geografi

• 13:50 03 Feb 2008
  

  Inactive member

  snälla nån hjälp kan nån snäll person hjälpa mig med dem här frågerna kanske lite mkt men ja ber er hjälp mig vad är det för skilland mellan väder och klimat? vad är det som påverkar klimatet i ett land? varför har sverige olika årstider? hur uppstår nederbörd? när tvingas luften att stiga? vilka klimatzoner delas jorden in i? vad är typiskt klimat för dessa? vad består vår atmosfär av? varför är den så viktig? varför är det så viktigt med rent vatten? hur påverkar klimatet vegetation och odlingsmöjligheter? hur påverkar havsströmmar och vindsystem klimatet? hur påverkar människan miljön och klimatet våxthuseffekten vatten skogar och bebyggelse? berätta så utförligt som möjligt knyt gärna an till egna kunskap du har om ämnet milja vad kan vi göra åt olika miljöproblem?

• 20:42 19 Apr 2008
  

  Inactive member

  tack så hemskt mycket

• 20:09 21 Apr 2008
  

  Inactive member

  [citat]men ja bara undrar en sak allt det där kunde du väl inte ha i huvet eller?[/citat] Hört talas om Wikipedia? http://sv.wikipedia.org/wiki/Klimat Här finns det mycket bra fakta.

• 16:25 16 Apr 2008
  

  Inactive member

  hjälp mej snälla ja ber eeeer

• 20:36 19 Apr 2008
  

  Inactive member

  Om sol är det vi vill ha så är nederbörd oftast det vi inte vill ha. Vi vet av erfarenhet att den första frågan människor ställer sig när de hör en väderprognos är "blir det regn eller snö" och om svaret på den frågan snabbt kan konstateras vara nej, så blir nästa typiska fråga "blir det sol?". Ibland kan dock nederbörd vara efterlängtad, till exempel efter långvarig torka, eller när det inte snöat inför Skid-SM eller Vasaloppet. För oss meteorologer är nederbörd lite av en favorit. Nederbörd är nämligen ofta tecken på att någonting nytt händer i vädret. Alla har väl hört uttrycket "efter regn kommer sol". Det stämmer också ibland, men långt ifrån alltid. Innan en eventuell sol kommer fram måste vi alltid fundera ut svaret på följande tre frågor. Var ska det regna? Hur mycket ska det regna? När ska regnet sluta? Det är inte konstigt att det finns mycket att säga om regn och annan nederbörd. En sak som vi dock oftast brukar undvika att säga är "risk för". Till exempel "risk för regn", "risk för snö" och så vidare. Vi har nämligen lärt oss genom åren att det nästan alltid finns någon som längtar efter nederbörd. Lantbrukare till exempel. Däremot är det oftast OK att säga "risk för åska" och naturligtvis "risk för skyfall". Nederbörd som faller från en mulen himmel Duggregn En mängd mycket små droppar. Förekommer främst när vi har gråväder. Ger bara små mängder, någon tiondels mm på en timme. Regn Faller ur ett tjockt molntäcke och håller vanligtvis på några timmar. Lätt regn - Högst 0,5 mm på en timme. Vått, inte blött. Något regn - Upp till 1 mm totalt. Måttligt regn - Upp till 4 mm på en timme. Kraftigt regn - Mer än 4 mm på en timme. Rikligt med regn - Mer än 15 mm totalt. Stänkregn Så glest mellan dropparna att det knappt ens blir vått. Snöfall Faller vanligen ur ett tjockt molntäcke och varar normalt några timmar. Lätt snöfall - Upp till 0,5 cm på en timme. Måttligt snöfall - Högst 4 cm på en timme. Kraftigt/ymnigt snöfall - Mer än 4 cm på en timme. Något snö - Ca 1 cm totalt. Rikligt med snö - Mer än 15 cm totalt. Blötsnö Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön lägger sig tungt på hustak, träd och ledningar. Regn med inslag av snö Kallas av många för snöblandat regn. Regnet överväger. Snö med inslag av regn Regnblandad snö. Snön överväger. I praktiken svårt att skilja från ovanstående uttryck. Snöblask Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken och smälter oftast bort snabbt. Underkylt regn Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. Dropparna fryser omedelbart när dom träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka! Inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period. Frysande regn Regn över kall backe. Dropparna är varmare än noll grader, medan marken håller minusgrader. Dropparna fryser när dom träffar marken. Händer också ibland i samband med väderomslag och det blir jättehalt! Underkylt duggregn Kan förekomma vintertid när det är gråväder. Blir givetvis halt, men oftast inte lika extremt som i underkylt eller frysande regn, eftersom dropparna är mycket mindre. Vanligast i kusttrakterna med pålandsvind från öppet hav. Kornsnö Förekommer då och då när det är gråväder. Vanligast en bit in på förmiddagen. Därför kallas fenomenet för fikasnö väderfolk emellan. Föregås ibland tidigt på morgonen av underkylt duggregn. Översyn 1999-02-11

• 18:14 22 Apr 2008
  

  Inactive member

  wikipedia e nice!... bara man e kritisk mot faktan e de inga problem! o mkt av de stämmer jue! eller???!

• 20:05 21 Apr 2008
  

  Inactive member

  men ja bara undrar en sak allt det där kunde du väl inte ha i huvet eller?

• 20:34 19 Apr 2008
  

  Inactive member

  Människans påverkan på växthuseffekten är omdebatterad där en majoritet av forskarna idag stödjer teorin om att människan genom utsläpp av växthusgaser i atmosfären har påskyndat den naturliga växthuseffekten. Detta fenomen brukar man hänföra till fenomenet global uppvärmning. Människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären har ökat sedan början av den industriella revolutionen och mätserier har visat att det satt spår i atmosfärens sammansättning. Halten koldioxid har till exempel ökat från 290 ppm före den industriella revolutionen till 383 ppm (2007). Samtidigt har jordens medeltemperatur ökat med omkring 0,6 °C sedan slutet av 1800-talet. Delar av temperaturvariationerna kan förklaras av variationer i solstrålningens intensitet och andra naturliga orsaker. En större del av temperaturökningen är dock, enligt de flesta forskare inom området, orsakad av den globala uppvärmningen orsakad av mänskliga utsläpp. Med nuvarande modeller för hur utsläppen av växthusgaser kommer att förändras under 2000-talet kommer jordens medeltemperatur att öka med mellan 1,4 och 5,8 °C. Att bedöma den slutgiltiga påverkan som orsakas av utsläpp kompliceras av att det finns en mängd positiva och negativa återkopplingseffekter. En ökad temperatur leder till exempel till smältning av glaciärer, att områden med permafrost tinar, att cirkulationsmönster kan förändras o.s.v. Vissa forskare menar att den mänskliga påverkan på växthuseffekten inte går att fastställa med säkerhet eftersom mätserierna är relativt korta om man jämför med den geologiska utvecklingen. Jorden är ju trots allt 4600 miljoner år och de moderna mätserierna sträcker sig, om man har tur ca 200 år tillbaka i tiden. Andra forskare anser att även om så vore, så skulle ett varmare klimat på sikt inte behöva vara särskilt oroande [2].

• 16:11 17 Apr 2008
  

  Inactive member

  Med klimat avses de statistiska egenskaperna hos de meteorologiska elementens, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden, m.m., inom ett större område. Studiet av klimat kallas klimatologi och är en gren av meteorologin. Vad är skillnaden på väder och klimat Med väder menas det som sker just nu eller under en kortare period av tid. Till exempel: Idag och imorgon kommer det att regna. Med klimat menas hur förhållandena brukar vara under en längre tid, till exempel: i Norra Sibirien råder polarklimat, alla månaders medeltemperatur ligger under 10 °C. Klimattyper Det finns ett stort antal klimattyper som används för att klassificera klimatet i olika områden. Se till exempel Köppens system. Jorden delas in i klimatzoner. Traditionellt har man talat om huvudzonerna Tropiska klimatzonen Subtropiska klimatzonen Tempererade klimatzonen Arktiska klimatzonen Man skiljer även mellan kustklimat och inlandsklimat.

• 20:41 19 Apr 2008
  

  Inactive member

  Varför blir det sommar? Det beror på att jordaxeln lutar. Jorden snurrar dels runt sig själv (runt sin egen axel), dels runt solen. Jorden snurrar ett varv runt sin egen axel på ett dygn, och den rotationen gör att det blir dag och natt. Halva jorden är vänd mot solen och har dagsljus, den andra halvan är vänd bort från solen och har natt. Jordens rotation runt sig själv gör att olika platser på jordytan snurras fram i ljuset. Jordens rotation runt solen tar ett år per varv. Men det skulle inte bli några årstider om jordaxeln var helt rak i förhållande till jordens bana runt solen. Men jordaxeln lutar, man kan säga att när jorden snurrar runt sig själv (så att det blir dag och natt) så gör den inte det rakt, utan lite snett. Själva rotationen runt sig själv ligger lite på snedden, ungefär som en snurra som snurrar på ett bord. Riktningen på själva lutningen är inte kopplad till rotationen runt solen utan ändras väldigt långsamt, precessionen, efter cirka 25800 år är jordaxeln tillbaka till samma riktning igen. Resultatet är att områden på norra halvklotet blir vända lite mer mot solen under halva året, samtidigt som södra halvklotet då blir vänt lite mer bort från solen. När norra halvklotet är vänt mer mot solen blir dagarna här i Sverige längre och vi har sommar här. Är man riktigt långt norrut på sommaren så snurras man inte bort helt från solljuset någon gång under dygnet, midnattssol. På södra halvklotet är tidpunkterna tvärt om, i t.ex. mellersta och södra Sydamerika och i Australien är det sommar när vi har vinter. Vid ekvatorn är det ingen skillnad, dagarna är lika långa hela året.

• 22:17 21 Apr 2008
  

  Inactive member

  Wikipedia är opålitligt, tacka vet jag NE.