Behavioristiska och socialpsykologiska perspektiv

21 röster
138276 visningar
uppladdat: 2008-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1/
Behavioristiska perspektivet
Behaviorismen betyder beteendepsykologi, vi föds som ett oskrivet blad som man ska fylla. Personligheten är något som består av många inlärda beteenden och reaktionssätt. Alla våra handlingar har formats av omgivningen, det är samhället, intryck och erfarenheter som styr vår personlighet.

Med beteende terapi kan man vända sina rädslor genom att förändra negativa inlärda mönster. Om man har en fobi för något så kan man genom att sakta närma sig det man är rädd för på olika sätt (positiv förstärkning) övervinna sina rädslor och fobier.

Modellinlärning är när man tar efter andra, te x om man ser någon misslyckas så gör man inte så. Då kan man undra hur det kommer sig att man gör så många konstigheter i tonåren…
Man brukar ju även säga att barn inte gör som man säger, det gör som man gör, modellinlärning går alltså ut på observation och slutsatser samt att personen i fråga verkligen lär in sig detta beteende. Får man också beröm för det man gjort så blir det en positiv förstärkning.

Ivan Pavlov (1849-1936) var en pionjär inom psykologin och har fått nobelpriset i medicin för sin förklaring av hur nerverna styr bukspottkörteln. Han gjorde experiment med hundar, känt som ”Pavlos hundar”. Genom att ringa i en klocka varje gång det var mat så lärde sig hundarna att det var mat när de hörde klockan och utlöste saliv vid ljudet, oavsett om de fick mat eller inte. Genom den upptäckten tog han till sig det och gjorde experiment som kallas Pavloviansk inlärning, att man lär sig vilka stimuli som föregår viktiga händelser.

Man förknippar t ex lukter med positiva eller negativ känslor. Man kan ha en rädsla eller obehag för något, te x sjukhus om man har en negativ erfarenhet från det, man kanske har någon nära släkting som varit sjuk, man har varit och hälsa på och då får man en negativ erfarenhet från det och när man känner doften av sjukhus eller det kanske räcker med att man ser att sjukhus så känner man ett obehag. Läste någonstans att med dofter räcker det med att man känner den en gång för att man för alltid ska förknippa det med just den situationen, det är väl därför även parfymerade våtservetter ”luktar” bajs…

Pavlov tillsammans med John B. Watson och Burrhus F. Skinner har präglat Behaviorismen mer än andra. En revolutionär tanke var det Watson skrev i sin bok ”Behaviorism”:
”Ge mig ett dussin friska välskapta spädbarn och min egen speciella värld att uppfostra dem i och jag garanterar att jag kan välja ut var och en slumpvis och träna honom att bli den typ av specialist som jag väljer – läkare, advokat, konstnär, företagsledare, ja också tiggare eller tjuv.”
Med de orden menade han att miljön och uppfostran betydde allt, arvet var betydelselöst.

I början av 1900-talet var det väldigt konstig teori då man trodde att människors förmåga och möjligheter begränsades av klasstillhörighet, föräldrarnas gärningar och folkgruppstillhörighet.

Jag kan se mycket på mina gamla klasskamrater från skolan, när vi hade återträff så hade man sina tankar på vad dom hade blivit, och till stor del så stämde det och ibland blev man jätteförvånad. Man visste att Pia och Martina skulle bli läkare eller liknande och man förstod att Tomas skulle bli säljare… Men att Sara skulle bli barnmorska var ganska otippat. Det var kul att se faktiskt. Man kan se lite att de som har läkare till föräldrar också blev det. Säkert så finns intresset där och man pratar om det hemma och undermedvetet så utvecklar man ett intresse för det.

Socialpsykologiska perspektivet
Socialpsykologi handlar om hur människor samspelar med varandra, hur vi utvecklas och hur vi påverkas av andra. Vi bär alla en bild av vad vi tror att andra tycker om oss.
Den mest kända av alla definitioner av socialpsykologi formulerades av Gordon Allport (1897-1967):
”Socialpsykologin handlar om hur personers tankar, känslor och handlingar påverkas av den faktiska eller inbillade närvaron av andra”.
Just socialpsykologi fann jag intressant därför att det handlar mycket om roller och grupper och eftersom jag nyss börjat skolan och efter praktiken så är det roligt att läsa om hur vi fungerar i grupper, vilken roll man tar på sig.

När man träder in i en ny grupp så tilldelas man en speciell roll i just den gruppen, det sker oftast omedvetet. Man beter sig olika i olika grupper. Är man i en grupp man känner sig bekväm i så kanske man tar på sig en mer framträdande roll medan man i en ny och ovan grupp kanske tar på sig en tillbakadragen roll.

Det finns många olika grupper som vi kan ingå i, t ex en familjegrupp, arbetsgrupp, studiegrupp, föräldragrupp, hobbygrupp etc. Det finns olika grupp typer och den viktigaste av dom är primärgruppen, där är gruppen mindre och man träffas ofta och man har en känslomässig relation till. Den första primärgruppen vi tillhör är familjen.
I en sekundär grupp är medlemstalet större och man träffas inte så ofta, det är mera opersonligt.
Varje grupp är formell och/eller informell. En formell grupp har bestämda regler för hur gruppen ska fungera medan en informell grupp uppstår inom en formell, de man väljer att umgås med.
Varje grupp har olika faser som den går igenom, något jag tyckte stämde väldigt bra när vi började skolan nu.
Först har vi en initialfas – alla är lite vaksamma och osäkra, det finns inga roller i gruppen än och man vet inte vilka regler och normer som ska gälla.
Sen kommer smekmånadsfasen, under den fasen upptäcker man varandra, hittar gemensamma intressen, man trivs tillsammans. Skulle det uppstå konflikter hålls de undan och sopas under mattan.
I ”vi-fasen” bildas en gemensam identitet i gruppen. Man umgås gärna på fritiden och man har hittat sin roll i gruppen.
Konfliktfasen, då har man börjat lära känna varandra och upptäckt att vi inte alltid tycker och tänker lika. Osämja kan uppstå om en person i gruppen har utmärkt sig på något speciellt sätt. Klarar man av konfliktfasen kommer man till produktionsfasen. Den präglas av effektivitet och intresse i gruppen, man kommer äntligen någonstans igen. Man har lärt känna varandra och kan utnyttja varandras förmågor på ett bra sett utan avundsjuka och aggressivitet.

Något som jag inte hört förut och tyckte var intressant är något som en konsult vid namn Rinnie Crossler anser ”att man ska ge annan människa LUFT”
L:et står för lyssna! Utan att avbryta, kommentera eller döma.
U:et står för att vi ska uppskatta den som talar, visa intresse genom ögonkontakt och kroppsspråk.
F:et står för att vi ska försöka förstå vad den andre säger. Man behöver inte vara överens med man ska försöka sätta sig in i hur personen tänker, då blir det lättare att acceptera den personens åsikter och tankar.
T:et står för tala. När du talar ska du se till att den andre lyssnar ordentligt. Låter du den andre tala får du lyssnande tid tillbaka.

Tycker att det stämmer väldigt bra och en bra sak att ta med sig när man ska arbeta inom vården.

För att förändra sättet eller beteenden i gruppen/familjen kan man använda sig av gruppterapi eller familjeterapi.

Jag kan lite hålla med om att vi föds som oskrivna blad och det som formar oss allra mest är våran omgivning. Var vi växer upp, vilka förutsättningar våra föräldrar hade när dom var mindre, vilka krav som ställs på oss när vi är små tror jag spelar stor roll. Om våra föräldrar formar oss till att bli läkare så visst kanske man utvecklar ett intresse för detta men pressen och kraven tror jag spelar stor roll för om vi blir läkare eller inte, jag tror att man ärver mycket psykiskt om man klarar av press och krav.
Jag tycker att jag har gjort likadant med alla mina egna barn i deras uppfostran, men de är 3 helt olika personligheter och när man tänker efter så har inte alla bott på samma ställe när de var bebisar, de har inte gått hos samma dagmamma, jag och min man har inte haft samma arbete och därför inte varit hemma lika mycket/lite under deras tidiga år, sådant tror jag spelar stor roll hur vi blir.

Det som är intressant med dom här perspektiven är att dom följs åt. Har man haft en uppväxt med ett bra beteende så tror jag man fungerar bra i grupp. Med ett bra självförtroende så vågar man stå för det man tycker och man behöver ha ett bra lyssnar öra, det kommer från omgivningen och från hemförhållandena om man har det eller inte.

Men måste man ha bra hemförhållande för att ”ha det bra” eller kan beteendet förändras, och hur förklarar man annars fenomenet med s k maskrosbarn? Maskrosbarn kallas barn till missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar.
De här barnen lever i de djupaste familjehemligheterna och har ofta själva så stora skam och skuldkänslor att de aldrig vågar berätta för någon vad som händer bakom de stänga dörrarna. Trots allt detta kan de klara sig mycket bra i samhället. Genom te x KBT terapi kan man hjälpa dessa barn att komma vidare. Mer om KBT senare i arbetet.
Tror att det är viktigt att man även får gå i gruppterapi och träffa andra s k maskrosbarn. Kanske är det så att maskrosbarnen tar efter modellinlärning, ser sina föräldrar misslyckas och gör därför inte detsamma?

2/
Behavioriska nyckelord: personlighet, beteende, förändring, miljö, omgivning

Socialpsykologiska Nyckelord: Roller, kommunikation, värderingar, förmåga, accepterande, anpassning

3/4
Det jag kunde märka under min praktikplats och mycket nu när jag jobbar extra på demensavdelningen är att det är väldigt viktigt med rutiner och hur vissa saker påverkar de boende starkt. De vet när det är dags för te x dusch och vissa tycker det är jättejobbigt och kan bli rädda och aggressiva. Jag märkte på en boende som fick besök av sin son att han blev jätteglad men han hade ingen aning om vem det var. Även modellinlärning kunde man se, om någon började bete sig jobbigt vid matbordet så kunde flera hänga på och göra likadant även om de inte hade en aning om varför de gjorde så.

Jag tror att det är jätteviktigt att har en stor förmåga att läsa av människor och se vad de behöver och vad de har med sig i bagaget. Sen tror jag att det kan vara svårt att bryta ett mönster på en äldre person, som har haft sitt beteende hela livet, men man kan säkert minska ett problem. Man får försöka göra te x duschen till något positivt istället, eller ta ut tänderna… man får göra lite som med barnen, lirka och leka igenom saker. Man får vara flexibel.



Man kan se dementa som är väldigt ängsliga och oroliga och det gäller att man försöker hitta problemet med det. Om det är te x vid maten så kanske den personen har negativa erfarenheter från det och då får man försöka ändra det beteendet genom att kanske sitta med vid maten och få personen att känna sig lugn.

När det gäller dementa och sjuka människor kan det vara svårt att samsas i grupp och då får man hitta på andra lösningar med mindre grupper. Genom att upprepa beteenden så kan man minska problemen som finns.

På ett boende så kommer det nya människor emellanåt och då gäller det att man ser till att den personen kommer in i gemenskapen och lär känna dom andra som bor där. Man kan tydligt se boenden som trivs ihop och de som inte gör det. Vissa kan inte ens sitta och äta tillsammans…

Socialpsykologiska perspektivet är viktigt på arbetsplatsen så man kan fungera bra i arbetsgruppen. Min handledare sa något bra på min praktikplats och det var om en av tjejerna som hon arbetade tillsammans med. Hon var toppen att arbeta med, hon samarbetade bra och var upplyftande därför att hon alltid var så glad, men det var ingen person som hon skulle umgås med privat. Man behöver ju inte ha samma livsstil, musikstil o s v som sina arbetskamrater men man måste fungera i arbetsgruppen. Det är väldigt viktigt att känna sig accepterad i en arbetsgrupp, att man tillhör den och är delaktig. Att man kan få ge sina synpunkter och att man kan anpassa sig efter de man arbetar med. Alla har vi olika förutsättningar och beroende på vem vi arbetar med så kanske vi får göra olika saker.



För behandlingar inom både socialpsykologiska
och behavioriska p...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Behavioristiska och socialpsykologiska perspektiv

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-05-12]   Behavioristiska och socialpsykologiska perspektiv
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9870 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×