Projektrapport - Partipolitisk valanalys

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1.1 Innehållsförteckning

2.1 Bakgrund och syfte

3.1 Metod
3.2Metodkritik

4.1 Genomförande

5.1 Resultat
5.2 Moderaterna
5.3 Centerpartiet
5.4 Folkpartiet
5.5 Kristdemokraterna
5.6 Socialdemokraterna
5.7 Vänsterpartiet
5.8 Miljöpartiet
5.9 Sverigedemokraterna

6.1 Analys

7.1 Utvärdering

8.1 Källförteckning

9.1 Bilaga


2.1 Bakgrund och syfte

I varje val så går vissa partier framåt och andra backar. Att folk ändrar sina åsikter om saker och ting då och då är en självklarhet. Men jag tror ändå att det finns vissa grundläggande trender för olika grupper i samhället när det gäller deras partival. Varje grupp gynnas ju av en viss sorts politik, men frågan är då vilken sorts politik föredras av vilken grupp? Hur kommer detta sig? Syftet med detta är att genom detta arbete få en djupare förståelse för vad som kan ligga bakom till varför folk röstar som de gör.


3.1 Metod

I mitt projektarbete har jag använt mig av sju olika indikatorer (grupper) på vilka jag låtit röstandelarna grunda sig. Dessa indikatorer är allihop utvalda med en baktanke. Jag vill få en så bred bild som möjligt och har därför valt en rad vitt skilda indikatorer. Det skulle självklart ha gått att ha fler indikatorer, dock var jag tvungen att begränsa mig för att få tiden att räcka till. Statistiken jag baserar arbetet på är uppbyggd så att varje kommun utgör en koordinat i diagrammen som jag sammanställt för att enklare kunna dra slutsatser av statistiken. Valet föll på följande indikatorer:

En för mig självklar grupp var invandrarna som kallas ”utländsk bakgrund” i rapporten. Integration och invandring är en ständigt aktuell fråga i den politiska debatten. Att då kunna undersöka hur och varför de röstar på ett visst sätt framstår för mig som inte bara intressant utan även ett viktigt sätt att se till helheten i det svenska samhället.

Förutom invandrare har jag valt att se till huruvida kommunens invånares medelinkomst är hög eller låg. Detta trodde jag kunde göra en stor skillnad på invånarnas sätt att rösta eftersom jag kände till skillnader mellan borgerlig och socialistisk skattepolitik.

Jag valde även att ta med huruvida kommunens invånare bor i tätort eller inte. Jag antog att det skulle kunna visa på skillnader i resultatet eftersom det finns sådana skillnader mellan livet ute på landet och i en stad. Reseavstånden och kontakten med övriga samhället är två exempel på skillnader.

Att jag även tog med befolkningstillväxten som en indikator var därför att jag ville se om en kommun i tillbakagång har samma optimism, vad gäller sättet väljarna röstar, som i en kommun i uppgång. Något som jag tvivlade på.

Vidare såg jag till arbetslösheten i kommunen. Jag var ganska säker på att skillnader fanns mellan kommuner med hög respektive låg arbetslöshet. Detta eftersom en kommun med hög arbetslöshet inte mår bra rent ekonomiskt och tvärtom.

Också familjestorleken fick bli en indikator eftersom jag trodde att en familj med många barn inte har samma ekonomi som en med få barn eller inga alls. Barn medför ju som bekant många utgifter.

Den sista indikatorn som jag valde var akademiker. Detta för att jag antog att dessa skiljer sig från mängden både i ekonomiskt avseende samt att de generellt borde vara mer bildade, med en bättre analytisk förmåga än gemene man. Vilket jag då trodde skulle påverka deras sätt att rösta.

Angående källorna så har jag använt mig av SCB, statistiska centralbyrån, som källa till så gott som all statistik. Detta då det är den bästa tillgängliga källan till statistik för det berörda ämnet. Trovärdigheten till den statistik som en statlig byrå har presenterat måste ju anses som mycket hög. Att den skulle vara felaktig ser jag närmast som en absurditet.

Jag har själv svårt att se hur jag skulle kunna byta ut eller ha valt en annan källa till statistiken då SCB, mig veterligen, är den enda institution med den omfattande statiskt som jag varit i behov av. Med andra ord fanns det aldrig något alternativ till SCB vad gällde inhämtandet av all statistik. Om man nu skulle anta att något annat alternativ funnits och jag valt detta istället, så hade det sannolikt påverkat urvalet av de faktorer (indikatorer) jag nu valt (och som trots SCB:s breda urval inte var helt enkla att finna) så att de hade behövt bytas ut till andra som kanske inte skulle framstå som lika intressanta och meningsfulla. T.ex. om jag skulle behövt byta ut faktorn ”Antal invånare med utländsk bakgrund” till ”Antal barn med utländsk bakgrund” så hade ju värdet och trovärdigheten till en sådan faktor sjunkit.

Jag har vidare använt mig av delar av en undersökning som är gjord av Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier, FSI. Detta för att kunna jämföra likheter mellan vad väljare tyckte om de olika partiernas sakfrågor strax efter valet och jämföra det med hur dessa olika grupper jag betraktat faktiskt röstade. Jag anser att FSI är en mycket seriös källa då de levererar valundersökningar till bland annat de politiska partierna själva samt har nära samarbete med statliga institutioner såsom Stockholm Universitet. Undersökningen jag använt var dessutom från början ett beställningsjobb från ett politiskt parti, och jag hade tur att Anders Rickman kunde ordna fram den åt mig.

Jag har också använt de berörda partiernas hemsidor för att se hur de ställer sig i vissa frågor. Jag har särskilt betraktat partiprogrammen för att försöka få dels en överblick över vad partiet anser sig själva stå för, dels för att försöka hitta viktiga fakta som kan styrka mina resultat. Tyvärr fann jag inte så mycket material om de områden (indikatorerna) som jag sökte. Men jag hitta dock belägg för att centerpartiet är att betrakta som ett glesbyggdsparti, vilket jag bl.a. har haft nytta av i den analyserande delen av materialet. Att dessa hemsidor är att betrakta som seriösa källor finns det ingen tvekan om då det är de berörda partiernas officiella sidor det då är det egna partiet som står för materialet. Partierna må kanske vinkla vissa saker på ett för de positivt sätt. Men det är deras politiska åsikter jag ville komma åt i och med valet av dessa hemsidor som källor. Och ingen kan väl bättre beskriva ett partis politik än de själva? Men andra ord är detta enligt mig att betrakta som minst lika säkra som de andra källor jag använt. Fast då många formuleringar är ganska oklara (särskilt på detaljnivå) så föreligger dock en risk för feltolkningar - från min sida.


3.2 Metodkritik

Då jag själv har en bakgrund från en medelklassfamilj utan aktiv politiskt engagemang, inte är invandrare, fortfarande går på gymnasiet och därför saknar utbildning på det område jag nu behandlar så kan detta ge konsekvenser för hur jag tolkar och ser på den statistik som jag har behandlat. Det har också medfört att jag fått hjälp med att ladda hem statistiken som jag använt i arbetet.


4.1 Genomförande

Till en början hade vissa svårigheter att välja ett ämne att jobba med så rådfrågade jag Anders Rickman. Han gav mig då förslaget att jobba med att analysera de tre senaste riksdagsvalens resultat bland olika grupper i samhället, och utav det sedan göra en matematisk formel för att på så vis kunna uppskatta framtida valresultat. Baserat på huruvida en viss kommuns olika befolkningsgrupper ökar respektive minskar. Detta lät som en bra idé då jag tyckte det verkade som ett seriöst projekt, trots avsaknaden av naturvetenskaplig inriktning. Men jag såg det även som en utmärkt utmaning, särskilt så som Anders Rickman framställde projektet till en början. Den ursprungliga hypotesen, att beräkna en matematisk formel, visade sig senare närmast omöjlig att genomföra med till buds stående antal timmar och skälig arbetsbörda. Därför har jag under arbetets gång varit tvungen att modifiera mina mål med projektet. Det slutade då med att jag istället för någon matematisk formel, valde att enbart analysera det senaste riksdagsvalets utgång med utgångspunkt i ovanstående sju olika indikatorer.

Man skulle kunna dela in projekttiden i olika perioder. Från augusti 2006 och fram till mitten av november samma år har jag enbart sysslat med att välja projekt, skriva ett par olika projektidéer och en projektplan för detta ämne som jag valde. Från slutet av november 2006 och resten av året så söker jag mest efter statistik om hur olika grupper har röstat, Anders Rickman, som nu är min handledare, hjälper till och laddar hem så gott som all statistik från statistiska centralbyrån hemsida vilket underlättade då den hemsidan är ganska svårnavigerad.

Vad som nu tar vid från början av 2007 och sträcker sig fram till oktober är arbetet med diagrammen. Det är nu som jag tvingas att ändra målet med arbetet, vilket sker successivt. Från målet att framställa en formel för uträknande av ett partis väljarstöd nästa val beror på ändringar bland de olika befolkningsgrupperna i en viss kommun, till att enbart se hur de olika grupperna röstar. Och ur det försöka komma på en trolig anledning till varför det ser ut som det gör. Den svåraste utmaningen under den här delen av arbetet var att redigera de diagrammen som min handledare har tagit fram, så att de visade relevanta fakta. Med det menar jag att de visar de då visar väljarstödet som en funktion av den speciella indikatorn.

Vidare gällande hur jag gått till väga när jag bearbetat all statistik så har jag ju då inte kunnat gå efter några färdiga rutiner. Så det har under den här delen av arbetet enbart varit en fråga om ren tankeverksamhet. Jag har även rådfrågat Anders Rickman samt Lars-Gunnar Carlgärd, matematik- och fysiklärare på skolan, om råd vad gäller vilka slutsatser man faktiskt kan dra av den statistik som jag har.


5.1 Resultat


5.2 Moderaterna

5.21 Kommunens medelinkomst
Den kommunala medelinkomsten är en mycket markant faktor som påverkar partiet positivt. Moderaternas högsta väljarstöd återfinns också mycket riktigt i allmänt rika kommuner där partiet ibland har ett stöd på ibland upp till 60 %. Att just skattepolitiken är en av partiets högst ansedda sakfrågor förvånar ju inte heller då i detta sammanhang.

5.22 Utländsk bakgrund
Om invånarna har utländsk bakgrund eller ej saknar egentligen betydelse för huruvida partiet ska lyckas bra eller dåligt i valen i den berörda kommunen.

5.23 Boende i tätort
Förhållandet mellan bosatta i tätort respektive på landsbygd påverkar partiet positivt desstu högre antalet stadsbor är.

5.24 Befolkningstillväxt
Befolkningstillväxten påverkar även detta så att partiet får en högre väljarsiffra i städer som har högre befolkningstillväxt. Ofta har storstadsområdena en hög tillväxt och just här har moderaterna högre väljarsiffror än ute på landsbygden.

5.25 Arbetslöshet
Angående arbetslösheten så ser man en lätt tendens till att arbetslöshet påverkar partiet negativt. Detta förefaller dock helt naturligt då moderaterna går bäst bland höginkomsttagare, inte bidragstagare.

5.26 Familjestorlek
Familjernas storlek påverkar inte partiet alls. Precis som ”utländsk bakgrund” så är det väldigt svårt att se hur dessa skulle kunna anses ha någon inverkan på antalet röster på partiet.

5.27 Akademiker
Akademiker påverkar partiet positivt, vilket är naturligt då det onekligen finns en viss parallell mellan akademiker och höginkomsttagare, liksom boende i tätort.


5.3 Centerpartiet

5.31 Kommunens medelinkomst
Centerpartiet skiljer sig i vissa avseenden från moderaterna och folkpartiet. T.ex. så påverkar inte kommunens medelinkomst hur mycket röster detta parti får.

5.32 Utländsk bakgrund
Hos de med utländsk bakgrund är inte partiet som starkast, man ser en ganska tydlig trend i att desstu högre andel invandrare i kommunen desstu lägre röstandel får centerpartiet.



5.33 Boende i tätort
Partiet uppvisar en tendens till att gå bra i kommuner med många boende utanför tätorterna. Att då inte storstäderna är partiets starka sida, är en självklarhet. Detta resonemang styrks även av att regionalpolitiken är partiets bäst ansedda sakfråga (enl. undersökning från FSI). Samma undersökning visar även att centern som enda borgerliga parti har en väl ansedd miljöpolitik vilket även det kan vara en följd av rollen som glesbygdsparti.

5.34 Befolkningstillväxt
Befolkningstillväxten påverkar partiet så att de får färre röster vid en god befolkningstillväxt. Något som ytterliggare styrker att centerpartiet skulle ett glesbygdsparti.

5.35 Arbetslöshet
Arbetslöshetsfrågan påverkar inte partiet på något som det ser ut, bestämt sätt.

5.36 Familjestorlek
Den genomsnittliga familjestorleken är som indikator omöjlig att dra någon bestämd slutsats av.

5.37 Akademiker
På stödet bland akademiker kan vi än en gång se bevis på att det är ett glesbygdsparti. I kommuner med många akademiker så går nämligen centerpartiet väldigt dåligt.


5.4 Folkpartiet

5.41 Kommunens medelinkomst
Folkpartiet är mer likt moderaterna än centerpartiet var. Folkpartiet har nämligen samma positiva faktorer som moderaterna. Alltså spelar medelinkomsten en viktig roll för vilka som röstar på partiet. Desstu högre inkomst, desstu fler röster.

5.42 Utländsk bakgrund
Vad gäller frågan om hur många invandrare en kommun har så spelar det ingen tydlig roll för hur många röster partiet får.

5.43 Boende i tätort
Samma sak som moderaterna även vad gäller antalet boende i tätort; folkpartiet har sina väljare i städerna inte på landsbygden. Men man ska inte glömma att en av partiet bäst ansedda sakfrågor var invandrarfrågor i tid med valet och de flesta invandrare lever i tätorter.

5.44 Befolkningstillväxt
Även befolkningstillväxten påverkar partiet positivt. Vilket stämmer väl överens med indikatorn ”boende i tätort” eftersom befolkningstillväxt är ett fenomen förekommande i städer, och storstäder i synnerhet.

5.45 Arbetslöshet
Vad gäller arbetslösheten som faktor så kan man se en mycket vag tendens till att partiet förlorar röster i kommuner med hög arbetslöshet (jämför 5.41).

5.46 Familjestorlek
Omöjligt att påvisa att familjestorleken skulle bidra till någon påverkan på partiet.

5.47 Akademiker
Antalet akademiker i kommunen påverkar partiet positivt i allra högsta grad enligt vad som framgår av min statistik.


5.5 Kristdemokraterna

5.51 Kommunens medelinkomst
Kristdemokraterna skiljer sig faktiskt än mer än centerpartiet från det som man kan tänka sig vara ”typiskt borgerligt”. Partiet saknar i stort sett utslag på samtliga de faktorer som jag analyserat. Alltså kan man inte se någon skillnad på en rik och en fattig kommun vad gäller hur många röster partiet sedan borde få.

5.52 Utländsk bakgrund
Den utländska bakgrunden bland invånarna påverkar alltså inte heller partiets antal mandat.

5.53 Boende i tätort
Antalet boende i tätort påverkar inte heller partiets antal mandat.

5.54 Befolkningstillväxt
Inte heller befolkningstillväxten påverkar heller inte heller partiets antal mandat.

5.55 Arbetslöshet
Arbetslösheten påverkar ej heller det partiets antal mandat.

5.56 Familjestorlek
Vad gäller familjestorlekens påverkan på partiet så är denna högst begränsad. Men detta är märkligt om man tänker på att partiets bäst ansedda sakfråga är familjepolitiken.

5.57 Akademiker
Antalet akademiker påverkar inte heller partiets antal mandat.


5.6 Socialdemokraterna

5.61 Kommunens medelinkomst
Har ju en politik som ligger mer åt vänster än de borgerliga, alltså gäller i stort sett raka motsatsen, vad gäller vilka faktorer som påverkar på vilket sett, som de borgerliga. Med andra ord så får socialdemokraterna inte mer röster desstu högre kommunens medelinkomst är, utan desstu lägre den är.

5.62 Utländsk bakgrund
Den utländska bakgrunden påverkar inte partiets väljarsiffror.

5.63 Boende i tätort
Inte heller detta påverkar partiets antal mandat på något sätt. Alltså har partiet inte bara stöd på antingen landsbygd eller städerna utan båda och, till skillnad från t.ex. centerpartiet.

5.64 Befolkningstillväxt
En positiv befolkningstillväxt påverkar partiet väldigt negativt. Vilket man kan se en förklaring till i att det sällan flyttar in så mycket folk till fattiga områden. Alltså tappar dessa områden i befolkningsantal.

5.65 Arbetslöshet
Arbetslöshet påverkar partiet positivt om arbetslösheten är hög. Vilket kan förklaras med samma resonemang som ovan. Arbetslösa har mindre pengar än de som arbetar, men de vill förståss fortfarande ha det så bra som möjligt även utan arbete.

5.66 Familjestorlek
Familjestorleken påverkar inte partiet överhuvudtaget.

5.67 Akademiker
”Akademiker” får väl ses som en motsats till faktorn ”arbetslöshet”. Alltså påverkar ett stort antal akademiker partiet negativt. Anledningen ligger förståss även här i pengarna. Akademikerna som grupp är ju förmögen i långt större utsträckning än de arbetslösa.


5.7 Vänsterpartiet

5.71 Kommunens medelinkomst
Har någon sorts roll som lillebror till socialdemokraterna. Vilket kan bero på att vänsterpartiet började som en utbrytargrupp från just socialdemokraterna. Hursomhelst så medför detta att indikatorernas påverkan på partiet är, liksom förhållandet mellan folkpartiet och moderaterna, mycket likt varandra. Detta medför då att kommunens medelinkomst påverkar vänsterpartiet så att en låg medelinkomst får partiet att gå bättre än en hög.

5.72 Utländsk bakgrund
Precis som för socialdemokraterna så påverkar inte frågan om utländsk bakgrund heller partiet överhuvudtaget.

5.73 Boende i tätort
Inte heller boendet i tätort påverkar partiets väljarsiffror.

5.74 Befolkningstillväxt
Befolkningstillväxten påverkar partiet precis som socialdemokraterna. Nämligen att en hög tillväxt ger lågt röstantal.

5.75 Arbetslöshet
Mönstret är tydligt, vänsterpartiet går bra i kommuner med hög arbetslöshet. Det går hand i hand med att arbetslöshetsfrågan är partiets näst starkaste sakfråga.

5.76 Familjestorlek
Kan inte se någon som helst påverkan av partiets väljarsiffror i förhållande till familjestorleken.

5.77 Akademiker
En lätt negativ trend tycker jag mig kunna se för de kommunerna med hög andel akademiker. Som sagt är vänsterpartiets resultat snarlikt socialdemokraternas. Dock är vänsterpartiet ett i många avseenden illa omtyckt parti vilket skulle kunna förklaras med att de framstår som lite mer radikala i sina åsikter än socialdemokraterna. Den enda sakfrågan där deras åsikter får medhåll är i jämställdhetsfrågan.


5.8 Miljöpartiet

5.81 Kommunens medelinkomst
Miljöpartiet är ytterliggare ett av de partier som inte visar på en tydlig profil sett utifrån dessa faktorer. Kommunens medelinkomst påverkar t.ex. inte hur många röster partiet får.

5.82 Utländsk bakgrund
Inte heller andelen invandrare i kommunen påverkar hur många röster partiet får.

5.83 Boende i tätort
Däremot skulle man kunna se en svag tendens till att partiet får fler röster i tätorterna än på landsbygden.

5.84 Befolkningstillväxt
Även vad gäller befolkningstillväxten kan man se en lätt tendens till att partiet får fler röster i kommuner med positiv befolkningstillväxt.

5.85 Arbetslöshet
Arbetslösheten påverkar däremot inte partiet det minsta.

5.86 Familjestorlek
Familjestorleken visar inte heller på några tydliga mönster vad gäller väljargrupper.

5.87 Akademiker
Detta är dock ett säkert kort. Jag finner ett tydligt samband mellan antalet akademiker och antalet röster som partiet får. Desstu fler akademiker, desstu fler röster.


5.9 Sverigedemokraterna

5.91 Kommunens medelinkomst
Sverigedemokraterna saknar i stort sett faktorer som påverkar partiet i någon riktning. Det gäller även kommunens medelinkomst.

5.92 Utländsk bakgrund
Antalet människor med utländsk bakgrund påverkar alltså inte heller partiets antal mandat.

5.93 Boende i tätort
Påverkar inte heller partiets antal mandat.

5.94 Befolkningstillväxt
Påverkar alltså inte heller partiets antal mandat.


5.95 Arbetslöshet
Påverkar alltså inte heller partiets antal mandat.

5.96 Familjestorlek
Påverkar alltså inte heller partiets antal mandat. Dock har män en tendens att rösta i större utsträckning på partiet än kvinnor.

5.97 Akademiker
Inte ens antalet akademiker i kommunen har någon generell påverkan på hur många röster partiet får. Men partiet har väldigt låga väljarsiffror i vissa enskilda kommuner med många akademiker.


6.1 Analys

6.11 Kommunens medelinkomst
Då den borgerliga mer högerinspirerade politiken inte i samma utsträckning som de mer socialistiska partierna föredrar höga skatter för att hjälpa de som har det sämst ställt, så är resultatet jag fått när jag sett till kommunens medelinkomst varit allt annat än förvånande. Jag har nämligen kommit fram till att invånarna i kommuner med lägre medelinkomst allt som oftast röstar på den socialistiska flanken av partiutbudet, och naturligtvis särskilt på socialdemokraterna. Med denna bakgrund kan man se kommunens medelinkomst som en godtagbar indikator till partiernas antal röster.

6.12 Utländsk bakgrund
Det var egentligen bara ett parti som påverkades av antalet invandrare i kommunen, alltså är det ingen god indikator. Detta parti var centerpartiet och de påverkades negativt i kommuner med hög andel invandrare och positivt i kommuner med hög andel icke-invandrare. Som jag ovan nämnt är centerpartiet starkast på landsbygden och det är normalt sett inte där det är invandrartätast. Invandrarna bor ju oftast i tätorterna. Ekvationen är alltså här ganska enkel och behöver knappast vidare förklaras. Därför är det inte heller så konstigt att en av partiet bäst ansedda sakfrågor var invandrarfrågor i tid med valet och de flesta invandrare lever i tätorter skulle kunna förklara detta fenomen.

Sverigedemokraternas resultat på denna punkt är också häpnadsväckande första gången man ser det. Det visar ju som du sett inget utslag, vilket verkar konstigt då partiet ofta beskrivs som invandrarfientligt. Alltså bör det finnas fler Sverigedemokrater i en invandrartät ort än i en med få. I så fall så får de förståss flest röster av ”missnöjda svenskar” i en invandrartät ort, här får de ju förståss inte några röster från alla de invandrare som bor där, varför det inte syns något utslag i min statistik. I en kommun utan problem med invandrare ser ju invånarna ingen anledning att rösta på Sverigedemokraterna, alltså saknar de nog i stor utsträckning ”fasta” väljare som håller fast vid dem oavsett omständigheterna. Alltså kan detta parti betraktas som ett missnöjesparti.


6.13 Boende i tätort
Moderaterna, folkpartiet och miljöpartiet uppvisar alltså en tendens till att gå bättre i än utanför tätorterna, medan centerpartiet går stick i stäv. Anledningarna till att det ser ut såhär är många. Miljöpartiet har kommit med krav på skärpta bensinskatter, detta för att skydda miljön. Nackdelen med sådana förslag är ju att de som bor på landsbygden skulle få betala det högsta priset då dessa har de längsta sträckorna att färdas, och då oftast inte kan åka kollektivt. De är därför ofta tvingade att använda personbil. Att partiet får högre väljarstöd i städer ser jag som en direkt följd av detta.

Att sedan centerpartiet är starkast på landsbygden går inte att misstolkas då man läser deras partiprogram. Där skriver de: ”Centerpartiet verkar för starka regioner med av folket direktvalda organ och egen beskattningsrätt.” Att då rösterna kommer från olika delar av regionerna och inte stadskärnorna är ganska naturligt.

Moderaterna och folkpartiet hade liksom miljöpartiet starkast stöd i tätorterna. En av förklaringarna till detta tror jag är att bättre bemedlade personer ofta bor i tätorter, ett exempel på detta är (om än aningen extremt) Danderyd med 99,9% boende i tätort och dessutom den i särklass högsta medelinkomsten för hela landet. Härifrån kommer även dessa partiernas väljarstöd. Med denna bakgrund kan man se boende i tätort som en fullgod indikator på partiernas röstandelar.


6.14 Befolkningstillväxt
Befolkningstillväxten är som högst i storstadsområdena (t.ex. Ekerö med en utveckling på 1,73 % och Kungsbacka 1,61 %) medan den minskar i glesbygden (t.ex. Arjeplog -2,06 % och Dals-Ed -1,02 %). Det är i städerna som de rika personerna bor och de är dem som har råd att betala för t.ex. en ökad bensinskatt. Detta är en direkt anledning till varför miljöpartiet går bäst i städer, inte på landet.

Vänsterpartiet och socialdemokraterna går sämre vid hög befolkningstillväxt eftersom denna enligt mig sker på platser med god ekonomisk utveckling. Dessa partier vill ju allmänt sett ha högre skatter än de borgerliga partierna. Vilket inte gynnar de med hög inkomst.

Alltså går då de borgerliga partierna folkpartiet samt moderaterna alldeles förträffligt bra i samma läge, av ovan nämnda skäl. Dock går centerpartiet sämre vid hög befolkningstillväxt eftersom det som sagt är ett glesbygdparti. Alltså kan man även betrakta befolkningstillväxten som en bra indikator på partiernas väljarstöd.

6.15 Arbetslöshet
Vänsterpartiet och socialdemokraterna går bra i kommuner med hög arbetslöshet. Folkpartiet och moderaterna går det dock sämre för. Arbetslöshet är det vid lågkonjunktur, alltså svänger även populariteten mellan de olika blocken med dessa konjunkturer. Vid lågkonjunktur får de socialistiska partierna mer röster därför att det då är sämre tillgång på arbeten och då vill folket ha ett starkare socialt skyddsnät och röstar därför på ett parti som delar denna åsikt.

Vid högkonjunktur däremot finns det fler som tjänar bra och därför vill ha skattelättnader. Alltså går då det borgerliga blocket bättre än annars. Nu har ju folket i genomsnitt ett bättre jobb och bättre inkomst, och bör därför sträva efter skattelättnader i större utsträckning än annars. Med denna bakgrund så kan man betrakta arbetslösheten som en god indikator på väljarstödet för de olika partierna.

6.16 Familjestorlek
Familjestorleken i en kommun kan man säga en sak om. Det är ingen faktor som påverkar hur gemene man röstar. Det enda undantaget jag kunde hitta var en liten tendens hos kristdemokraterna till att rösta i större utsträckning på partiet desstu större familjen är. Detta kan dock inte sägas säkert då det inte är statistisk säkerställt. Gällande de övriga partierna så finns här inte ens en tillstymmelse till tendens. Därför kan man inte se familjestorleken som en indikator till varför personer röstar som de gör. Emellertid så tänker jag lägga fram en teori varför denna indikator inte påverkar kristdemokraterna positivt. Detta trots att partiet har en väl ansedd politik på området. Nämligen att partiet är en aning konservativa och deras ideal kanske låter bra men sällan är det bästa alternativet för den som faktiskt har familj.


6.17 Akademiker
Miljöpartiet, folkpartiet och moderaterna påverkas alla positivt av många akademiker i kommunen. Och även här vill jag förklara det rent ekonomiskt: Vilka är det som har råd att offra lite extra för en vad man anser bättre miljöpolitik, vilka har råd med en dyrare försäkring eftersom skatterna sänks och privatiseringen fortskrider? Jo det är självklart allt som ofta just akademikerna som tjänar det lilla extra som behövs. Folkpartiet vars bäst ansedda sakfråga faktiskt är just skolpolitiken, tror jag då borde kunna attrahera de personer som själva är högskoleutbildade och därmed borde se just utbildning som något extra viktigt. Det förefaller i sammanhanget även naturligt att en alldeles särskild grupp som partiet har starkt stöd hos således är lärarna.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet är de t...