Bokrecension: Datadyrkarna av Jan-Jöran Stenhagen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Boken utspelar sig främst i Stockholm med omnejd men även i Schweiz och Sundsvall. Den utspelar sig under slutet av 70 och början av 80-talet då bankomaterna började komma. Ett par programmerare som avskedats på banken bestämmer att hacka sig in bankomaterna genom att skimma korten som läggs i automaterna. De tillverka sin egen automat och placerar den vid centralen. När de första gången skulle ta ut pengarna från automaten med ett skimmat påhittat kort blev de oroliga om det skulle fungera, men de blev överlyckliga men rädda då det fungerade.

Ingen märkte i början att det var en falsk automat inte ens bankens direktör Hörner. Då flera av bankens kunder börjat höra av sig att deras pengar har försvunnit börjar media och polisen jaga de som tagit pengarna.
Varje gång togs det 2000 kronor från varje konto för att inte det skulle röra sig om stora summor men efter några månader måste de börja planera framtiden. Man kan inte ha kontanter hemma och bankerna i Sverige vill troligen inte ta emot alla pengar.

Loa, Lizbet, Eva och Eric, Kronovogel är familjemedlemmar och datateknikerna. Hörner är bankdirektören och börjar bli oroliga över att systemet inte fungerar så ofta. Familjen och teknikerna blir mer och mer oroliga över att det blir påtänkta av polisen och fängslad.

Ett kapitel handlar om när de berättar om bankerna framtid och berättar hur de skulle kunna få ut pengarna ur automaterna. De planerar och tänker. De funderar också om det är lagligt.
Det finns budskap i boken då de berättar hur osäkert systemet är och det stämmer än idag. Den innehåller mycket spänning och kunskap. I boken nämns några källor och den beskriver miljöerna rätt.
Jag har lärt mig lite om historia, början var lite svår att komma in men blev lättare efter ett tag. Boken...