ja vi definieras genom vårat yttre

• 23:26 15 Jan 2009
  

  Inactive member

  Vi lever i ett konsumtionssamhälle där vi konsumerar varandra. Det är en individcentrerad kultur där det finns ett "inbyggt" tvång att vi ska förverkliga oss själva. Detta förverkligande liknas idag med att vi ska ha ett bra jobb, en bra bil, en bra lägenhet på ett bra läge, en bra lön, ett flertal hobbys, massor med vänner,(helst på Facebook så alla andra kan se det). Våra identitet kommer att tolkas utifrån hur mycket av allt detta vi har uppnåt och samtidigt hur mycket av vårt yttre som överensstämmer med bilden av den ideala kvinnan/mannen. Vi är fångar inom konventionerna och låter oss manipuleras dagligen in i roller som förväntas av oss.

• 11:29 08 Jul 2009
  

  Inactive member

  Huvudet på spiken. Möjligheten att förverkliga oss själva har förvandlats till ett krav. Om man inte förverkligar sig själv (vad det nu innebär) så lever man inte. På detta sätt ställer man orimliga krab på sig själv. Dessa krav innebär att man inte känner sig nöjd med att bara vara en vanlig människa. MAn känner att man måste träna, ha intressanta hobbies, vara allmänbildad, läsa, resa, se bra ut, ha ett häftigt jobb, en bra/snygg partner etc. Detta är verkligen den stora paradoxen med välfärden. Studier har tom. visat att folk med inga val alls kan vara lyckligare än de med obegränsade val. Det gälelr att försöka hitta en balans i allt detta.

• 00:57 09 Jul 2009
  

  Inactive member

  Mycket väl formulerat! Folk nu för tiden lägger allt för stor vikt vid hur man uppfattas utan att tänka efter vad man egentligen tycker är relevant. Okej, vissa kanske prioriterar utseende eller och social status högre än andra, men det gäller säkert inte de flesta om de verkligen tänker efter. Att göra det man vill med sitt eget liv istället för att bara flyta med strömmen kan vara något utav det bästa man kan göra, både för världen och sig själv. Själv lägger jag stor vikt vid intellektuellt erkännande och stimulans men också vid omhändertagning av människans förhållande till varandra, miljön och djur. Men jag kräver inget erkännande eller hög status så länge jag vet att jag är utav nytta för världens utveckling. Utav mina egna erfarenheter vet jag att jag inte ensam med att känna så, visst är det viktigt att kunna försörja sig och umgås men det är också extremt viktigt att man gör det på det sätt man själv valt och som i slutändan gör att man mår bra. Nu för tiden tänker man för mycket på vad man äger och hur man ska skaffa högre inkomst, makt och egendom. Människans materialistiska natur ä..Ej naturlig eller ofarlig!