Franz Kafka - Förvandlingen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

1900-talet öppnade en ny period i den västerländska kulturen. Modernismen var en rörelse, som vände sig mot traditioner och tabu, och ställde konstnärernas självständighet i centrum. Det uppstod olika riktningar inom modernismen, bland annat dadaism, expressionism, futurism, impressionism, kubism, surrealism och absurdism.

I litteraturen skedde märkliga förändringar när det gällde både form och innehåll. Författarna strävade efter gränslös frihet och experimenterade med både form och berättarstruktur. De funderade på världens snabba utveckling, människans nutid och förlorade identitet, och profeterade om framtiden, som oftast skildrades upprörande och förtvivlat.

Bland de mest berömda modernisterna som Marcel Proust, James Joyce, Albert Camus, hittar vi den tyskspråkiga Franz Kafka, som bäst lyckades att framkalla effekt med sina absurda, psykologiska romaner och noveller. I den här rapporten ska jag presentera honom och novellen Förvandlingen, som förmodligen är det första människor tänker på när de hör Kafkas namn.




Syfte och metod

”Att rätt förstå en sak och samtidigt missuppfatta den utesluter inte helt vartannat!”

- Kafka

Eftersom Franz Kafka var en tyskspråkig författare tänker jag utnyttja mina kunskaper i tyska och samla fakta från tyska sidor på Internet. Jag ska använda mig också av mina minnen från gymnasiet och universitetskursen i tysk litteratur, där jag undersökte och analyserade hans verk.

Mitt mål är att göra läsaren bekant med författarens person och levnad, vilket är nödvändigt för att kunna tolka och förstå den förvånande novellen Förvandlingen, som delvis är självbiografisk. Dessutom hoppas jag på att väcka nyfikenhet och intresse för hans djupt skakande och tankeväckande berättarkonst.



Biografi

” Livet är omåttligt stort och djupt, som stjärnornas avgrund över oss. Vi kan bara se det genom ett litet kikhål - vårt eget personliga liv.”

- Kafka

Franz Kafka föddes den 3 juli 1883 i Prag, i det dåvarande Österrike-Ungern. Hans föräldrar hade judiskt ursprung och det talades tyska, tjeckiska och jiddisch i familjen. Själv sa Kafka att tyska var hans modersmål men tjeckiska stod honom nära hjärtat.

Fadern Hermann Kafka kom från en relativt fattig familj, han hade börjat arbeta redan i barndomen och blev handlare. I motsats hade modern Julie haft möjlighet till utbildning och jobbade i deras gemensamma affär tolv timmar om dagen. De fick två söner, som dog som småbarn, Franz, och tre döttrar, vilka mördades i koncentrationslager under det andra världskriget. Den yngsta flickan Ottilie och Franz stod varandra alltid mycket nära.

Franz Kafka gick i skola och gymnasium i sin hemstad och skrev bland annat dagböcker, vilka dock förstördes – antagligen av honom själv. Han studerade vid universitetet i Prag och bytte inriktning flera gånger. Han hade studerat kemi, juridik, tysk filologi och konsthistoria, innan han till slut återvände till juridik. Efter en avslutad utbildning var han tvungen att ha obetald praktik i ett år.

Hans brödyrkes-karriär, som han själv kallade det, började vid försäkringskassan 1908 och varade tills han blev allvarligt sjuk och pensionerades. Hans arbete erkändes och belönades, men det var byråarbete ändå, där man stirrade på klockan. I ett brev skrev han: ”Min tjänst är löjlig och sorgligt lätt... jag vet inte vad det är som jag får betalt för.”

Emellertid var Kafka intresserad av människor och skrev prosatexter, vilka publicerades först 1904. Det största inflytandet på hans konst hade den franske Gustave Flaubert, vilket visade sig i stilen. De använde nämligen språket som verktyg.

Under det första världskriget konfronterades Kafka med oändlig sorg och lidande, då östjudiska flyktingar kom till Prag, dessutom fick han, som anställd vid försäkringskassan, ordna krigsoffrens rehabilitatering och yrkesomskolning. År 1915 blev han inkallad i militären. Det ledde till att han fick tuberkulos två år senare. Han bad då att få gå i pension, som han måste vänta i fem år på. Tuberkulosen var obotlig, dessutom fick han spanska sjukan 1918 och därefter försämrades hans hälsa snabbt, trots kurer. År 1924 förlorade han talförmågan och plågades av smärta när han åt och drack. Förutom att lindra värken fanns det ingenting läkaren kunde göra. Franz Kafka avled den 3 juni 1924 på ett sanatorium i Kierling, Österrike. Hans grav finns i Prag.



Förvandlingen

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt."

- så börjar novellen

Novellen från 1912 handlar om förvandlingen, som sker i familjen Samsa efter att sonen har vaknat i en skalbagges kropp en morgon. Fastän Kafka använde ordet Ungeziefer (skadedjur), som beskriver Gregors nya tillvaro bättre än de svenska översättningarna ohyra, insekt eller skalbagge.

Gregor Samsa är en resande anställd hos ett företag och försörjer sina föräldrar och lillasyster. En dag åker han inte till jobbet och föräldrarna knackar på hans dör och frågar hur det är med honom. Han märker inte än att det är djurljud som kommer ur hans mun. När han lyckas öppna dörren och komma ut får modern syn på honom och flyr till köket, medan fadern försöker med hjälp av en pinne få honom att gå tillbaka till hans rum. Han dirigerar Gregors rörelser med pinnen sedan knuffar han honom vid dörringången så att han störtar in i rummet.

Gregor befinner sig i ett vidrigt djurs kropp men han är samma person inuti, som han alltid har varit. Han försöker ignorera de oangenäma förändringarna och fortsätta sitt banala liv. Han vill inte att allt ska tas bort från hans rum när han behöver mer plats på grund av den nya instinkten; han hoppas att han kommer att omvandlas till människa.

Däremot går familjen genom en tydlig inre och yttre förvandling. Familjesituationen vänder sig helt. Förut utnyttjades Gregor omåttligt men nu blir de andra tvungna att övervinna den skenbara kraftlösheten och börja arbeta och därmed försörja sig och Gregor. Fadern var en sjuk man som gick med käpp, men ju svagare Gregor blir, desto mer kraft får han. Till slut är han ändå starkare än sonen: han lyckas att krossa skölden, som är styrkans och skyddens symbol.

Systern som Gregor har haft ett mycket nära förhållande med, hämtar sämre och sämre mat, pratar mindre och mindre med honom och blir den första som talar om att Gregor numera inte är familjemedlem utan bara ett djur. Hennes position i den småborgerliga familjens system förändras också och hon tar över Gregors plats. Hon blir vuxen, börjar jobba och blir även psykiskt starkare. Föräldrarnas egoism visar sig i deras planer om flickans äktenskap, som skulle medföra att de skulle få arbeta mindre.

Modern orkar inte se Gregor och får en ganska passiv roll i handlingen. I sin tur uppträder fadern häftigt och jagar honom. Han kastar frukt på Gregor när han kommer hem och ser att han har lämnat sitt rum. Det resulterar i att ett äpple skadar Gregors ryggsköld och fastnar där, vilket han lider av i en månad, då ingen bryr sig om honom och ingen tar bort det ruttnande äpplet. Han blir sjuk och svag, därför ett ännu större problem för familjen, som inte kan hyra ut rummet på grund av honom. De funderar på att bli av med honom på något sätt.

En morgon hittar städerskan skalbaggen död och meddelar familjen. De flyttar liket från huset sedan åker de på utflykt och planerar den ljusa framtiden, som om ingenting hade hänt. Livet är harmoniskt igen.

Novellen är delvis självbiografisk. Författaren hade nämligen liknande arbete och levnad, dessutom var familjeförhållandena i hans familj likadana som hos Samsa, vilket hans aldrig skickade Brev till fadern vittnar om.

Familjen var patriarkalisk, det vill säga det var fadern, som bestämde över allt och förtryckte både sin hustru och sina barn, vilket var vanligt i gamla tider. Den unge Franz var inte rädd för honom, dock höll han avstånd från sin far och hade ambivalenta känslor för honom. Kafkas komplex, tillbakadragenhet och eviga tvivel, t.ex. på sin talang, var följder av pappans känslolösa beteende och stryk samt ständiga, starka kritik. Han kände sig oälskad, oaccepterad, därmed frånstötande som en insekt, som skall krossas.

Förvandlingen skrevs dock inte i den subjektiva jag-formen, eftersom berättelsen då hade förlorat sin trovärdighet. Kafka föredrog att använda utifrånperspektivet från början och byta till allvetande perspektivet i avslutningen efter Gregors död.
Hemskheterna detaljeras sakligt och kontrasten mellan berättarstilens känslolöshet och innehållets obegriplighet bidrar till att det otroliga blir acceptabelt och självklart. De fantastiska och de realistiska framställningarna förenas och går inte att skilja åt.



Kommentar

”Jag tror att vi borde läsa sådana böcker som sårar och genomborrar oss... En bok borde vara ishackan till den frusna sjön inom oss.”

- Kafka

Kafkas novell är absurd men man kan inte betrakta den som en saga och bortse från att den väcker en till realiteten. Läsaren kan inte glömma Gregors chockerande fall och funderar på frågan: vem hade skulden för hans förvandling egentligen?

Historien börjar med att en man vaknar i ett av människorna avskytt djurs kropp, vilket är förvånande, komiskt samtidigt skrämmande och skakande, ändå inte tragiskt. Det blir nämligen tydligt att han redan var en omänsklig varelse utan någon identitet. Han var blott en betydelselös, ersättlig slav i samhällets kalla, opersonliga, byråkratiska system. Tragedin är att han långsamt slutade vara människa utan att märka det. Det kanske var den evigt rullande maskinens fel. Eller var det ändå människan som lät sig slukas av det inre mörkret?

På andra sidan står en son, som aldrig hade något annat val än att lyda sina föräldrar och utföra sina plikter. Familjen har det ekonomiskt svårt och det är självklart att han gör sitt bästa för att hjälpa. Utan att tänka offrar han sin kraft och tid, sin kropp och själ för det bästa målet, som är välfärden av de älskade. Det han inte märker är att ju mer han ger desto mer utnyttjas han, vilket är alldeles vanligt i människovärlden...