Sex & Samlevnad

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

STD (Sexually Transmitted Deceases)


HIV/Aids: HIV infektionen orsakas av ett virus Humant
Immunbrist Virus. Många som smittas av viruset märker inte av det eller får inga besvär alls. Men det finns de som känner av det bara efter några veckor då de får symptomer på t.ex. feber, lymfkörtelsvullnad och halsont men det går bort efter en period.

Människan blev smittade av viruset genom sexuell kontakt på 1980-talet med schimpanser.

Folk som har HIV och inte fått några symptomer sprider viruset vidare utan medvetande att de bär på viruset. Men efter hand börjar immunförsvaret på de drabbade att försvagas. Detta leder till att personen får olika slags symptomer t.ex. långvarig feber, hosta, kraftig viktminskning och svår trötthet.

Efter ännu en tid försämras immunförsvaret kraftigt, då har HIV övergått till Aids. (Acquired Immune Deficiency Syndrome)

För att veta om man har blivit smittad då kan man undersöka sig tidigast 4 veckor efter smittotillfället men säkrast är det 12 veckor efter smittotillfället. Man undersöker detta genom att göra ett blodprov.

Just nu finns det inget botmedel mot HIV och Aids. Men det finns bromsmediciner som gör att risken att HIV blir till Aids minskas.

Nu finns ca 60 miljoner smittade människor i världen. Över 70 % av de smittade finns i Afrika söder om Sahara, Indien, Sydostasien och Kina.
I Sverige finns det ett lågt antal smittade, det anmäls ca 400 nya fall varje år.


Kondom är bästa skyddet mot HIV.



Klamydia: Klamydia är en sjukdom som är svår att märka. 60-70% av alla smittade vet inte eller känner inte att de har blivit smittade. Man blir smittad genom sexuellkontakt. Om man blir smittad och får symptomer då brukar man få symptomer på sveda när man kissar eller flytningar från urinröret, slidan eller ändtarmen. Man kan få symptomer efter 1-2 veckor eller ibland kan det ta flera månader.

För att testa sig själv om man är smittad då brukar man ta ett urinprov hos läkare eller ungdomsmottagningen. Andra tester man kan göra är att ta prov från urinröret, ändtarmen och livmodern.

Man behandlar klamydia med antibiotikatabletter vilket gör behandlingen lätt. Om man inte får behandling mot det då kan det leda till att hos kvinnor får de äggledarinflammation som kan gör att kvinnan inte kan få barn.

Obehandlad klamydia hos män kan leda till att man får bitestikelsinflammation, som senare gör att man inte kan få några barn.

Man skyddar sig bäst mot klamydia genom att använda kondom.


Flatlöss: Flatlöss orsakas av en lus som förökar sig genom att sätta ägg vid hår. Flatlöss smittar genom sexuell kontakt eller nära kroppskontakt. Flatlössen suger blod och orsakar irriterande klåda.

Man behandlar flatlöss med ett parasitdödande medel. Mikroskopbild
Man kan använda kortisonkräm för att lindra klådan.

Finns inga skydd mot flatlöss.


Skabb: Skabb orsakas av att kvalster borrar sig in i huden, parar sig och lägger ägg. De brukar lägga sig vid kroppen hårbevuxna delar.

Man blir oftast smittad genom nära kroppskontakt. Skabb orsakar kraftig klåda 2 – 3 veckor efter smittotillfället. Skabb är värst på kvällar och nätter.

Skabb behandlas med parasitdödande medel och kortisonkräm mot klådan.

Man kan inte skydda sig mot skabb.

Skyddsmetoder.

Kondom: Kondom är det bästa och mest använda skydd mot både könssjukdomar och graviditet om det inte önskas. Kondomen används av män, de använder kondomen som ett fodral som fångar deras spermier under ett samlag. Spermierna behålls inne i kondomen till samlaget är över. Kondom är gjort av ett tunt lager latex och har oftast glidmedel så att det underlättar under samlaget. Kondomen skyddar mannen och kvinnan mot de flesta könssjukdomar man kan få. Kondomen rullar man ut på penisen när mannen har stånd.
Säkerheten med kondom beror på hur man använder kondomen men enligt beräkningar blir 3-14 kvinnor av 100 med barn per år.




Spiral: Spiral är ett ”T” format plastinlägg som är inlindat i tunnkoppartråd. Koppar tråden på verkar livmodern som sen påverkar ägget och spermien, den gör så att det inte blir någon befruktning.
Spiralen sätts in och ut av en barnmorska eller läkare. Den sätts in i slidan. Det finns nackdelar med spiral. Man kan inte använda spiralen som preventivmedel för att den skyddar inte mot sjukdomar.
1 av 100 kvinnor blir gravida med spiral. Spiralen kan användas 5-10 år.


P-piller: P-piller innehåller hormoner som gör att du inte kan bli gravid under den tid som du använder de. Det är två hormoner Östrogen och Gestagen som gör att det inte blir någon äggförlossning som leder till att man ine kan bli gravid. Med P-piller får man många fördelar: utmärkt skydd mot graviditet
regelbunden mens, mindre mensmängd, mindre mensvärk, visst skydd mot cancer i äggstockar och livmoderslemhinna, visst skydd mot äggledarinflammationer och möjlighet att förskjuta mensen.

Men det finns också nackdelar, p-pillren skyddar inte mot sjukdomar och man måste ta det varje dag för att inte bli gravid.

Fodras för ett samlag.

Det beror på vad för samlag man ska ha, här nedan finns vissa utskrivna.

För ett s.k. vaginaltsamlag fodras det en erigerad penis och en fuktig slida. För att kunna få sin penis att erigera och sin slida att bli fuktig krävs det ett förspel. Förspel är när man kysser, hånglar, smeker osv.

Om slidan inte är fuktig kan det vara mycket obehagligt och det kan göra mycket ont för kvinnan/tjejen. Om slidan inte är tillräckligt fuktig kan man sätta glidmedel.

Om man ska ha ett analsamlag behövs det erigerad penis och ett anal. (man/kvinna)
Det behövs glidmedel på analet för att det inte ska vara obehagligt.
Homosexuella män brukar använda denna metod.

Om man ska ha oralsamlag då behövs det två personer.
Man använder munnen på den andres kön eller på ett annat ställe för att tillfredställa varandra. (Lesbiska, Bögar, bisexuella, heterosexuell)

Förutom allt detta kräv det självklart mognad. D.v.s. att personen är redo att ha samlag både psykiskt och fysiskt.

Psykiskt, då ska man kunna ta ansvar för det man gör, man ska vara bestämd och inte tveka. Om man inte är redo psykiskt då kan man få skuldkänslor och man kan till och med hamna i en depression.

Fysiskt, kroppen ska vara mogen, Penisen ska kunna erigera och slidan ska kunna bli fuktig och kunna tåla samlaget.

Ungdomar brukar ångra sig rätt så mycket efter ett samlag speciellt tjejer. Hon anser det var för tidigt och tyvärr så brukar inte ungdomar tänka på det när de är kåta. De tänker inte på vilka sjukdomar man kan bli smittad av, inte att man kan bli med barn och framför allt känslorna dagen efter.

Det finns en lag på att man måste vara byxmyndig för att kunna ha samlag dvs. vara över 15 år. Men det finns ungdomar som är yngre när de har sitt första samlag.



Menstruationscykeln: Menstruationscykeln är en hormonförändring i kvinnans kropp som kommer en gång i månaden.
Mellan puberteten och övergångsålder (50år) går kvinnor igenom menstruationscykeln en gång i månaden.

Menstruationscykeln eller Menscykeln börjar med att slemhinnelagret byggs upp på insidan av livmodern, för att den ska kunna ta emot ägget.
Efter 10-14 dagar är slemhinnorna färdig byggda och då släpper äggstocken ett eller flera ägg. Äggen vandrar ner till livmodern samtidigt som slemhinnorna förbereder sig för en graviditet så att ett befruktat ägg ska kunna inplanta sig i livmodern.

Slemhinnorna finns där för att göra det mjukt för fostret vid en graviditet.
Om ägget inte blir befruktat inom 3-5 dagar då stöts slemhinnorna, blodrester och ägget ut genom slidan och det är det vi kallar för mens eller menstruation. Alltså består inte mens av vanligt blod. Allt som kommer ut är ca 40-80 ml av slemhinnor och blodrester.
Samtidigt som mensen kommer ut då börjar det produceras nya slemhinnor och så går det runt och detta kallas för Menstruationscykeln.
Menstruationscykeln tar nästan 28 dagar.

Om något ägg blir befruktat då stannar slemhinnorna kvar vid livmodern och börjar utvecklas till ett foster.

Kvinnan/Tjejen får sin första mens som kallas för "menarchen" vid åtta 12 års ålder, men den kan komma vid 8 års ålder och 16 års åldern så mellan den tiden kan tjejen få sin första mens. Sen får man mens regelbundet till man bli runt 45-55 år då man slutar få mens.

Vissa kvinnor som har för lite fett eller idrottskvinnor kan inte alltid få det regelbundet.

Kvinnor/ tjejer använder tampong eller binda som mensskydd. Det hjälper att samla deras mens så att de kan kasta eller tvätta bort det senare.
Tampong består av absorberande material, som förs in i slidan under mens tiden.
Binda består också av absorberande material, men man placerar den på trosan under slidan.



Befruktningen: Befruktningen går till på att två olika könsceller möts och bildar en ny orgasm. D.v.s. en spermie och ett ägg går ihop . Varje nytt människoorgasm bildas så finns det 46 kromosomer. 23 finns i spermien och 23 i ägget. När de har gått samman då utvecklas ägget till en embryo som sedan utvecklas till ett foster.

Störst chans för ägget att bli befruktat är 2-3 dagar efter ägglossningen.
(Läs mer om ägglossning i kapitel om Menstruation.)

Kvinnan kan bli befruktad på två sätt, genom att ha samlag eller konstgjord befruktning.

Samlag finns på olika sätt som du kan läsa mer om på kapitlet Vad fodras för ett samlag?

Konstgjord befruktning går till att kvinnan får in spermier med hjälp av en spruta som en läkare sköter som stöter in den i slidan. Sprutan innehåller spermier.

Födseln: Man kan föda på två olika sätt, första sättet är förlossning vilket är också det bästa och mest använda sättet att föda på.

Förlossningen är uppdelad i tre faser. Första fasen kallas för Öppningsskedet. Andra fasen för utdrivningsskedet och tredje fasen efterbördsskedet.
När öppningsskedet har börjat då börjar kvinnan få smärtor från sammandragningar av livmodern. Sammandragningarna börjar plötsligt och smärtorna kommer och går i högre grader och det börjar bli oftare och oftare. För varje sammandragning öppnas livmoderhalsen mer och det håller på till att kvinnans livmoderhals har öppnat sig 10 cm i diameter. Kvinnan får mycket ansträngande smärtor . Hela öppningsskedet tar ungefär 12 timmar för en som föder sitt första barn och ca 8 timmar för en som har fött innan.
Utdrivningsskedet är när barnet pressas ut ur livmodern genom kvinnans vagina. Barnet pressas med hjälp av livmoderns sammandragningar och kvinnans krystningar. Denna fas är den längsta och mest smärtande fas. Fostret föds alltid gnom att huvudet kommer ut först sen kommer kroppen. Direkt när förlossningen är över då gör barnet flera fysiologiska förändringar. Att den börjar andas av sig själ är kanske den största förändringen.
I den sista fasen efterbördsskedet då krystar kvinnan ut hela moderkakan. Om inte hela moderkakan kommer ut då kan det bli svåra blödningar och infektioner efter åt.
Innan barnet får lämna sjukhuset då gör den många tester och ibland väntar man på att barnet ska ta ut sin avföring för att se att allting stämmer.
De flesta kvinnor förlorar cirka en halv liter blod vid en födsel.


Kejsarsnitt är det andra sättet att föda på.
Läkaren skär upp bukväggen, sedan öppnas livmodern och läkaren tar upp barnet. Detta görs medan kvinnan är nersövd och det går snabbt att göra det.

 


Fostrets Utveckling.

Första – andra veckan har befruktningen skett. Spermien har tagit sig in i ägget och den har börjat utvecklas.
Tredje veckan, under denna period delar sig ägget många gånger och åker ner till livmodern och gräver ner sig i livmoderslemhinnan. Hormonsignaler skickas till hypofysen så att inte ett nytt ägg börjar mogna.
Fjärde veckan, Ägget forsätter att gräva ner sig djupare i livmoderslemhinnan samtidigt som den skapar fler kontakter mer mammas blodkärl. Ägget börjar kallas för embryot. Moderkakan suger upp näring åt det outvecklade embryot.
Femte veckan, Embryot får en tydligare kropp med huvud och svans. Blodkärl växer ut till moderkakan som senare blir till navelsträng. Nervsystemet börjar utvecklas.
Sjätte veckan, Hjärtat börjar slå, arm och benknoppar börjar ta form. Embryot är nu 7,5 – 10 mm.
Åttonde veckan, Fingrar och tår börjar formas, nervsystemet och hjärnan utvecklas. (15 mm)
Tionde veckan, Det börjar kallas för foster istället för embryot. Allt är färdigbildat och som nu ska växa. (25mm)
Tolfte veckan, nu kan man urskilja på fingrar och tår. Muskler börjar växa men rörelserna känns inte hos mamman. Nu kan man också avlyssna hjärtslagen med speciell utrustning. Fostret ser ut som en människa nu.
Fjortonde veckan, Fostret kan svälja och njurarna producerar urin. Blodproppar börjar produceras i benmärgen. (9 cm och 15 g)
Sextonde veckan, Man kan se vilket kön fostret har med speciell utrustning,
Sjuttonde – tjugondeveckan, Skelettet och musklerna är nu tillräckligt stora för att man kan känna fosterrörelser. Man kan höra hjärtslagen tydligt. (16 cm och 100 g)
Tjugonde veckan, Alla organ ligger på rätt plats och nu ska de bara växa. Fostret kan andas men lungorna är inte så pass utvecklade så att fostret överlever utanför livmodern.
Tjugofjärde veckan, Underhudsfett lagras, Vissa barn som föds nu kan överleva med akut vård från läkare. Men det finns stor risk att barnet får ett handikapp.
Tjugofemte veckan, (30 cm och 600g)
Tjugosjätte veckan, Fostret kan reagera på ljud utifrån. 4 av 10 som födds då överlever.
Tjugo åttonde veckan, Ögonen kan öppnas och ungefär 9 av 10 barn som födds överlever.(35 cm och 1000 g)
Trettionde veckan, Lungorna kan nu klara av att andas på egen hand, men om fostret födds så kan den behöva respiratorhjälp. Fostret suger på tummen och gråter. Nästan alla födda överlever.
Trettiotredje veckan, Huden på fostret är täckt av ullhår och alla som föds nu överlever(40 cm och 1500g)
Trettiotredje veckan, Fostret är så pass stort att den inte kan vända på sig själv.
Trettiosjätte veckan, mycket trångt för fostret (45 cm och 2000-2500g)
Trettioåttonde veckan, fostret tränar på griprörelser (47cm och 2750g)
Fyrtionde veckan, Fostret helt klart, Förlossning återstår.(50cm och 3000-3500 g)

Abort: Kvinnan kan göra abort är hon har fått en oönskad graviditet eller vid andra orsaker som gör så att kvinnan måste göra abort. Kvinnan kan göra abort på olika sätt beroende på hur länge hon har varit gravid.
1-8 veckan kan man göra en så kallat medicinskt abort, då man går till en läkare och får abortpiller. Abortpillren gör så att graviditeten stannar upp. Efter två dagar går kvinnan tillbaka till läkaren där hon får ett piller som man trycker in i slidan. Det pillret gör så att livmodern drar ihop sig och skapar blödningar. Blödningarna fortsätter i 2 veckor, många bli illamående och tröttsamma men oftast har den ingen bieffekt.
8-12 veckan kan man göra en kirurgisk abort. Man blir nersövd, medans man är nedsövd då tar läkaren ett rör och suger ut graviditeten. Hela ingreppet tar ca 15-20 minuter.
Missfall: Missfall är en spontan abort. Graviditeten avslutas mot sin vilja och innan fostret så utvecklat så att den kan leva utan för sin mamma. Missfall beror på att fostret itne var livsdugligt , den hade inte kunnat...