annons

labbrapport-spänningsserie

9 röster
Ge betyg
23997 visningar
uppladdat: 2003-04-17
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Spänningsserie
Jennie Sjöhamn N1a
2003-02-27
Laborationskamrat: Maritha Greek

Sammanfattning

Under den här laborationen har vi genom några olika reaktioner skapat ”vår egen” spänningsserie. Vi har lagt ner ett antal olika metaller i olika jonlösningar och iakttagit de reaktioner som ägt rum. De olika försöken och ämnena vi använde finns givna längre ner på sidan. Efter att ha genomfört de 9 olika försöken drog vi slutsatsen att ju ädlare en metall är, desto lättare reduceras den ihop med andra, mindre ädla metaller. Alla partiklar strävar efter att ha så låg energinivå som möjligt. det uppnår metallerna genom att befinna sig i metallisk form.

Inledning

Dagens laboration går ut på att skapa en egen spänningsserie. Vi ska placera in så många metaller som möjligt genom olika försök. Vi har från början fått 6 olika försök givna, och efter det ska vi i mån om tid göra försök som vi själva bestämmer.


Materiel och metoder

Till alla försök använder vi en bägare. Det är viktigt att bägaren är ren för att få de reaktioner som vi vill ha. I varje av de nedanstående försöken häller vi upp mellan 3 och 4 cm av lösningen. Vi putsar metallen som vi ska lägga i med lite stålull för att skrapa bort det eventuella oxidskiktet som finns på vissa metaller. Därefter lägger vi i metallen i lösningen och iakttar eventuella reaktioner. Efter det att reaktionen ägt rum är det viktigt att inte hälla ut lösningarna i vasken. Det är metalljoner vi häller ut och det är inte särskilt bra att få ut i ledningarna. Vi häller alltså överblivna lösningar i olika slaskbägare.

Följande försök genomfördes av alla grupper:
1. Vi lade en bit järn i kopparsulfatlösning
2. Vi lade en bit koppartråd i en silvernitratlösning
3. Vi lade en zinkbit i saltsyra
4. Vi lade en kopparbit i saltsyra
5. Vi lade en zinkbit i blyjonlösning
6. Vi lade en bit aluminium i kopparjonlösning.

Dessutom gjorde vi följande individuella försök:
7. Vi lade en zinkbit i en järnjonlösning
8. Vi lade en zinkbit i en kopparjonlösning
9. Vi lade en blybit i en järnjonlösning



Resultat

Under laborationen gjorde vi totalt 9 försök. Här kommer en redovisning som innehåller iakttagelser och reaktionsformler.

1. När vi stoppade i en bit järn i kopparsulfatlösningen fick järnbiten snabbt ett rödbrunt överdrag. Kopparjonerna reducerades och bildade rent koppar på järnbiten. Samtidigt oxiderade järnatomerna och bildade järnjoner.
Fe(s) --- Fe2+ + 2 e- oxidation
Cu2+ + 2 e- --- Cu(s) reduktion
Fe(s) + Cu2+ + 2 e- --- Fe2+ + Cu(s) redox reaktion

2. När vi lade en bit koppartråd i silvernitratlösningen så formade vi tråden som ett hjärta. Efter en stund var hela tråden överdraget med metalliskt silver. Det bildas även kopparjoner, och det bidrar till att lösningen blir svagt blåfärgad.
Cu(s) --- Cu2+ + 2 e- oxidation
2 Ag+ + 2 e- --- Ag(s) reduktion
Cu(s) + 2 Ag+ + 2 e- --- Cu2+ + Ag(s) redox reaktion

3. Vi stoppar nu ner en zinkbit i saltsyra. Istället för att zinkbläcket får en beläggning händer det nu något annat. Små bubblor bildas på zinkbiten och bubblar till slut upp till ytan. Eftersom det inte finns någon direkt metall i saltsyra är det istället vätet i lösningen som reduceras. Gasen som bildas är då vätgas och det kan vi påvisa. Samlar vi upp gasen i ett provrör och tänder på hörs den karaktäristiska "foffen".
Zn(s) --- Zn2+ + 2 e- oxidation
2 H+ + 2 e- --- H2(g) reduktion
Zn(s) + 2 H+ + 2 e- --- Zn2+ + H2(g) redox reaktion

4. Vi gör ännu ett försök med saltsyra, fast nu lägger vi istället i en bit koppar. Vi får då ingen reaktion alls. Det beror på att koppar ligger till höger om väte i spänningsserien. Det innebär att koppar klassas som en ädel metall och är därmed inte väteutdrivande.
Cu(s) + 2 H+ --- Ingen reaktion. Koppar är inte väteutdrivande.

5. Stoppar vi ett zinkbläck i en blyjonlösning får zinkbläcket ett överdrag av rent bly. Det bildas samtidigt zinkjoner, eftersom det måste ske en oxidation samtidigt som en reduktion.
Zn(s) --- Zn2+ + 2 e- oxidation
Pb2+ +2 e- --- Pb(s) reduktion
Zn(s) + Pb2+ +2 e- --- Zn2+ + Pb(s) redox reaktion

6. Detta försöket förvånade oss en del. När vi stoppade ner aluminium i kopparjonlösningen hände ingenting. När vi tittade närmare på metallbiten så såg vi lite metalliskt koppar i kanterna. Reaktionen, eller snarare bristen på reaktionen, förklaras under nästa rubrik.
Al(s) + Cu2+ --- Reaktion endast i kanterna av aluminiumbläcket.


7. Om vi istället stoppar zink i järnjonlösning får zinkbläcket ett överdrag av järn. Det och visar att järn är ädlare än zink.
Zn(s) --- Zn2+ + 2 e- oxidation
Fe2+ + 2 e- --- Fe(s) reduktion
Zn(s) + Fe2+ + 2 e- --- Zn2+ + Fe(s) redox reaktion

8. Även i en kopparjonlösning är zink den oädlare metallen av de båda, och även här sker det två reaktioner. Samtidigt som det bildas ett lager av metalliskt koppar på zinkbiten bildas det zinkjoner.
Zn(s) --- Zn2+ + 2 e- oxidation
Cu2+ + 2 e- --- Cu(s) reduktion
Zn(s) + Cu2+ +2 e- --- Zn2+ + Cu(s) redox reaktion

9. Här sker ingen reaktion. Det beror på att bly är ädlare än järn, och det är den ädlaste av de båda metallerna som befinner sig i metallform eftersom alla partiklar eftersträvar att ha så låg energinivå som möjligt.
Pb(s) + Fe2+ --- Ingen reaktion. Bly är ädlare än järn.

Med hjälp av dessa resultat kan vi sätta in samtliga dessa metaller i spänningsserien. Vi placerar även in väte i serien:

Mg, Al, Zn, Fe, Pb, H, Cu, Ag
---------------------------------
Ökad ädelhet

Metallerna som står till vänster om väte kallas väteutdrivande. Det beror på att de reducerar vätejonerna, i t ex saltsyra, till vätemolekyler. Metallerna till höger om väte är inte väteutdri...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: labbrapport-spänningsserie

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Jennie Sjöhamn [2003-04-17]   labbrapport-spänningsserie
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/labbrapport_spaenningsserie_264... [2014-07-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mest kommenterade arbeten

Mimers Brunn tipsar om

PM Guide

Hur skriver man den perferka uppsatsen på universitetet? Mimers Brunn reder ut alla begrepp och hjälper dig! PM Guide

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna