle koldioxidutsläppen minska med 1 miljon ton.


Ska riksdagen höja skatten på bensinen?

Jag tycker att riksdagen ska höja skatten på bensinen snarast. För då kanske inta alla skulle ha råd med att tanka bilen. Men istället kanske de lägger mesta delen av pengarna på bensin, efter som vi är så beroende av bilen. Detta kan leda till att föräldrar inte har råd att försörja familjen. Därför kanske de förstår varför det är så farligt med att släppa ut koldioxid. Utan kör bil så lite som möjligt och minskar då utsläppen av koldioxiden.


Hur drabbar det oss i Gagnef?

Om riksdagen skulle höja skatten på bensinen skulle Gagnef drabbas fruktansvärt mycket, eter som vi inte har några tunnelbanor. Dessutom har vi inte några bussar och tåg som går skapliga tider eller vändor. En annan sak är att vi inte ligger så nära storstäder, så vi har en bit att åka om vi ska t ex. handla, gå till doktor eller göra andra ärenden. Så vi är verkligen beroende av bilen för att transportera oss. Men för världen i allmänhet skulle det vara bra att höja skatten på bensinen.


Energiproduktioner och dess för och nackdelar:


Fossila bränslen:

Till fossila bränslen hör: Naturgas, Olja och Kol. Naturgas och olja består av döda djur och växter, som under miljoner år legat under högt tryck, t.ex. på havsbottnen. Kolföreningarna i växt- och djurdelarna omvandlas under sådana omständigheter till olja och naturgas.
Oljan och gasen återfinns i täta bergarter där bränslena inte kan tränga genom. Eftersom att oljan och gasen strävar uppåt, tränger den lätt genom porösa bergarter, och försvinner ut i atmosfären. Olja och naturgas kan inte bara hittas till havs, utan även i källor på land, som en gång i tiden legat under vatten.

Fördelen med fossila bränslens är att de innehåller mycket energi i förhållande till sin volym kan man säga.

Nackdelarna är fler, vid förbränning av fossila bränslen bildas försurande svavel- och kväveföreningar, stoft, tungmetaller och koldioxid som släppts ut i luften. Utsläppen renas dock så mycket som möjligt av olika reningstekniker. Växthuseffekten och försurningen påverkas negativt av förbränningen av fossila bränslen.



Kärnkraft:

En kärnkraftsreaktor kan liknas vid en stor ångmaskin. Mellan 450 och 700 bränsle element placeras i reaktortanken och bildar tillsammans det som kallas härden. När man får igång kärnklyvningen i atomkärnorna i uranet bildas värme. Det vatten som pumpas genom härden värms upp, börjar koka och ånga bildas. Ångan leds till turbiner som driver en generator som omvandlar ångtrycket till elektricitet. Sedan leds ångan från turbinen vidare till en kondensor där ångan kyls ner och blir till vatten igen. Därefter leds vattnet åter in i reaktorn. Kylvattnet som används för att kondensera ångan till vattnet är havsvatten. Det pumpas ut i havet igen efter det att det utfört sin uppgift. Kylvattnet blir inte radioaktivt förorenat eftersom det går i ett eget system och aldrig kommer i kontakt med processvattnet.

När det utbrända kärnbränslet lyfts ut ur en reaktor i ett kärnkraftverk är det så radioaktivt att den mängd som ryms i en snusdosa skulle kunna döda hela Sveriges befolkning. År 2010 - det år som det tidigare fanns beslut på att kärnkraften skulle vara avvecklad - har kärnkraftsindustrin i Sverige producerat 8000 ton radioaktivt avfall. Tillräckligt för att utplåna allt liv på jorden många gånger om.

Fördelen med kärnkraft är att kärnkraften är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Den har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp.

Nackdelen är att i avfallet finns både kort- och långlivad radioaktivitet. Det är de mycket långlivade radioaktiva ämnena i avfallet, som t.ex. plutonium, som är den största faran. De fortsätter att vara ett hot i hundratusentals år - betydligt längre än den tid som människan har existerat.



Vattenkraft:

Dammar byggs huvudsakligen av två skäl: Antingen för att lagra vatten för att reglera ändringar i en älvs vattenföring för att få ett jämnt flöde som underlätta vatten- eller energiförsörjning. Eller för att höja vattennivån uppströms så att vattnet lättare kan avledas till kanaler för t.ex. konstbevattning. Vattennivåhöjningen syftar även att skapa en så stor "fallhöjd" som möjligt. Fallhöjden betecknar då avståndet mellan dammens yta och den ursprungliga älven nedanför dammvallen. Kombinationen av en damm med stor volym och rejäl fallhöjd skapar möjligheter för att producera elektricitet. Men också för att försörja jordbruk, fabriker och städer med vatten för olika ändamål, skydda mot översvämningar och underlätta för sjöfart på floder genom att utjämna vattennivåerna

Precis som att varje flod är unik finns det ingen damm som är exakt lik de andra. Man kan dock tala om tre generella typer av dammkonstruktioner: invallning "tyngdkraft" och bågdammar, som väljs efter topografi och geologi på platsen för dammen.

Invallningar av jord- eller sten, är ofta de billigaste att bygga och 80 procent av alla världens dammar. Ofta anläggs dessa i breda dalar i bergsområden nära platser där byggmaterial kan utvinnas. De största invallningsdammarna är de mest massiva byggnadsverk människan skapat.

Tyngdkraftdammar är huvudsakligen tjocka, raka betongmurar som byggs över trånga dalar på starkt urberg.

Bågdammarna görs också av betong men drar nytta av bågformens naturliga styrka för att minska behovet av betong och annat dyrt byggmaterial, fortfarande i lägen dit transporter är besvärliga. Bågdammar anläggs med bågen mot det inströmmande vattnet. Vattnets tyngd fördelas då längs bågen och tas upp av bergssidan.

Fördelar med vattenkraften är att den är tillgänglig året runt vilket ger en stabilitet för elkonsumenterna. Inga farliga utsläpp förekommer och vattenkraften är en ren energiform, dessutom kan man ju lagra energin i form av vattenmassor i dammar.

Nackdelarna är att vattenkraften betyder stora ingrepp i naturen och omgivande djur- och växtliv tar skada. Laxarnas vandring tillbaka till sina lekplatser har störts av de vibrationer som kraftverket ger ifrån sig. Försök att bygga laxtrappor har varit delvis lyckade.


Vindkraft:

Kraften från vinden kommer egentligen från solen. Solen värmer luften och när den varma luften sedan stiger uppåt fylls utrymmet under med kallare luft. Det är det som gör att det börjar blåsa. När vindarna sedan blåser mot ett vindkraftverk börjar bladen, som ser ut ungefär som en propeller, att snurra. Bladen är kopplade till en generator som omvandlar rörelse till el.

Fördelen med vindkraften är att det inte sker några farliga utsläpp.

Nackdelen är att vindkraft knappt ger någon energi och skapar buller och förstör landskapsbilden.

Solenergi:

I dag används solens strålar både för att tillverka värme och elektricitet. Men användningen är fortfarande liten. I Sverige beror det bland annat på att behovet av energi inte sammanfaller med tillgången. Det vill säga, solen lyser som minst under vinterhalvåret, då vi som bäst behöver värme, varmvatten och el.

Energi direkt från solen kan man också utnyttja genom solceller. Fördelen med denna metod är även här att den inte ger några miljöfarliga utsläpp, men de behöver heller inte underhållas (möjligtvis snöskottning om det kommer snö). Dessutom när solcellerna är på plats blir kostnaderna väldigt låga.

Nackdelen med solceller är att det är så väldigt dyra att köpa och installera, men priserna minskar.


Biobränsle:

Biobränsle är ett sammanfattande namn för bränslen från växtriket. Bränslet används för produktion av värme och el och är framför allt ekonomiskt och miljövänligt. För att framställa biobränsle så används samma teknik som för kol, olja och naturgas, d.v.s. att vatten värms eller kokas till ånga. Varmvatten används sedan till uppvärmning av bostäder och ångan för produktion av el. Även genom jordbruksavfall kan man framställa biobränsle.

Fördelar: Det positiva med biobränsle är framför allt att både miljön och ekonomin vinner på det. Det bidrar inte till växthuseffekten och orsakar därmed inte utsläpp av svavel, som t ex. olja gör. Vid förbränningen släpper biobränslena, till skillnad från andra bränslen ut samma mäng koldioxid i atmosfären som växtligheten själv gör. Koldioxiden bryts alltså ner helt naturligt och blir en del av kretsloppet. Biobränslen är förnyelsebara, vilket innebär att de kan återskapas.

Nackdelar: Det största problemet är att det inte än är så lönsamt, vilket beror på att man inte har tillräckligt med resurser eftersom efterfrågan än inte är så stor. Vid förbränningen sker utsläpp av kväveoxider och stoft. För att inte utsuga skogsmarken på näring så kan askan föras tillbaka och spriddas över skogsmarken.


Vad föredrar du?

Jag tycker vi borde satsa mer på vindkraft istället för att använda annan oren energi. Det är väl ändå totalt hopplöst att använda vindkraftverkens ”fulhet” som ett argument för att inte använda vindkraft. Vindkraftverken kan aldrig ersätta kärnkraften i Sverige, det behövs fler än 2,5 tusen stora vindkraftverk för att ersätta ett kärnkraftverk och då skulle för mycket mark bli täckt. Men jag vill heller inte påstå att vindkraft är bättre än kärnkraft utom i miljösynpunkt. Vi kan ju se på vårt grannland Danmark hur stor vindkraften är där, vi måste satsa lite! Det som är så bra med vindenergi är att den är outtömlig! Vi kan använda den hur mycket som helst, den är inte som kolet, oljan eller uranet som kommer att ta slut. Den kommer heller inte att skada växthuseffekten.



Vi I-länder är 20% av jordens befolkning och förbrukar 80% av jordens energi,är det rätt? Hur ska vi bemöta U-ländernas krav på förändring?

Nej, jag tycker inte att det är rätt. Men de har varken pengar eller tillgångar till energi. Dessutom har de det varmt medan vi har vinter och behöver energin till att producera värme.
Sverige har länge verkat för en liberaliserad jordbrukshandel, d.v.s. minskade stöd och tullar. Den svenska inställningen till u-ländernas krav på ökade möjligheter att skydda sina jordbruk har varit ganska tveksam. I denna fråga har emellertid positionerna börjat förskjutas det senaste året. Utsatta u-länder ska k...