Delar av Hinduismen och Budismen + gämnförelse

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Kon är oerhört viktig för hinduerna. Berätta så utförligt du kan om varför den betyder så mycket och vad den fyller för funktioner.

Kon betyder liv och rikedom, och är en gudomlig symbol för moderlighet och ömhet. Tabu är något heligt, som man inte får röra vid eller befatta sig med och kon kallas just Tabu av hinduerna. Det är mycket hårda straff för den som råkar skada den heliga kon och ingen jagar undan en ko om den t.ex. skulle stå i vägen för trafiken. Ingen bonde skulle heller kunna tänka sig avliva en ko för att den är sjuk eller gammal.
Någon ekonomisk vinst skulle det inte vara om man slaktar några kor, eftersom de flesta hinduer är vegetarianer.
Så vad kan man ha för nytta av det heliga djuret?
Kon ger i genomsnitt 3 liter mjölk per dag, gödsel och bränsle. (som man eldar med torkad spillning).
Men varför är kon ett heligt djur?
Det är ingen som vet varför, men det finns två teorier.
Den första är att förr i tiden så “levde man för kon”. Kon mjölkades och man fick mjölk. Kon drog också plogar, så att man kunde så och skörda och genom det få föda. Kon var livsviktig.
Den andra teorin är, vem man än är rik eller fattig, smal eller tjock, så kan man alltid hitta någonting man har gemensamt med kon. Man kan spegla sig själv i kon.

Citat av Mahatma Gandhi:
“Kon har i Indien alltid varit människans bästa vän. Hon var upphovet till all rikedom. Hon gav inte bara mjölk, utan möjliggjorde jordbruket. Kon är en hymn till barmhärtighet. Man ser barmhärtighet i dessa milda djur. Hon är miljoners indiska människors moder.”



2. Hur ser förhållandet/äktenskapet ut mellan man och kvinna i det hinduiska samhället? Vilka skillnader tycker du är störst och vilka är svårast att förstå, jämfört med vår syn på mannen och kvinnan?

En kvinna kan vara en dotter, en fru, och en änka om mannen skulle dö. Så säger manus lag. Den säger också att kvinnor är orena vid menstruation, och förlossning och för att bli ren så behöver de genomgå vissa riter .(Manus en av de viktigaste texterna inom den indiska dharmashastra-litteraturen, (troligen 2 000 år). Men kvinnor deltar även mycket aktivt i det religiösa livet. Det är kvinnorna som utför det dagliga riterna i hemmet, och det finns även riter som bara kvinnor gör.

I det hinduiska samhället är kvinnan underordnad mannen, först sin far, sen sin man och till slut sina söner. Förr behandlades kvinnor som föremål, flickor kunde ges bort som gåvor. Döttrar offrades för att kunna rädda sin far och för att tillfredställa gästerna erbjöds döttrarna. Men mannen kunde inte leva utan sin kvinna, inte efter döden heller. Därför förekom änkebränning frivilligt eller med våld så kvinnan fick följa med sin man till döden. Men om kvinnan inte brändes, så skulle hon fortsätta dyrka sin man, och hon fick inte gifta om sig. (Änkebränning förbjöds av engelsmännen på 1800-talet, men det har förekommit i vårt århundrade).

Kvinnan måste vara sin man trogen hela livet ut. Men mannen får göra lite som han vill. Han får t.ex. ha sexuellt umgänge med en tempeldanserska som han sedan betalade (samlaget genomfördes som en religiös ritual). Alla samlag betraktas som en religiös handling, en fortsättning på skapelseakten. Förr var även månggifte tillåtet i hinduismen.

På 200- eller 300-talet skrevs en av de mest berömda sexböckerna av en brahminpräst. Boken innehåller 64 olika konster som kvinnorna skulle lära sig. De 64 konsterna skulle en devdasi (tempeldanserska) lära sig för att på alla sätt kunna behaga mannen. En devdasi kom alltid från de lägsta kasten, och hade blivit utsedd att tjäna en gud i ett tempel. Där skulle hon dansa och utföra olika tjänster åt gudarna, delta i religiösa ceremonier och vara sexuellt tillgänglig för varje man som besökte templet. Rika köpmän, landägare och stor bönder betalar mellan 600 och 800 rupier för en flickas invigningsceremoni, alltså de betalar för att få ta en flickas oskuld! Men det är vanligare att hallickar från t.ex. Bombay betalar invigningsceremonin och ofta också en summa pengar till flickans familj för att få använda henne på prostitutionsmarknaden. En vacker dotter i familjen kan bli utsedd av sina föräldrar att bli en devadasi, så att föräldrarna kan tjäna pengar på henne. De första protesterna mot devdasisystemet kom först i början på 1900-talet! Delstatsregeringen i Bombay har antagit en lag för att avskaffa devdasisystemet, men det lever fortfarande kvar.

Men en sak är lite konstigt, det är att varje hinduisk gud är kraftlösa utan en gudinna. Så är det inte lite konstigt att kvinnan är så underlägsen mannen? Det står i en text att “En kvinna har sitt värde endast i den mån hon befrämjar mannen ekonomiskt, sexuellt och religiöst.” Jag förstår inte hur folk kan tänka så! Jag är glad att jag lever i ett samhälle, som är ganska bra jämställt, om man jämför med hur en hinduisk kvinna lever och hur vi lever ,så har vi det mycket friare. Kan du tänka dig hur det skulle vara om dina föräldrar en dag skulle tvinga dig att bli prostituerad ,så att dom kan tjäna pengar på dig! Det är helt sjukt!!! Alla ska ha rätt att bestämma vilket arbete de vill utbilda sig till och sedan få en chans att förverkliga det. Även fast hinduiska kvinnor har det bättre idag, så är det inte en jämställd religion, mannen är överlägsen kvinnan.


3. Hinduernas trossystem är uppbyggt utifrån följande termer: karma, atma, moksha, brahma, och samsara. Förklara innebörden i samtliga begrepp samt vilket sammanhang det har för hinduernas trosuppfattning.

Karma är det som bestämmer hur du ska återfödas. Fler goda gärningar ger högre karma, och onda görningar ger sämre karma. När det är dags att återfödas, så är det karman som bestämmer vilket kast man föds i. Har man en hög karma kan man flyttas upp ett kast, har man dålig karma kan man flyttas ned ett kast.

Atma- den individuella själen. Atman finns i allt levande, människor, djur och växter. Det är det djupaste inre som aldrig förändras eller förstörs. Men vad är atman egentligen? Det sägs att atman är det samma som brahman. “Djupt i den föränderliga yttervärldens innersta finns en oföränderlig verklighet: Brahman. Djupt i det föränderliga inre livet finns en oförändlig verklighet: Atman.

Moksha betyder att en individ har befriats från återfödelse. Det finns tre sett att nå moksha:
1. Handlingarnas väg- man ska utföra korrekta religiösa riter och erhålla gudarnas välsignelse.
2. Kunskapens väg- man ska genom meditation och förnuft förstå och uppleva den yttersta
Meningen med livet.
3. Fromhetens väg- man ska förenas med gudarna genom böner(den populäraste vägen).

Brahman finns överallt och är utan början och slut, den är bortom allt lidande och lyser av kunskap. Om en hindu skulle förklara Brahman jämfört med atman, skulle det vara ungefär; en stor cirkel och brahman är allt i cirkeln, atman är då en liten cirkel i den stora cirkeln.
Man säger att brahman är en längre verklighet av den personliga guden Krishna. Med det menas att brahman utgår från Krishnas kropp. Men vad är det då för skillnad på brahman och Krishna? Jo, Krishna är en personlig gud, medans brahman är opersonlig. Brahman är världssjälen, dit alla hinduer strävare efter att komma. Man kommer till brahman genom moksha, som man uppnår genom hög karma.

Brahma den gud som ska vara världens skapare. En gång i tiden var han den viktigaste guden inom hinduismen. Men nu så spelar han nästan ingen roll, det finns bara ett fåtal tempel där han dyrkas.

Samsara vissa av hinduerna anser att samsara är ett bortirrande från det sanna jaget, tro att det är livet på jorden som är det verkliga livet. Detta leder till egoism och strävan efter lust som leder till dålig karma och ständig återfödelse.

4. När Siddharta Gautma blivit upplyst(Buddha) blev han medveten om de fyra ädla sanningarna, vad handlar de om?

Första sanningen: allt är lidande och otillfredsställande. Vårt liv är full med otillfredsställdhet, vi blir äldre, svagare, kanske sjuka och tillsist så dör vi. Lidande är t.ex. när allt vi sätter värde på glider ur våra händer. Människan vill bara ha mer och mer, när vi får det vi vill ha så vill vi ändå bara ha mer, stor rikedom och enorm lycka, vi blir aldrig nöjda. Det är ett lidande. Människan är dömd att leva ett liv i otillfredsställande, ett lidande.

Andra sanningen: orsaken till lidande och otillfredsställdhet. Bara för att vi dör så slutar inte livet och lidandet. Lidandet följer oss tillbaka till livet genom återfödelse. Men varför föds vi igen om det bara är ett enda stort lidande? Det är livstörsten som gör att vi återföds. Det är våra begär och längtan efter tillfredsällelse och fortsatt liv som driver återfödelsen. Vi vill förverkliga våra drömmar om det lyckligt liv med framgång, makt och rikedom. Enligt Buddha är det livstörsten som gör att vi lever i otillfredsställdhet och lidande.

Tredje sanningen: Lidande och otillfredsälldhet kan upphöra. Men hur ska vi få slut på lidandet? Hur ska vi leva för att inte födas på nytt? Genom att kväva livstörsten, säger Buddha. Den människa som når den slutliga insikten blir fri från lockelser och är inte längre bunden till återfödelsen.”Där det inte blåser, där är det alltid ro och stillhet,” så kan man uttrycka Nirvana.

Fjärde sanningen: Vägen bort från lidande och otillfredsställelse. Men hur ska man leva för att nå Nirvana? Buddha börjar med att varna för de två ytterlighets vägar han själv har prövat. Att leva i sinnlig njutning är väldigt fel, men att plåga sin kropp ar lika fel. Så den rätta vägen till Nirvana är att följa den åttafaldiga vägen. den ger ro och visdom och leder dig till Nirvana.



5. Buddismen brukar ofta symboliseras med ett hjul med åtta ekrar som föresätter den åttafaldiga vägen? Vad innebär den åttafaldiga vägen?

Den åttafaldiga vägen beskriver det liv du ska leva för att kunna nå Nirvana och bli fri från lidande, otillfredställande och återfödelse. De åtta vägarna lyder:
* Rätt kunskap - är att förstå de fyra ädla sanningarna.
* Rätt sinneslag - är att vara fri från onda tankar och begär.
* Rätt tal - är att man undviker lögner, hårda ord och tomt prat.
* Rätt handlande - är i första hand att inte döda, inte stjäla och inte leva sexuellt.
* Rätt liv - lever den som förtjänar sitt uppehälle utan att skada andra liv.
* Rätt strävan - är att bekämpa de onda och att alltid sträva efter att göra det rätta.
* Rätt vaksamhet - är att ge uppmärksamhet till sin kropp, sina sinnen, känslor och tankar.
* Rätt meditation - är en metod för att försänka sig själv i djup koncentration. Det är genom meditation som vi människor kan nå den sista upplysningen.

6. Du får ett erbjudande att bli en buddistisk nunna i ett kloster i Thailand under ett halvt år! Du accepterar erbjudandet, fundera över följande frågeställningar:
* Vad skulle bli svårast att ändra på i ditt liv?
* Vad skulle vara mest positivt/negativt med att bli nunna?
* Om du bara fick äga fem saker, vilka skulle du välja och varför?

Det svåraste med att bli nunna tror jag kommer att vara är att följa och lära sig alla regler. Att följa den åttafaldiga vägen och de fyra ädla sanningarna, tror jag inte kommer att vara några större problem. Det är nog att inte få äta när jag vill, att måsta gå ut på gatan och tigga mat och inte få äta efter 12. En munk eller nunna får nämligen inte: äta efter middagstid, kl 12, inte bära smycken, inte ägna sig åt dans, musik eller andra roliga nöjen, de får heller inte sova i en bred säng eller ta emot pengar, guld och silver. Jag tror att det kommer att vara mycket svårt för mig att hålla de reglerna ,eftersom att man är van att kunna sätta på tv:n och datorn när man känner för det. Att lyssna på musik och ha vilka kläder och smycken man känner för, en nunna får bara äga två orange färjade livklädnader. Eftersom att vi är så vana med allt det, så kommer det att bli en stor kulturkrock. Men jag tror att de som lever som munkar och nunnor inte har några större problem med det, eftersom de lärt sig leva så sedan de var små.

Det positiva med att vara nunna i sex månader ,är nog att få en inblick i hur livet ser ut för dem och även få en inblick i hur buddismen är som religion, att inte bara läsa om den, utan att också få uppleva den. Det negativa tror jag skulle vara kulturkrocken, alla regler som jag inte är van med.

De fem saker jag skulle välja att äga skulle vara: en orangefärgad livklädnad, en matskål, en nål och ett bälte av tyg och en vattensil. Jag valde de fem för att det är några av de ägodelar en nunna får äga och om jag ska leva som en nunna så kan jag inte välja dator tv eller några egna klädesplagg. Munkar och nunnor får bara äga två orangefärgade livklädnader, en nål och ett bälte av tyg, en matskål (munkarna och nunnorna går alltid ut på morgonen och får mat av människorna), en rakkniv (skägg och huvudhår får inte växa sig långt), en vattensil (för att inte bryta mot budet att inte döda, inte ens en fluga, så man silar vattnet för att inte riskera något).



7. Gör en ingående jämförelse av de båda religionerna, vilka är likheterna/skillnaderna du kan finna? Beakta följande punkter: Gudsuppfattning, liv och död, utbredning, historia, skrifter samt religionen i samhället.

Likheter: I de båda religionerna tror man på en återfödelse, men av olika anledningar. I hinduismen återföds man på grund av samsaran och dålig karma, alla hinduer strävar efter att få komma till Brahma, och alla buddister strävar efter att komma till Nirvana. I buddismen återföds man för att livs törsten är så stark att man aldrig blir tillfredställd. För att nå Brama och Nirvana så måste man leva rätt liv. Både hinduer och buddister använder tempel som gudstjänstlokaler. Vissa levnads regler liknar varandra. Dessa regler gäller i båda religionerna: Rätt handlande, att leva rätt inte ljuga, stjäla, döda, dricka alkohol. Några andra regler är också att be, och offra till gudarna/Buddha.

Skillnader: Hinduismen har ingen skapare, medan buddhismen har Siddharta Gautama (Buddha). Hinduerna är indelade i olika kast (även fast kastsystemet ska ha upphört ,lever det fortfarande kvar, men det är in officiellt), buddisterna är inte indelade i några kast alls. Synen på kvinnan är också olik. I buddismen är mannen och kvinnan lika mycket värda, det bevisade Buddha genom att hans kvinnliga lärjungar blev upplyst och kom till Nirvana, och i hinduismen lever kvinnan bara för mannen, religiöst, sexuellt och ekonomiskt. Hinduismen har många gudar som man ber och offrar till, men i buddismen har man egentligen ingen gud. Buddha är en förebild, ingen gud, men han dyrkas som en gud. Hinduismen har bara en inriktning medan buddismen har theravadabuddhismen och mahayanabuddhismen.

Historia: Hinduismen kommer från Indus kulturen( fanns mellan 3000 f.Kr - 1500 f.Kr) och Indo européerna. Tillsammans grundade de hinduismen och kastsystemet, det var mest prästerna som ville ha ett kastsystem för att få mer makt.
Buddismens grundare är Siddharta Gautama som var en prins och hindu. Siddharta levde på 500- eller 400-talet f.Kr i norra Indien/Nepal. Han bodde i ett stort palats och hade allt som man kan önska sig, men hans far lät honom inte lämna palatset för att han ville inte att Siddharta skulle få se allt elände, lidande och ondska som fanns i världen. Men en dag så smet Siddharta ut från palatset och gick ner till byn. Han var överväldigad av hur mycket mer det fanns än bara palatset, men han blev också besviken på sin far, som inte låtit honom se allt lidande som fanns. När Siddharta såg en sjuk och en död människa förstod han att livet bara var ett lidande. Då beslöt han sig för att ändra på sitt liv och ägna sig åt meditation och askes (en form av självplågeri). Men askes gjorde bara Siddharta svag och kraftlös, så då beslöt han sig för att gå sin egen väg. En dag satt han under ett träd och mediterade medan han tänkte på hur man kunde bli av med allt lidande. Just då kom han på svaret och blev “en upplyst” en Buddha. Han förstod då att vägen till total lycka inte var lätt ,utan mycket svår och ansträngande. Nu ville han berätta om sin upptäckt för andra . Han reste då till städerna Benares och Varanasi för att predika för dem som valt att lämna honom , när han valde att sluta med askes. Det kallas för Benares predikan.

Skrifter: Vilka skrifter som anses vara heliga för buddismen är olika beroende på vilken inriktning (Theravadabuddhismen och mahayanabuddhismen) man har, men den viktigaste av Theravadabuddhismens skrift samling är Tripitaka som består av tre olika delar och innehållet kan skilja mellan olika buddistiska skolor. Den första delen heter Vianyapitaka och betyder “munkdiciplinens korg”. I den står regler och bestämmelser för munkar och hur ceremonier ska utföras. Den andra delen heter Sutrapitaka och betyder “lärosalens korg”. I den står det om samtal med Buddha, och även berättelser om honom. Den tredje delen heter Abhidarmapitka som betyder ”metafysikens korg”. Största delen av den är analyser om den buddistiska läran. Hinduismen har inte någon direkt helig skrift (vilket också är en skillnad mellan hinduismen och buddismen) Men istället har den flera olika skrifter som ger förslag på hur man kan leva, men man behöver inte leva efter dem. Skrifter som finns är:
- De fyra vedas. Av dem så är Rigveda äldst och mest värdefull.
- Brahmanas, kommentarer till Vedaskrifterna
- Upanishaderna är filosofiska texter, S-omskrevs under 500-talet f.Kr och består av samtal mellan lärare och elever.
- Sutras är som “ledtrådar” i olika ämnen
- Mahabharata och Ramayana omfattar berättade dikter. I Mahabharata ingår Bhagavadgita.
- Puranas står det om mytologiska och genealogiska berättelser.
Gudsuppfattning: Som tidigare nämnt så finns det många gudar inom hinduismen, som man ber och offrar till. Men i buddismen är Buddha ingen gud, utan en förebild som dyrkas som en gud.

Utbredning: I dessa länder är Buddismen huvudreligion: Mongoliet, Kina, Japan, Syd och Nordkorea, Vietnam, Taiwan, Laos, Thailand, Kambodja, Burma och Nepal. I dessa länder är hinduismen huvudreligion: Indien, Nepal, Tamilerna och Sri Lanka. Men så som så många andra religioner ,så finns de båda religionerna även i andra länder.

Liv och död: Buddisterna ser livet på jorden som ett enda lidande och att man aldrig blir tillfredställd, när man har fått det man ville ha så vill man ha mer. Det ända sättet att få total lycka är enligt buddismen att komma till Nirvana. Men det är människans livstörst som gör att man återföds.
Hinduerna har en annan syn på livet. I hinduismen strävar man efter att få så bra karma som möjligt. Bra karma får man genom goda handlingar. När man dör så vandrar själen vidare och det är k...