Arbetsminnet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Storleken på minnet i en dator mäts hur mycket arbetsminne den har. Normallt ligger det mellan 256 och 4096 MiB. Lagringsminnet, externminnet eller sekundärminnet lagrar datorprogrammen och datan när det inte används. Disketter, hårdiskar och cd är några av dessa typer.

Förr i tiden var inte lagringsmediat inbyggt i datorn utan de fanns på disketter. Disketterna är föregångarna till hårdiskarna men används än idag, dock i en liten utsträckning. Disketten består utav en magnetiskskiva med ett skyddat hölje som används för att lagra filer.

Disketterna rymde i början 360 KiB och år 1984 kom hårdiskarna på 720 KiB samt 1987 kom disketter på 1,4 MB vilket är de vanligaste. Disketter är långsamma att läsa men är omskrivningsbar.

För cirka 10 år sedan kunde lagringsminnet på en hårdisk ligga på omkring 100 MB. Under mitten av 1900-talet blev det möjligt att kraftigt packa innehållet och de senaste åren har hårdiskarna blivit billigare och därmed större och kan innehava cirka 250 GB.

Hårdiskarna består av en cirkulär lättmetallskiva täckt med magnetism. De kan även rotera fortare än det minne som finns i disketterna. Hårdiskarna tillverkas i en mycket ren miljö för deras stora känslighet över skador. Idag kan även delar av lagrinsmediat finns i ett nätverk.
Idag dröjer det cirka en miljon timmar innan det börjar bli fel på hårddiskarna. Om en hårdisk dock inte används på flera år börjar innehållet försvinna. Dagens minnen går att skriva till cirka 100 000 gånger.

Arbetsminnet, internminnet eller primärminnet lagrar datorprogrammen och dess data när de används. Utrymmet för arbetsminnet mäts i byte. Datorns arbetsminne är de snabbaste men förlorar ofta innehållet då datorn stängs av. Här lagras programmen som körs.

Under 1980-talet kunde minnet vara under 64 KiB. Idag har datorn mellan.512 och 4096 MiB. Grafikkortet kan idag ha ett minne runt 1 GiB.

Arbetsminnet är ofta av typen RWM eller RAM, dess .minne försvinner när datorns ström försvinner. RAM .betyder Random Access Memory det betyder att arbetsminnet har samma hastighet oavsett var det kommer ifrån.

En ny typ av arbetsminne kallas MRAM betyder magnetic random access memory började utvecklas på sena 90-talet. MRAM behåller minnet då datorns stängs av,
den ska också vara strömsnål, snabb och billiga. Den första prototypen kom 2003 i Tyskland.
Under sommaren 2006 lanserad Freescale världens första magnetrestriktiva minne.

Den var på 4 Mbit. Ett minne på 4Mbit kostar 25 dollar. MRAM är den första nya minnestypen sedan FeRAM. FeRAM blev dock ingen succé.
PRAM, Phase-change Random Access Memory är en ny datorsminnestyp och är likt flashminnet men sparar datan vid strömbortfall den är vanlig vid användning av produkter från Apple. Macintosh produkter använder även typen NVRAM.

Flashminnet finns i din dator med ofta också i mobiltelefoner eller andra elektronikprodukter. De förlorar inte heller det lagrade information om datorns ström försvinner.
I dagens dator finns BIOS flashminne. Ett flashminne har flera block, ett block är ofta 64 kilobyte. De flesta typerna av flashminnen kommer från Intel, AMB, Toshiba eller ST.

Flashminne skapades 1987 och de vanligaste typerna heter NOR och NAND.
NOR går snabbt att läsa men tar tid att skriva till. NAND är långsam vid både läsning och skrivning, dock är det billigare att tillverka.

Flashminnet har idag ersätt EPROM som programmerades via ström med togs bort med ultavilolettljus. I framtiden kan flashminnet ersättas av plastminnen eller ferro-Ram.
Ferrominnet kan skriva lika fort som det kan läsas med används inte så mycket.

ROM betyder Read-Only Memory det går inte att skriva till minnet. Från början hade ROM-minnet färdigt innehåll med ersattes sen av PROM som gick att skriva till. Därefter kom EPROM. Flashminnet har två transistorer per minnescell istället för en transistor som EPROM har.

VRAM (Video Random Acces Memory) kallas Grafikminnet. Grafikminnet har ofta en bred databuss och en hög klockfrekvens. Grafikminnet har dock ofta ett lågt cache minne.

Grafikminnet har också ett bildskärmsminne som är en kopia av den aktuella bilden på skärmen. Bildskärmsminnet skickar bilden via RAMDAC eller DVI-kontakten till din bildskär.
För tio år sedan hade ett grafikort endast minne och RAMDAC.
När grafikminnet används fullt ut används istället datorns arbetsminne. Grafikminnet kan bestå från 256 MB.

Det Virtuella minnet används av de flesta dator idag. I stället för att tilldela varje program en del av arbetsminnet får varje program en virtuellt minne på datorn.

Det virtuella minnet utvecklades på 1960-talet, dagens modena datorer använder inte så mycket virtuellt minne eftersom arbetsminnet är mycket högre än tidigare.

Operativsystemet finns dolt under det virtuella minnet och sköter det riktiga minnet så att programmen får det minne som behövs och inte mera. Det virtuella minnet skyddar också programmen från varandra och endast operativsystem vet att flera program körs.

Lagringtypen WORM kom på 1970-talet där data skrivs med lågeffektslaser, vilket skapar att innehållet blir kvar. Det kan bara läsas och inte raderas eller ändras.
Typen används i dag på lagrinsmediat CD+/-R och DVD+/-R. En vanlig CD-skiva kan rymma 650 MB. Skivorna läses utav spelare med en varierade hastighet.

För att kunna ta bort innehållet krävs en CD+/-RW eller en DVD+/-RW. En DVD-skiva kan bestå av 4,7 GB eller 17 GB beroende på hur många lager som de innehåller. I framtiden kommer tekniken ersättas av Bluray-DVD eller HDDVD.

Har man Windows XP med mer än 4 GB minne kan man inte sätta datorn i viloläge pågrund av att Viloläget inte kan hantera utrymme på 4 GB.

DDR2 är en ny typ av arbetsminne, tidigare användes minnet bara till Intels moderkort. Under 2006 lanserade AMD en processor som gav stöd för DDR2. Fördelen är att den har en ökad klockfrekvens men nackdel är en lång fördröjning.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/DDR2
http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5rddisk
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dvd
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cd
http://sv.wikipedia.org/wiki/Diske...