Konsumtion/Livskvalitet - Då, Nu, Framtid

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

PENGARNA ELLER LIVET?

Inledning
Nutidsmänniskan jobbar nästan ihjäl sig för att få pengar att konsumera! Samtidigt förbrukar vi jordens resurser på ett snabbt och oansvarigt sätt. Det kommer inte att fungera i längden men vad kan man göra för att saker och ting ska ändras? Hur såg samhället ut förr och hur ser det ut idag och vad bär framtiden med sig?

Historiskt sett

Konsumtion/Samhällsekonomi.
(I mina ögon går konsumtion och samhällsekonomi hand i hand och därför väljer jag att belysa de båda samtidigt.)
Precis innan den industriella revolutionen tog sin start i Sverige hade den agrara revolutionen tagit slut. Resultatet av den industriella revolutionen blev att de som tidigare var verksamma i jordbruket valde att sluta med jordbruk för att istället flytta till industristäderna som hade börjat ta form. Den snabbt växande ekonomin i Sverige berodde mest på vår export av trä till England. Företagen återinvesterade pengarna och nya fabriker byggdes och arbetstillfällena ökade.
Konsumtion i samhället var något som aktualiserades då man nu för första gången var tvungen att konsumera för att överleva. Man var tvungen att köpa varor som man tidigare hade producerat på sina odlingsmarker och i hushållet. Man hade gått från självförsörjning till konsumtion.

En påverkande faktor till att ekonomin utvecklades så pass snabbt var emigrationen till USA. De som huvudsakligen emigrerade var arbetslösa och barnfamiljer. Detta innebar besparingar för staten som slapp kostnaden för dessa. Dessa pengar kunde man satsa på industrin vilken snabbt växte.

Livskvalitet
Livskvalitén förr sett ur yttre faktorer var inte bra; i dessa städer var husen illa byggda och lägenheterna ofta väldigt små. En familj med sex barn fick bo i en motsvarande tvåa. Ett industrijobb innebar långa arbetsdagar och väldigt låg lön och eftersom att det fanns så många arbetslösa var det väldigt lätt att bli av med sitt jobb.
En påverkande faktorer som gjorde livet bättre var socialisternas ingrepp på politiken, de var de första som slogs för att arbetarna skulle få humanare arbetsförhållanden.

Slutsats
Utifrån denna text kan man se att livskvalitén var låg. En tanke som dök upp i mitt huvud är utbildning. Under denna tid var utbildningen kort och vidareutbildning existerade knappt för arbetarklassen. Detta ledde till att arbetarklassen mycket långsamt förbättrade sina levnadsvillkor. Livskvalitén tror jag skulle ha blivit bättre om man satsat lika mycket pengar på skolan som man gjorde på industrierna. Välutbildade människor skulle utveckla Sveriges industri snabbare och på så sätt skulle välfärden öka.

Nutid

Konsumtion/Samhällsekonomin.
Varför konsumeras det så mycket och varifrån kommer pengarna? Det ekonomiska läget är mycket bra i Sverige. Inflation är låg vilket innebär att pengarna inte minskar i värde och prishöjningar på varor och tjänster är låga. Räntan är låg vilket innebär att det blir billigare bokostnader för t ex alla som har banklån. Arbetslösheten är låg vilket ger staten betydligt bättre finanser. Allt detta innebär kort och gott att de flesta får mer pengar över i plånboken jämfört med tidigare. Hur använder då svenska folket dessa pengar? Svaret är delvis att vi konsumerar mer än någonsin! Utlandsresor, husrenoveringar, trädgårdar, hemelektronik mm är exempel på vad pengarna går till. Nya shoppinggallerior byggs ständigt – gärna större än konkurrenternas.

Konsumtionen är dock bra för Sverige som land då vi har momsbelagt alla varor och tjänster, momsen är en av statens största inkomstkällor. Genom att staten får bättre finanser kan mer pengar läggas på samhällsservice. När samhället konsumerar kan företagen producera mera varor, desto mer de producerar desto mer pengar får staten och företagen. Allt eftersom företagen får högre inkomster kan de skapa en tillväxt genom investeringar och nyanställningar. Detta betyder mer nya jobb och flera konsumenter. När samhället får mer pengar föds det nya jobb och nya jobb betyder nya konsumenter, allting går i cirkel.

Livskvalitet

Är då människan lyckligare idag?

”Enligt Metro är Sverige det femte lyckligaste landet i världen, Danmark kommer först. Det olyckligaste landet i världen är Tanzania.” Henning Mols, Metro 2008-01-18.

Uppenbarligen är vi väldigt lyckliga jämfört med Tanzania. Då kan man undra om det har något att göra med att vi konsumerar mycket mer än de gör. Jag tror att det kan vara ett av svaren till varför vi är lyckligare. Andra delar av svaret kan vara att vi i Sverige har ett mer utvecklat land och en ”nöjdare” befolkning. Primärbehoven i Sverige är tillfredsställda genom vår höga välfärd.

Att ”shoppa” har blivit ett inslag i vår vardag. Att åka till Gallerior och handla, kanske äta och gå på bio – ska det förbjudas? Nej, det tycker jag inte men jag kan tycka att folk borde handla med lite mer tanke; - ”behöver jag VERKLIGEN det här?” Borde konsumenten fråga sig ibland. Är shopping ett uttryck för att något saknas i livet? Blir man lyckligare av att hela tiden köpa nya prylar?

Livskvalitet finns på ett helt annat sätt idag än förr. Att vara föräldraledig är en möjlighet för alla svenskar på ett sätt som inte finns i utomnordiska länder. Att kunna vara tjänstledig eller att kunna ta ett friår (nu avskaffat) är andra exempel på hur man själv kan välja vad man vill göra.

”Idag mår många människor väldigt dåligt, folk går in i väggen och blir utbrända och långtidssjukskrivna. Många jobbar 50-60 timmar i veckan och har problem med att hinna med familj och vänner. Man känner sig otillräcklig och går därför omkring med ständigt dåligt samvete” Källa: Intervju Pernilla Aderheim, arbetsterapeut Karolinska Universitetssjukhuset.

Slutsats
Om man jämför med hur det var förr så har livskvalitén objektivt förbättras enormt. Bostäder, arbetsrätt, arbetsvillkor, löner, utbildning mm är exempel på saker som idag har utvecklats på ett positivt sätt jämfört med förr. Å andra sidan har den ökade välfärden medfört nya problem såsom utbrändhet.

Framtid

Konsumtion
Tillväxtländerna i Asien har idag en kraftigt växande medelklass. I Indien lever 300 miljoner människor på samma nivå som i-länderna. Den framväxande medelklassen i Asien kommer i allt högre grad konsumera sin egen produktion, naturresurserna kommer då att ta slut fortare. En minskad tillgång på varor över jorden samtidigt som efterfrågan ökar leder till att priserna kommer att höjas.

Olika scenarion i och med att vi använder mer naturresurser.
Scen 1: Miljöförstöringen ökas i en ännu snabbare takt.
Scen 2: Tekniken utvecklas och anpassas vilket leder till att naturresurserna inte förbrukas.
Livskvalitet
De som idag tycker att det är viktigt att man ska åka utomlands på semester, ha flera bilar och köper ny hemelektronik ofta tycker nog att ett liv med begränsad konsumtion skulle kännas fattigt.
Dessa personer kommer att bli tvungna att dra ner på konsumtionen, vilket leder till att de inte behöver hela lönen, de kan därmed dra ner på arbetstimmarna och får mer fritid. Den minskade lönen leder till en ännu mindre konsumtion som i sin tur skulle kunna leda till att företag går i konkurs pga. minskad efterfrågan, arbetslösheten ökar och livskvaliteten blir sämre.
Samhällsekonomi
Jag tror att vi i framtiden kommer drabbas utav en ökande lågkonjunktur eftersom konsumtionen minskar. Denna lågkonjunktur kommer leda till en allmän oro då efterfrågan på varor är mindre än vad företagen producerar. Lågkonjunkturen bidrar även till att små prisökningar kan ske. Jag tror dock inte att vi kommer att hamna i en depression utan snarare i en recession och att den förmodligen kommer att vara ganska långvarig. Detta eftersom det kan ta tid för att få fram nya varor, som är byggda för att snåla med naturresurserna.
Största enskilda faran mot världsekonomin är oljan. Bristen på olja kommer att driva upp oljepriset och industrin, som är väldigt oljeberoende, kommer att tvingas höja priset på sina produkter. Om ingen har råd att köpa det som tillverkas kommer bolagen gå i konkurs och arbetslösheten kommer att öka. Just detta har avhandlats på det ekonomiska toppmötet i Davos i dagarna (källa Dagens Eko).
Slutsats
Antagligen kommer naturresurserna att ta slut i framtiden, jag tror dock att det inte kommer slå så hårt mot Sverige då vi har en väldigt kraftig och stabil ekonomi. Industrin och samhället måste självklart ställa om, komma bort från oljeberoendet och finna alternativa bränslen. Vi kommer inte att kunna satsa lika mycket pengar på t.ex. sjukvården som vi gör nu och priserna lär öka. Jag tror dock att livskvalitén kommer att sjunka från början då vi inte har samma möjlighet att konsumera. Den bör dock öka igen eftersom att vi nu kan se andra värden i livet, annat än konsumtion som familjen.

Sammanfattning
Livskvalitén har objektivt förbättrats över tiden samtidigt som människan har förändrat sitt konsumtionsbeteende till det sämre. Först den dagen då människan förstår att samhället går åt fel håll kommer livskvalitén att bli riktigt bra. För vad ska man med livskvalité till om den jord vi alla lever på nu inte finns i framtiden?
Källor

http://home.swipnet.se/~w-13119/pub/svhist1900.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Konsumtion

http://sv.wikipedia.org/wiki/Konjunktur

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP/

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/Sverige_i_valstandsligan/

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Avtalsforhandlingar/Avtalskonstruktioner/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Asien#Ekonomi

http://www.edu.fi/svenska/SubPage.asp?path=499,683,26045,1559,1578,2106

http://www.edu.fi/svenska/pageLast.asp?path=499,683,26045,1559,1578,2106,2777

http://www.edu.fi/svenska/pageLast.asp?path=499,683,26045,1559,1578,2106,2781

http://www.ises.abo.fi/~janderss/miljohandel.htm

http://www.konsumentverket.se/mallar/ehandel/bestall_produkt.asp?lngCategoryId=545&ProductID=910&GroupID=1 ladda ner pdf filen.

http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/lista_artiklar.asp?lngCategoryId=1838

Dagens Eko den 24 januari 2008

Intervju Pernilla Aderheim, arbetsterapeut Karolinska Universitetssjukhuset.

Henning Mols, Metro 2008-01-18.

Anna-Karin Blomqvist den 20-24 januari 2008

Tomas Nöjd den 20-24 januari 2008


Källor:
http://home.swipnet.se/~w-13119/pub/svhist1900.html

h...