Bokrecension: Sophie Scholls korta liv av Herrman vinke

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Boken utspelar sig under 1933- 1945- talet (andra världskriget).
Boken handlar om Sohie Scholl, hon växte upp i Tyskland (Ülm) men flyttade sedan till München under andra världskriget. Hennes familj bestod av brodern Hans och Werner, systern Aicher Elisabeth, en far och mor. Hans var väldigt lik Sophie, modig och vågade stå för sin åsikt. Hennes broder Werner var soldat i kriget, han kämpade för att Tyskland skulle vinna kriget. Systern Aicher Elisabeth var osäker gällande politik, inte riktigt modig av sig. Modern var social, intresserad av människor, hjälpte de som hade det svårt socialt och sjuka. Fadern Robert scholl var politiskt medveten, genomfört en del av sina politiska ideer, förbättring i samhället- kollektivt. Från början blev Sophie och hennes syskon, lik alla ungdomar tvungna att gå med i den nazistiska ungdomsförbundet Hitler Jugend. Det var dess propaganda- vars nazisterna spred för att ta över ungdomarnas polistiska tänkande, de ville få ungdomarna att tycka att krig var något bra, Hitler den store som alla skulle respektera och judar som skulle frysas ut ur samhället. Sophie och hennes broder Hans utforskade propagandan och började skilja på sanning och propaganda. Under den tiden lärde Sophie känna pojkvännen Fritz Hartnagel, soldat i kriget. De diskuterade mycket och delade med sig sina åsiker. Fritz var osäker med sig själv, kunde inte styra sitt tänkade- Hitler styrde över hans tänkande. Sophies självsäkerhet gav honom en klarare bild av verkligheten, men ändå så var det mycket svårt att skilja på sanning och propaganda. Ännu en orsak till att Sophie och Hans blev mot nazisterna: böckerna med propaganda – deras starka åsikt började växa fram. De började bli politiskt medvetna! De blev medlemmar i den antinazistiska motståndsgrupen Vita rosen och beämpade kriget och orättvisorna.

Miljön i denna bok är vacker natur: vinberg stenmurar, tät skog, fläder och slånbuskar, bok granar osv.

Det var inte lätt att skilja på propaganda och verklighet speciellt inte när det tog över ens vardagsliv under andra världskiget, när Hitler hade kommit till makten genom att demokrati och sedan utropade sig till diktator. Nazisterna gjorde allt för att få människan att tänka som de själva: kriga var rätt, man skule kriga för sitt land och folk, rasindelning/ rasbiologi - tyskarna- starkaste rasen, övriga- svagaste rasen, Antisemitism allt som är mot judar- hemlig plan om att ta över makten religiösa skäl om att ha dödat jesus- historiska förföljelser, förvärrad situation samt kristallnatten då synagogor, affärer och hus brändes – att få all skuld på sig själv. Anledning till all förgörelse- underordna sig Hitler som skulle bygga upp landet genom att underordna sig Hitler- den som byggt upp landet och hjälpt folket.

När folket påverkades av propagandan så kunde de inte tro på sanningen trots att det var framför det hela tiden var framför deras ögon: inse att krig bara tog människors liv för onödan, att krig är fel och helt onödigt och att judarna har lika rättigheter som alla andra människor var och att Hitler hela tiden hade ett dolt syfte- utnyttja sitt eget folk för att vinna andra världskriget. Man borde egentligen inte tro på allt man såg och hörde utan att använda sitt förstånd. Men det var väldigt svårt för människorna som var med om propaganda varje dag.

Sophie var okunnig om politik från början men böckerna och propagandan stärkte hennes moståndsvilja. Hon började använda sitt förstånd och tänkte själv, kritiserade och utforskade faktan. Allt detta fick henne att stå för sina åsikter, ej låta sig övertygas av nazisterna, hon var säker på sin plats – det gick inte att övertala henne genom propaganda längre. Hon gav inte upp sitt försök utan fortsatte att kämpa trots alla svårigheter och hinder, trots allt hot som hon utsattes för. Jag beundrar Sophies styrka och självsäkerhet för att det var mycket svårare att vara mot nazisterna än att vara för de. Detta är hjältemodigt! Det är väldigt få som lyckas skilja på sanning och propaganda.

Jag anser att rasindelning/ rasbiologi är fel, vi alla männiksor är lika mycket värda, oavsett hudfärg eller etnicitet, vi alla är trots allt männiksor och har inte rätt att kränka någon annan människa på ett så förnedrande sätt som nazisterna behandlade judarna. Vad hade dessa stackars människor gjort? Varför skulle de få skulden för att ha allt svårt som drabbade Tyskland? Jag kan inte förstå mig på ifall Hitler verkligen var en människa ibland? Människor känner väl någon medkänsla?

Anledningen till Nazisterna hotade sina motståndare Sophie, Hans m.m på alla möjliga sätt var rädsla! De var rädda för att moståndarnas effektiva propaganda skulle övertyga folket att anlita sig de istället, hålla med de och vara mot Hitler och kriget.

Jag tycker att det är hemskt med propaganda, tänk på små barn som tror på allt de ser och hör- hemskt! Detta de växer upp med börjar de att tro på. Ett barn som lär sig något så tidigt kommer att tro på det under resten av sitt liv.

Det måste vara jobbigt att leva under krig, varje andetag man tar är fylld av oro och rädsla. Man vet inte vad som ska inträffa därnäst. Våld löser inga problem, det förvärrar situationen snarare och tar oskyldiga människors liv. Ingenting kan ersätta en människas liv, det är så värdefullt!

Jag tycker att språket var lättläst. Beskivning av personer och miljö vr detaljerade och känslomässiga, man kom närmare huvudpersonen Sophie Scholl och kunde förstå hur hon tänkte. Ibland kunde man uppleva sig själv i hennes situation, häftigt. Man kunde även uppleva den härliga doften av frisk natur...

En kort citat som visar hur modig Sohie Scholl egentligen var:

”Om ...