Franska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag har valt att arbeta om den franska revolutionen eftersom jag anser att den hade en stor betydelse för samhället och jag vill veta mer om vad som egentiligen hände i Frankrike under denna period. Mitt val av arbete har sin grund i att jag vill få en djupare uppfattning om orsakerna till revolutionen samt vad konsekvenserna blev efter denna revolutionen.

Syfte och frågeställning
Syftet med min uppsats är att göra en enkel och faktabaserad berättelse där de viktigaste delarna och orsakerna till revolutionen finns med. Jag vill återberätta det som hände så att andra skall kunna läsa det på kortare tid och förstå i stora drag vad revolutionen handlade om. För att uppnå detta med mitt arbete byggde jag fram en frågaställning som en grund till arbetet. Med hjälp av denna så begränsar jag arbetet och får reda på det som jag tycker var viktigt och hade betydelse för revolutionen.

Vilka var orsakerna till revolutionen?


Metod
För att uppnå syftet med denna uppsats skall jag söka information över internet vilket innebär ett antal olika sidor för att sedan kunna jämnföra informationen för att få fram det som stämmer. Som stöd har jag min frågeställning så jag kan begränsa området information jag skall söka efter. Jag har också tänkt att använda mig av böcker om jag lyckas hitta något intressant.

Orättvisor i samhället
I början av 1700-talets början och fram till dess mitt var frankrike ett ståtligt, rikt och mäktigt monarki land. Frankrike var troligtvis det rikaste och mäktigaste landet i Europe under denna tiden. Fast detta började gå neråt eftersom kriget i Amerika och Afrika kostade mycket pengar och folket började bli missnöjda med hur frankrikes monarki styrde lanet. Ett stort hot började byggas upp mot den franska monarkins fortsatta existens eftersom folket krävde förändringar i systemet.
Folket i Frankrike var indelade i tre olika stånd efter de klasser som fanns. Första ståndet bestod av präster, den andra delen av adel och det tredje ståndet bestod av bönder, medelklassen och stats arbetare. Marken i Frankrike var mycket ojämn fördelad samt att första och andra ståndet var i stort sett skattebefriade skapade detta en orättivsa mellan stånden.
Medelklassen som bestod av tillverkare, läkare, advokater och dylikt kritiserade gärna regimen i Frankrike, de ville genomföra en skattereform där det första och andra ståndet skulle kunna beskattas. Stadsarbetarna var också emot första och andra ståndet eftersom de hade fått en försämrad ekonomi p.g.a. att en inflation hade gjort att priserna stigt på varor snabbare än deras löner. Trots detta bestog det tredje ståndet mest av bönder som också blev drabbade hårdast. De skulle betala skatt till sina godsägare, kyrkan och staten dessutom fick de inte lov att jaga djuren som förstörde deras skördar eftersom endast adeln fick göra det. Adeln förstörde också böndernas skördar genom att rida över dem medans de jagade.
Adeln stog också högt inom politiken vilket gjorde det ännu svårare att få igenom lagstiftning som skulle försämra deras läge. De hade kontroll över en mängd domstolar och dessutom hade de kontrollen över parlamentet.

Fallet för Frankrikes ekonomi
Frankrikes ekonomi under större delen utav 1700-talet var väldigt lovande. Befolkningsmängden ökade från 18miljioner till 25 miljoner på 74 år orsaken till detta var det mycket fråmgångsrika skördarna men dessutom textil och gruvindustrin gjorde stora framsteg. Runt 1770 började saker hända med ekonomin, dåliga skördar ledde till svält, tullavgifterna höjdes vilket ledde till att möjligheterna till frakt tillverkning och handel minskade drastiskt. Men den största orsaken till en vacklande ekonomin var Frankrikes stora skulder till övriga länder i Europa. Kriget borta i Amerika hade nästan fördubblat skulden som de redan hade.
År 1774 kom Louis XVI till tronen insåg han att ekonomin behövde förändras. Då anställde han en finansminister vid namn Robert Turgot. Han ville jämna ut klassskillnaderna genom att beskatta adeln men när han kom med detta förslag så blev det stora motgångar och eftersom adeln hade kontroll över domstolar och parlamentet gick lagen aldrig igenom. Efter detta fick Robert Turgot sparken och en ny man anställdes som tänkte helt annorlunda. Han siktade på långsiktig vinning men regeringen fortsatte att låna pengar, 1781 avgick den andre finansministern. Till slut var skulden så hög att alla slutade låna ut pengar till Frankrike och då bestämde sig kungen för att personligen åka till parlamentet och få igen en lag där alden beskattades fast han misslyckades. Ännu en gång anställde han en finansminister. Han ville kalla samman all de tre ståndens representanter, det var första gången på över hundra år stånden sammankallades och ingen visste vad som skulle ske under sammankomsten.

Riksdagen
Kungen sammankallade stånden såkallade generalständerna. Eftersom det hade gått sådan lång tid mellan sammankallningarna bestämde sig tredje ståndet för att ta tillfället i akt för att försöka åstadkomma en förändring. Röstandet gick till så att varje stånd hade varsin röst vilket gjorde att adeln och prästerna kunde motverka lagförslag som berörde deras privilegier. Det tredje ståndet ville då istället ändra på systemet så varje person fick varsin röst och eftersom det tredje ståndet var lika många som det första och andra tillsammans skulle detta förstärka deras chanser. Det första och andra ståndet var dock i bra kontakt med kungen vilket gjorde att detta inte gick igenom. Det tredje ståndet tar nu och säger emot, de samlas i det så kallade Bollhuset och svor en heder på att inte lämna lokalen förrens deras förslag gick igenom. Kungen gav med sig och nationalförsamlingen skapas och sammanträder första gången 27 juni 1789.

Stormningen av Bastiljen
När ryktena om nationalförsamlingen spreds ut till folket började oro bland folket uppstå. Folk gjorde uppror på gator och kallade kungen och adeln för hemska saker. Det var detta som senare trappades upp till stormningen av Bastiljen. Ungefär 40 000-50 000 bönder och borgare begav sig utan varken vapen eller kulor. Efter ett antal försök så lyckades de inta "les Invalides" som var ett ålderdomshem för krigsskadade där det fann mycket vapen och kulor fast inte tillräckligt. Någon hade dock information vart man kunde hitta mängder av båda delerna, Bastiljen. Några man skickades fram till fästningens guvernör för att begära att ge dem kulorna och krutet. Guvernören vägrade och efter ett antal försök så öppnade guvernörens soldater eld. Folket placerade då kanonerna framför fästningen, porten fall samman och vid fem tiden den 14 juli var Bastiljen stormad.
Stormningen av Bastiljen betydde inget för själva revolutionen, det var början av ett nytt samhälle och rivningen började redan dagen efter stormningen. Nationalförsamlingen som nu hade makten i landet klarade inte av att lösa de ekonomiska problemet vilket ledde till att folket tog saken i egna händer genom att utmana kungahuset.

Följder och reaktion
Stormningen den 14 juli var en samhälls revolution som gynnade hela folket på lång sikt men huvudsakligen var det borgarna som tjänade mest på den. Revolutionen kunde genomföras eftersom borgare och småfolket samarbetade. Detta var ett ovanligt fenomen. De lägre klasserna involverade sig oftast inte i det övre samhällsskitets uppgörelser. Varför det hände denna gången berodde på den ekonomiska krisen med svält. Skörden hade varit dålig, arbetslösheten, dåliga löner och spannmålspriserna steg. Detta var ett betydelsefullt steg för småfolket i Frankrike. Man började nu få en större uppfattning av de lägre medelklassernas politiska tänkande.
Ett nytt system där folket uppmanades att lämna in klagoskrifter där de kunde påpeka förändringar som de ville att kungen och generalständerna skulle genomföra tändes det till viss del hopp i landet. Medan tiden gick och inga förändringar uppfylldes blev det återigen besvikelse och en upprorisk stämning i samhället.

Bönderna var de som blev mest besvikna över att förändringarna uteblev. De klagade på skatterna de betalade, feodalavgifter även om jakrätt på deras egen mark. De ville också få ensamrätt på arbetsredskap de använde som t.ex. vinpress, kvarn och bakugn.

Den stora skräcken
Runt om i landet bland bönderna började rykten om "den stora skräcken". Det var rövarband som åkte från gård till gård och plundrade och därefter brändes gården ner. Bönderna började utrusta sig med vapen och liknande men när attacken aldrig kom började bönderna röra sig utåt för att möta fienden, efter några dagar var det bondeuppror i hela Frankrike. Bönderna brände ner herrgårdar och herrgårdsarkiv runt om i landet. Den såkallade "fienden" blev helt plötsligt de utsatta och rapporter om mord och brand skickades i mängder till Versailles. Nationalförsamligen hade nu två alternativ att välja mellan, att slå tillbaks med militära åtgärder eller att gå med på böndernas krav. Under den 3 augusti diskuterades detta.

Kvinnotåget
Kungen vägrade att skriva under det som diskuterats vid mötet. Det som skulle införas var att skatteprivilegier skulle upphöra, att verksplikt, livegenskap och andra bördor skulle upphävas. Andra feodala rättigheter skulle inlösas mot betalning. Kungens uttalande om detta ökade intresset om att flytta kungen från Versailles till Paris för att få mer kontroll över honom.
Utanför rådhuset den 5 oktober samlades tusentals kvinnor som krävde bröd. Detta berodde på att priserna av brödet var otroligt högt trots de goda skördarna man haft året innan. Den del av kvinnorna bestämde sig för att gå från rådhuset till kungen i Versailles under ropen "bröd åt paris". Dagen därpå vaknade kungen av ropen "till paris!". Kungen gav sig och en stor mängd av folkgrupper patrollerade framför och efter kungen till paris. Längst fram i ledet tågade nationalgardet med bröd på sina bajonetter, efter dem kom vagnar med mjöl och säd.
Kvinnotåget till Versailles var de sista betydande omvälningarna i Frankrike 1789.


Analys
Den franksa revolutionen har betytt mycket för dagens samhälle. Systemet som fanns i Frankrike under denna tiden var mycket dåligt eftersom folket var indelade i olika "klasser" beroende på hur rika och värdefulla dem var. Det fanns ingen jämnställdighet i samhället, bönderna som låg bland de sämsta i samhället fick betala stora mängder skatter och liknande vilket gjorde de svårt för dem att överleva. Ville man få ett bra liv under denna tiden i Frankrike var man tvungen att ha turen att föddas i rätt familj vilket jag anser är väldigt fel. Det tredje stånder som klassades som sämst i samhället var egentligen de som fick hela landet att gå runt. Utan bönderna skulle maten bli svårare att få tag i och alla dessa hantverkare och liknande gjorde landet fick vad de behövde. Varför var det då det tredje ståndet som blev så illa behandlade? Första och andra ståndet var de rika och mäktigare i landet, de gjorde i princip ingeting förutom att känna pengar på de som arbetade och slet för sina liv som ledde till en oehörd orättvisa. Dagens samhälle har en betydligt bättre jämnställdighet men det finns fortfarande saker kvar att förbättra som t.ex. lön skillnader mellan kvinnor och män.
Revolutionen ledde också till hemska och mycket tragiska händelser. Tiotals tusen människor avrättades genom halshuggning och dränkning. Men skulle folket få igenom sin önskan om detta aldrig skett?
Regeringen i Frankrik...