Kvinnomisshandel!

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning:
Våld mot kvinnor är ett sammansatt och mångfacetterat problem. Det omfattar såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Våldet medför också samhällsekonomiska konsekvenser. Framför allt medför det många gånger stora lidanden för den enskilde och barn i våldets närhet.
Socialtjänstens ansvar:
Socialtjänstens ansvar regleras framför allt genom socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 § SoL bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Bland annat 5 kap. 1 § SoL anger att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller på andra sätt lever i utsatta situationer. 3 kap. 1 § SoL klargör även att det ankommer på socialnämnden att söka samverkan och i samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer förebygga sociala problem. Vidare ska Socialtjänsten 3 kap 1 § bl.a. ge information och upplysningar samt råd och stöd till dem som behöver det.
Införandet av bestämmelsen i nuvarande 5 kap. 11 § SoL har endast i begränsad utsträckning påverkat socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Den våldsutsatta kvinnans behov är ofta sammansatt och stämmer bara delvis med hur socialtjänsten utifrån sättet att organisera verksamheten kan upptäcka, bemöta och hjälpa kvinnan. Det är viktigt att socialtjänsten i varje kommun analyserar sitt uppdrag och ansvar, sin roll och organisation i relation till de behov som våldsutsatta kvinnor och deras barn har. Materialet beskriver regler för sekretess och det belyser dokumentation av ärenden som rör våldsutsatta kvinnor.
Bedömning av kvinnans säkerhet:
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet riskerar cirka 16 kvinnor per år att dödas i samband med kvinnomisshandel, ofta i samband med en separation. Trots att det inte är förutsägbart i enskilda fall, kan vissa förhållanden bedömas som faktorer som ökar risken för allvarliga skador eller dråp/mord. Det är viktigt att diskutera riskfaktorer med kvinnor som utsatts för våld och att genomföra en säkerhetsplanering för kvinnan och eventuella barn. Bedömning om risk för allvarliga skador kan även behöva innehålla en bedömning av risk för att kvinnan begår självmord. En del i säkerhetsplaneringen för kvinnor som väljer att återvända hem är att diskutera vad hon hittills har gjort – och vad hon kan göra – för att minimera risker för sig själv och eventuella barn.



Barn:
Många gånger finns barn med i bilden. Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter, ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, lågt självförtroende, sömnproblem liksom posttraumatiskt stressyndrom. Viktiga frågeställningar för socialtjänstpersonalen att beakta är om barnet är i behov av hjälp på barnpsykiatrisk klinik och om kvinnan/barnet har behov av kontaktperson, m.m.

Stöd till män:
Socialtjänsten kan informera mannen om eventuella stödåtgärder och möjlighet till behandling som finns i kommunen. På vissa platser tillhandahåller frivården – ofta i samverkan med andra myndigheter och organisationer – behandling för män, mestadels i form av gruppverksamhet. I alla lägen är det dock viktigt att mannen och kvinnan får olika handläggare.

De kvinnor som söker sig till jourerna får stöd och hjälp till självhjälp. Kontaktkvinnorna i jourerna bidrar till kvinnornas upprättelseprocess. Kunskap och medkännande är riktlinjerna. Socialstyrelsens definition på kvinnomisshandel är: "En kvinna som är utsatt för upprepad och allvarlig fysisk misshandel av sin nuvarande eller före detta make, fästman, sambo eller pojkvän". Kvinnojourerna vill vidga begreppet kvinnomisshandel till att omfatta även andra former av våld mot kvinnor: Psykisk misshandel, våldtäkt, incest och andra sexuella övergrepp. I praktiken kombineras ofta olika former av misshandel. Våldet har ofta samma orsaker, avsikter och konsekvenser oberoende av i vilken form det utövas.

Våga börja prata:
Att våga börja prata med någon är att våga börja bryta upp. När man försiktigt börjar prata, så vågar andra också göra det - man förstår att man inte är ensam och så småningom förstår man också hur många erfarenheter man har gemensamt.
När bilden börjar klarna och man inser, att det inte kan vara slumpen, som gör att ens karlar "är så lika" - då är det heller inte skamligt eller farligt att tala om att man blivit slagen, kontrollerad, våldtagen, hotad.

Privat våld?
Varför skulle vi skydda mäns makt och överläge genom att göra kvinnomisshandel till en tvåsamhets-och privatproblematik? Varför sitter vi fortfarande fast i gamla, dumma tankegångar som befäster underläget och överläget - "det är aldrig ens fel när två träter"? Det är visst ens fel, när det handlar om kvinnomisshandel! Hur kan det vara nåt annat, när Ulrikas man ligger ovanpå henne och försöker kväva henne med kudden en vecka innan hon skall föda sitt barn? Hur skulle en kvinna, gravid i nionde månaden, kunna vara en jämbördig motståndare i en likvärdig "träta"?

Varför går hon inte?"
Ibland gör hon det, men ofta är tillvaron mycket blandad. Ibland är förhållandena kanske bra och hon hoppas att de ska bli bättre. En förtryckt människa har ofta en mycket låg självkänsla och är inte den som har lätt att fatta avgörande beslut. Hjälpen från omgivning kanske helt saknas. Ofta är det ekonomiska hinder. Ofta är det barnen. Det förekommer också fall där mannen helt enkelt låser henne inne för att hindra henne att rymma eller skvallra...
Tro inte på honom när han säger att hans ska sluta slå:
Ha en reträttväg så du kan ge dig av om han börjar slå igen. Ta reda på vart du kan
vända dig när som helst på dygnet, t ex socialjouren, väninna eller släkting. Fråga släktingarna om nyckel till dem.
Varför stannar hon kvar?
Till slut har hon bara självförakt kvar. Hon tror att hon är hjälplös utan honom och hon vill dölja det för yttervärlden. Ingen ska få reda på att han slår henne. Hon tar på sig skulden för att han slår. Det är hon s...