Évariste Galois

5474 visningar
uppladdat: 2001-01-22
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Efter att man lyckats lösa problemet med tredjegradsekavtionen och fjärdegardsekvationen 1545 så försökte många matematiker att förstå sig på hur man löste femtegradsekvationen. Det skulle visa sig att försöken var lönlösa. I början av 1800-talet så lyckades man nämligen visa att det inte gick att lösa polynomekvationer av högre grad än fyra med vanliga algebraiska metoder. Detta brukar två män få äran av: norrmannen Nils Henrik Abel och fransmannen Évariste Galois. Jag hade tänkt att skriva om Galois.

Galois föddes den 25:e oktober 1811 i Bourg La Reine (nära Paris) i Frankrike. Som flera andra matematiker, så fick han ett kort liv. Han dog 20 år gammal, den 31:e maj 1832 i Paris.
Historien om Galois ger en ytterligare dimension till den så kallade Murphy-lagen (lagen om alltings jävlighet; om något kan gå fel så gör det också det o.s.v.).
Han skötte sig mycket bra i skolan och fick flera priser under sin tid i skolan. Men ändå så blev han bedd att gå om ett år eftersom han inte var bra i retorik, han nådde inte upp till den standard som krävdes där.
Galois blev redan i 15-årsåldern intresserad av högre matematiska studier. Han började då i sin första matematik-klass. Han blev snabbt väldigt intresserad av det hela, och gick djupt i ämnet. Han läste bland annat mycket material av Legendre, Lagrange och Abel. Hans lärare skrev om honom:
”passionen för matematik dominerar honom. Jag tror att det skulle vara bäst för honom om hans föräldrar lät honom studera endast matte, och ingenting annat. Här spiller han bara sin tid och gör inget annat än pinar sina lärare”.

Galois försökte två gånger att komma in på Ecole Polytechnique, som var det ledande universitet i Paris. Han misslyckades båda gångerna. Andra gången så kan det ha berott på att hans far just hade dött, och han var fortfarande lite upprörd över det. Men han var heller inte bra på att förmedla sina matematiska tankar ordentligt, så de på skolan förstod inte vad han menade.
Istället så började han i Ecole Normale Superieur, som var en tillbyggnad till den grundskola han gått i tidigare. Där kom han in 1829. Han blev där mycket uppskattad av matte-lärarna, men inte av de andra lärarna.

1830 så arbetade han på ett arbete om ekvationer: ”under förutsättning att en ekvation är lösbar med rötter”. Det arbetet skickade han till Fourier, som var sekreterare av akademin, som delade ut Franska Akademins stora pris. Fourier tag emot papperna, men tyvärr så dog han innan han hunnit med att läsa och utvärdera det. Papperna försvann, och därmed kunde han inte vinna priset med det arbetet.
Men han gav inte upp. Han fortsatte samma år med att arbete på teorin om elliptic functions and abelian integrals. Med hjälp av Jacques Sturm så publicerade han tre papper i en frans facktidning. Men i juni så fick han reda på att han i alla fall inte ksulle komma att vinna Franska Akademins pris. Hans eget arbete hade inte ens blivit påtänkt till ett pris.

I juli 1830 så var det revolution och uppror i Paris. Rektorn i skolan låste in eleverna så att de inte skulle kunna delta i upproret. Efter det så skrev Galois en artikel i skoltidningen om vad han tyckte om rektorns uppträdande. Tack vare denna artikel så blev Galois utslängd från skolan.

I januari 1831 så testade han att undervisa i matematik, men det var kanske inte så lyckat. Han lyckades visserligen samla ihop en klass med 40 elever, men dom avvek ganska snabbt fårn kursen.

Senare på året så gjorde han ännu ett försök med att skicka in ett manuskript till akademin. Denna gång så var det Poisson som skulle bedöma innehåller. Efter ett par månader kom svaret från Poisson, han tyckte i det hela stora att den var ”obegriplig”, men sågade den inte totalt, utan uppmuntrade Galois till att komma med att mer sammanhållen teori, så att värdet av hans arbetet lättare skulle kunna uppskattas.

I mitten av 1832 så blev han förälskad i den Stephanie-Felice du Motel, som skulle komma att förorsaka hans död. Han blev tvungen att duellera med Perscheux d’Herbinville, det ingen som exakt vet vad duellen handlade om, men man är ganska säker på att den handlade om Stephanie och om politiska åsikter.
Det finns en legend som säger att Galois visste att han inte hade en chans att vinna duellen, så han skrev allt han kunde om matematiska problem och ekvationer kvällen innan duellen, men troligtvis så är det ganska överdrivet.

Évariste Galois dog i alla fall som en direkt följd av duellen. Han blev så svårt skadad att han dog på sjukhuset den ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Évariste Galois

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2001-01-22]   Évariste Galois
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=375 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×