Komperativ uppsats (medeltiden och idag)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Är vi verkligen bättre idag?

Dagens matvanor börjar nästan se groteska ut. Människorna blir bara fetare och fetare, och ingen försöker göra något åt saken.

Vad är det som gör detta? Är det för att våra ideal ändras? Har vi för mycket pengar? Eller har vi blivit slöare? Bara faktumet att jag anser att människor blir fetare och fetare tyder på att jag har ett skönhetsideal.

Men hur var det då på medeltiden - var maten lika lättillgänglig? Var kvinnorna tvungna att ha stora bröst och fina höfter? Var man rädd när man började se fettvalkarna titta fram?

Syftet med denna uppsats är att jämföra och se hur våra kostvanor och vårt jordbruk har ändrats jämfört med medeltiden.

Medeltiden:

Under medeltiden hade majoriteten av folket det mer eller mindre fattigt. Men trots den överväldigande bristen på pengar hade de flesta människor någon form av odling eller något djur; och det räckte med en ko, get eller ett får så hade du tillgång till en stor del av din vardagliga kost – mjölken. Mjölken går att dricka som den är, kärnas till smör och ystas till ost. Mjölken värderades såpass högt som den gjorde tack vare dess höga näringsvärde.

Men mjölkprodukterna var inte det enda viktiga för det medeltidiska folket, för spannmål var egentligen det som det konsumerades mest av; bröd fanns nästan alltid på bordet, de åt nämligen i genomsnitt 1-1.5 kg bröd per person om dagen, men spannmålen kom även som välling och gröt.

Under medeltiden var människorna tvungna att laga maten med hjälp av eld, men endast de med lite bättre ekonomi hade råd att köpa en ugn. Eftersom det inte fanns någon ugn i de flesta hemmen var de tvungna att tillaga maten i en öppen eldstad. Men för att det skulle kunna bakas lika mycket bröd som konsumerades hade de flesta byar och städer lokala ugnar där de kunde baka det som var nödvändigt.

Grönsaker, frukt och rotfrukter var något som åts gott om i den mån att det räckte. Grönsakerna som åts var mestadels kål, betor, lök, vitlök, rovor och morötter. Baljväxter som kikärter, bondbönor och ärter var också produkter som ofta fanns i maten och var en viktig del av folkets proteinintag, fastän dåtidens medicinmän trodde att dessa varor var skadliga Eftersom det var så dyrt med sötningsmedel som socker och honung, använde man sig av frukt i matlagningen; dels för att göra maten sötare, men även för att medicinmännen trodde det var farligt med färsk frukt, så den var tvungen att tillagas eller torkas.

De åt inte särskilt mycket kött på medeltiden, men när de väl gjorde det var det oftast fläsk eller fågel. Det är för att nötdjur som ko och oxe sågs snarare som arbetsdjur än mat. Då de väl slaktade nötdjuren var de såpass utarbetade att de kostade mer att ha levande än vad de gjorde nytta som arbetsdjur.

Maten under medeltiden var även mycket fet. Men det ansågs inte som ett hälsoproblem under medeltiden, de tyckte snarare att fettet var bra att ha som reservenergi, och oftast såg man att de rikare människorna var rundare än de med mindre pengar. Men riktigt smala var egentligen bara de som var luspanka eller sjuka.

För det rika folket var det mycket lättare att få tag på den mat de ville ha, så de skaffade gärna mat importerat från olika länder. Men det mest åtråvärda var exotiska kryddor som saffran, peppar, kanel och ingefära. De exotiska kryddorna var även dyra för överklassen, så de användes bara till de stora tillfällena. Men det räckte med att du hade dem i hemmet för att visa att man hade hög status.

För att producera maten i den mån som behövdes, utvecklades jordbrukstekniker och jordbruksmaskiner. En av teknikerna var treskiftesbruket. Syftet med tekniken var att få jorden att ge större avkastning, och därmed minska hungersnöden. Den innebär att man delar upp jorden i tre delar, istället för två som de gjorde innan, och på ena fältet har man höstsäd, och på det andra har man vårsäd. Det tredje fältet lät man vila ett år, då man även hade sina betande djur där, på det sättet blev åkern även gödslad och fin till nästa år.

De flesta på medeltiden arbetade med jordbruk. Det var till mestadels bönder, men även människor från högre samhällsklass som präster och adelsmän ägde jordbruk, fast det var i och för sig oftast någon som jobbade åt dem. På åkrarna de hade så var säden det som tog upp största delen av fälten, men de odlade även olika sorters grönsaker.

De som arbetade med jordbruk hade oftast djur som oxar, kor, grisar, getter och höns på sin gård. Oxarna var de starkaste djuren, så de fick dra plogen. Från fåren fick man ull som man gjorde kläder av. Fåren, korna och getterna gav mjölk medan hönsen värpte ägg. När de slaktade djuren fick de även kött på tallriken.

Nutid:
Idag är vi bortskämda med all mat som finns omkring oss, vart man än åker finns det mat att få tag på. Människorna i dagens samhälle behöver inte alls kämpa på samma sätt att få tag på mat som de var tvungna på medeltiden: Man behöver inte ens jobba för att få pengar för mat, för när du inte jobbar så får du andras skattepengar.

Nu har all import blivit mycket billigare och man kan få tag på all sorts importerad mat i våra lokalaffärer, och det för samma pris som våra närproducerade produkter. Kryddor som förr räknades som exotiska är vardagliga för oss.

Inte nog med att vi kan köpa våra produkter helt färska i en affär som man kan hitta var som helst, så kan vi även få tag på färdiglagad mat, med både för och nackdelar, från t.ex. McDonalds, en pizzeria, och även finare mat i olika restauranger.

Idag bekymrar vi oss ofta om att vi måste gå ner i vikt, och man ser olika metoder för viktminskning i tidningarna varje dag, men på samma gång äter man onyttigheter som hamburgare, godis och chips. Fastän alla vill gå ner i vikt så ser man att Sverige bara blir fetare för varje år som går, och samtidigt har vi dem med allvarliga psykiska ätstörningar som anorexi, där den sjuke inte äter något, vilket kan leda till allvarliga sjukdomar.

Det är inte bara maten som har blivit mer lättillgänglig sen medeltiden, det har egentligen allt blivit, och därmed köksredskap. Idag så har tekniken till köket blivit mycket bättre, och den tekniken finns i alla hushåll. Vi har ordentliga kylskåp frysar, mikrovågsugnar och kaffebryggare; plastpåsar, folie, tättslutande burkar och nästan viktigast – rinnande vatten.

Fastän vi vet vad som är nyttigt idag så lär föräldrarna inte sina barn vad de ska äta ordentligt, vilket gör att barnen aldrig lär sig att äta nyttigheter som grönsaker, frukt och bönor. När deras föräldrar inte lär sina barn så kommer aldrig deras barn att lära sina barn, och på så sätt kommer våran kost bara bli sämre och sämre. Men det är inte bara det att vi inte äter allt det nyttiga, vi äter även alldeles för mycket av det vi inte borde äta. För det är vad vi gör, går till ett ställe med snabbmat för att vi har det för stressigt, och med föräldrar som inte lär barnen ordentliga kostvanor, så vet inte barnen att det inte är bra att äta mat som hamburgare och pizza.

Detta trots det utvecklade jordbruket vi har idag. Allt vi gör idag går mycket snabbare än vad det gjorde på medeltiden, vi har lärt oss att manipulera växters och djurs genetiska struktur, som gör att allt växer snabbare och blir större, vilket ger mer livsmedel. På samma gång har vi nya maskiner som även gör skörden mycket snabbare.

Eftersom vi har maskiner som kan göra allt för oss idag så behöver vi inte använda lika många arbetare inom jordbruket som det behövdes på medeltiden, och nu har vi ju även mycket större befolkning. Maskinerna behöver bara köra över åkrarna och jobbet blir klart, och utan maskinerna så skulle vi troligtvis inte vara så lyckligt lottade som vi är och utan dem skulle vi aldrig kunna leva lika många på den har planeten som vi gör. Om det är en positiv eller negativ sak är något alldeles för stort att skriva om i denna uppsats.

Idag så har bondgårdar oftast specialiserade områden: några gårdar har höns, medan andra har kor och grisar; vete, havre och korn. Men dagens gårdar är inte bara specialiserade de är även mycket större än vad de var på medeltiden. Så det är en faktor till att vi får ännu mer mat i affärerna.

Det vi inte inser idag är att vi har allt för bråttom för att kunna njuta av det vi har. Om vi skulle ta oss tiden att njuta av maten vi äter, så kanske vi inte skulle bli fetare och fetare. Om vi skulle hitta passion för mat och matlagning skulle vi också inse att maten vi äter idag sakta förstör våra liv.

Komparativ del:

Genom att ha läst om och jämfört medeltidens mat och jordbruk med dagens så har jag stött på markanta skillnader, och en negativ utveckling av människans beteende.

Vi kan utan tveksamheter säga att mat är mycket mer lättillgängligt idag än vad det var på medeltiden. Vi kan få tag på vilken mat som helst, oftast inom några hundra meters avstånd. Det är även mycket billigare att köpa de varor som måste importeras idag, ofta är det till och med billigare än den lokalproducerade maten.

Under medeltiden var maten de åt oftast mycket fet och de trodde att det var bra för dem, men idag vet vi att fett är bra till en viss mängd, fast alldeles för många tror att det skulle kunna vara giftet som gör dig tjock, så vi tar helst bort alla fettstrimmor man ser på köttet, men det många inte tänker på är att allt fett inte är synligt. Fett från alla hamburgare med friterade stripps vi äter, innehåller mycket mer fett än vad en fet köttbit med potatis och sås gör, vilket förövrigt framförallt är nyttigare fett.

Våra kök har blivit mycket mer praktiska och vi har mycket bättre möjligheter att hålla våra matvaror färska idag än under medeltiden, och på samma gång finns det mycket mer mat att konsumera tack vare jordbrukets stora utveckling.

Sammanfattning

I den tid vi lever har vi alla förutsättningar att laga precis den mat vi vill laga och veta vad som är nyttigt och inte. Trots det är vi såpass ignoranta att vi äter något som är mindre nyttigt än maten som åts på medeltiden.

För att göra världen till en bättre plats behöver vi få människor att inse vad som ska ätas och vad som inte ska ätas. All snabbmat gör att vi blir mer stressade och får ett uselt näringsintag. Om vi istället skulle se maten som mer än bara mat, borde vi se det mer som en njutning. Om vi gjorde det så skulle vi även inse vad vi gör med kroppen när vi äter så mycket skräpmat.

För vad är det egentligen som stoppar oss från att äta nyttigt? Det kan ju inte vara det att vi inte har möjligheten på grund av missväxt. För vi lever i ett samhälle som har alla möjligheter att bli bättre, och sundare.